1979 val till Europaparlamentet
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Alla 410 platser i Europaparlamentet 206 platser behövs för en majoritet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Valdeltagande | 114 340 366 / 184 414 900 (62,0 %) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europaparlamentet 1979 var en serie parlamentsval som hölls i alla 9 (vid den tiden) Europeiska gemenskapens medlemsländer . Det var det första valet till Europaparlamentet som hölls, vilket gav medborgarna möjlighet att välja 410 ledamöter till Europaparlamentet , och även det första internationella valet i historien.
Platser i parlamentet hade tilldelats staterna efter folkmängd, och i vissa fall var de indelade i valkretsar , men ledamöterna satt enligt politiska grupper.
Bakgrund
I Romfördraget som inrättade gemenskaperna fastställdes att Europaparlamentet måste väljas genom allmänna val med hjälp av ett gemensamt röstningssystem . Europeiska unionens råd var ansvarigt för att inrätta valen men det hade skjutit upp. Som en stoppåtgärd utsågs ledamöter till parlamentet av medlemsländerna från sina egna nationella parlament, som de hade gjort sedan den gemensamma församlingen. Parlamentet var missnöjt med detta och hotade att ställa rådet inför EG - domstolen . Rådet gick så småningom med på val och det första valet till Europaparlamentet hölls 1979 efter att förslag lagts fram i mitten av 1970-talet. Frågan om en gemensam röstningsmetod lämnades oavgjord, och än i dag varierar röstmetoderna från medlemsstat till medlemsstat, även om alla har använt någon form av proportionell representation sedan 1999.
Kampanjer
Kampanjerna varierade. Den tidigare socialdemokratiska tyska förbundskanslern Willy Brandt tog en internationell kampanj till Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna för att stärka den socialistiska gruppen. Å andra sidan Frankrikes tidigare premiärminister Jacques Chirac valet för att mäta sin popularitet mot Frankrikes dåvarande president Valéry Giscard d'Estaing, i väntan på ett presidentval 1981.
Val
Den här artikeln är en del av en serie om |
Europeiska unionens portal |
I juni valdes de 410 ledamöterna genom allmänna val. På den tiden fanns det inga regler om valsystemet som skulle användas. Storbritannien använde ett pluralitetsröstningssystem för flera små valkretsar i England, Wales och Skottland men de andra medlemsländerna använde proportionell representation för färre större valkretsar (vanligtvis själva medlemslandet som en enda valkrets), om än med olika metoder för tilldelning av platser.
Väljarna var lite intresserade men det genomsnittliga valdeltagandet var 63 %. Det lägsta valdeltagandet var i Storbritannien med 32,2 %: alla andra var över 50 % förutom Danmark. Bortsett från Belgien och Luxemburg, där det är obligatoriskt att rösta , var det högsta valdeltagandet i Italien med 84,9 %.
Resultat
Socialistiska partier som samarbetar under det Europaomfattande förbundet för socialistiska partier vann flest platser: den resulterande socialistiska gruppen hade 113 parlamentsledamöter. Kristdemokratiska partier förenade inom det paneuropeiska Europeiska folkpartiet kom på andra plats, och den resulterande gruppen hade 107 parlamentsledamöter. Den största tredjestyrkan var de konservativa europeiska demokraterna med 64, följt av kommunisterna med 44. Liberaldemokraterna hade 40 platser, även om deras kandidat valdes till president.
Grupperna som bildades var lösa koalitioner baserade på de grupper som grundades tidigare år, men de blev snart grunden för moderna europeiska politiska partier.
Nationell fördelning av platser | |||
---|---|---|---|
stat | Säten | stat | Säten |
Frankrike | 81 | Västtyskland | 81 |
Italien | 81 | Storbritannien | 81 |
Nederländerna | 25 | Belgien | 24 |
Danmark | 16 | Irland | 15 |
Luxemburg | 6 |
Valet till Europaparlamentet 1979 – Slutresultatet den 17 juli 1979 | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Grupp | Beskrivning | Ledd av | Europaparlamentariker | |||
SOC | socialdemokrater | Ernest Glinne | 113 | |||
EPP | Kristdemokraterna | Egon Klepsch | 107 | |||
ED | Konservativa | James Scott-Hopkins | 64 | |||
COM | Kommunister och yttersta vänstern | Giorgio Amendola | 44 | |||
LD | Liberaler och Liberaldemokrater | Martin Bangemann | 40 | |||
EPD | Nationalkonservativa | Christian de La Malène | 22 | |||
CDI | Heterogen |
Marco Pannella Neil Blaney Jens-Peter Bonde |
11 | |||
NI | Oberoende | ingen | 9 | Totalt: 410 | Källor: [1] [2] Arkiverad 11 september 2008 på Wayback Machine [3] [4] Arkiverad 11 september 2008 på Wayback Machine |
Resultat per land
Grupp Nation |
SOC | EPP | ED | COM | LD | EPD | CDI | NI | Total |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Belgien |
4 PS 3 SP |
7 CVP 3 PSC |
2 PVV 2 PRL |
1 VU | 2 FDF | 24 | |||
Danmark | 3 A | 1 D | 2 C | 1 SF | 3 V | 1 FP | 4 N | 16 | |
Frankrike | 22 PS + MRG | 8 UDF | 19 PCF | 17 UDF | 15 RPR | 81 | |||
Irland | 4 LAB | 4 FG | 1 Ind. | 5 FF | 1 Ind. | 15 | |||
Italien |
9 PSI 4 PSDI |
29 DC 1 SVP |
24 PCI |
3 PLI 2 PRI |
3 PR 1 PdUP 1 DP |
4 MSI | 81 | ||
Luxemburg | 1 LSAP | 3 CSV | 2 DP | 6 | |||||
Nederländerna | 9 PvdA | 10 CDA | 4 VVD | 2 D66 | 25 | ||||
Storbritannien |
17 LAB 1 SDLP |
60 CON 1 UUP |
1 SNP | 1 DUP | 81 | ||||
Västtyskland | 35 SPD |
34 CDU 8 CSU |
4 FDP | 81 | |||||
Total | 113 | 107 | 64 | 44 | 40 | 22 | 11 | 9 | 410 |
Efter valet
Louise Weiss , som var 86 vid den tiden, befanns vara parlamentets äldsta ledamot och presiderade därför över kammaren medan valet av presidenten ägde rum (juli 1979). Innan det kunde hända var hon dock omedelbart tvungen att ta itu med Ian Paisleys ledamot av Europaparlamentet som i sessionens första tal protesterade mot att den brittiska flaggan utanför byggnaden vajade upp och ner. Hon hanterade avbrottet snabbt. Konfrontationen sågs som en av hennes bästa timmar och hon anförde senare att hon som mormor var van vid att hantera "motsträviga ungdomar".
Det fanns fem kandidater till Europaparlamentets talman : Giorgio Amendola , italiensk kommunist ; Emma Bonino , italiensk teknisk oberoende ; Christian de La Malène, fransk progressiv demokrat ; Simone Veil , fransk liberal , och Mario Zagari, italiensk socialist .
I den första omröstningen säkrade Veil 183 av de 380 avgivna rösterna – åtta mindre än den absoluta majoritet som behövs. Den näst närmaste utmanaren var Zagari med 118 röster, sedan Amendola med 44, de la Malène med 26 och Bonino med 9. Bonino och de la Malène hoppade av och Veil säkrade en absolut majoritet i den andra omröstningen med 192 av de 377 avgivna rösterna ( Zagari fick 128 och Amendola 47). Veil valdes till det valda parlamentets första ordförande och parlamentets första kvinnliga ordförande sedan det grundades 1952.
Följande valdes till vicepresidenter: Danielle De March, Basil de Ferranti , Bruno Friedrich, Guido Gonella, Gérard Jacquet, Hans Katzer, Poul Møller, Pierre Pflimlin , Bríd Rodgers , Marcel Albert Vandewiele, Anne Vondeling och Mario Zagari .
Tidigare var parlamentet en svag rådgivande församling, vars ledamöter var deltidsanställda. Med valen var den nya parlamentsledamoten heltid , energisk och mer mångsidig. Så snart parlamentet inrättades försökte ledamöterna i "gamla gardet" från de större partierna höja ribban för att en politisk grupp i Europaparlamentet skulle kunna bildas (statusen gav ekonomiskt stöd och representation i utskotten). Detta drag blockerades snabbt av mindre grupper som arbetade tillsammans och filibuserade förslaget. De band som bildades vid denna tid lade grunden till Rainbow- gruppen: en allians av vänster- och gröna partier som senare blev gruppen European Greens–European Free Alliance .
Statistik
Nyckel | Grupp | Beskrivning |
---|---|---|
SOC | socialdemokrater | |
EPP | Kristdemokraterna | |
ED | Konservativa | |
COM | Kommunister och yttersta vänstern | |
LD | Liberaler och Liberaldemokrater | |
EPD | Nationalkonservativa | |
CDI | Heterogen | |
NI | Oberoende |
Område | Datum | Säten | Väljarkår | Valdeltagande | Tidigare | Nästa | Valmetoder | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Europeiska gemenskapen (EC-9) |
7, 10 juni 1979 |
410 | 191,783,528 | 63 % | Öppnings | 1981 |
All PR , utom Storbritannien (inte NI ) som använde FPTP |
[5] Arkiverad 25 mars 2009 på Wayback Machine [6] [7] |
Utnämnd parlament | 1979 års val | Omgruppering | Första parlamentet | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Grupper |
Förval 13 februari 1978 |
Förändra |
Resultat 7 juli |
Förändra |
Resultat 17 juli |
Nya grupper |
Första sessionen 17 juli |
||
SOC | 63 | +48 | 111 | +2 | 113 | SOC | 113 | ||
CD | 52 | +54 | 106 | +1 | 107 | EPP | 107 | ||
C | 18 | +45 | 63 | +1 | 64 | ED | 64 | ||
COM | 17 | +27 | 44 | +0 | 44 | COM | 44 | ||
LD | 24 | +17 | 41 | -1 | 40 | LD | 40 | ||
EPD | 19 | +2 | 21 | +1 | 22 | EPD | 22 | ||
NI | 3 | +21 | 24 | +11 | 11 | CDI | 11 | ||
-15 | 9 | NI | 9 | ||||||
Total | 196 | +214 | 410 | +0 | 410 | Total | 410 | ||
Källor: [8] Arkiverad 11 september 2008 på Wayback Machine [9] [10] [11] [12] Arkiverad 11 september 2008 på Wayback Machine |
Grupp | Beskrivning | Detaljer | % | Europaparlamentariker | |
---|---|---|---|---|---|
SOC | socialdemokrater | Västtyskland 35, Belgien 7, Danmark 4, Frankrike 22, Irland 4, Italien 13, Luxemburg 1, Nederländerna 9, Storbritannien 18 | 28 % | 113 | |
EPP | Kristdemokraterna | Västtyskland 42, Belgien 10, Frankrike 8, Irland 4, Italien 30, Luxemburg 3, Nederländerna 10 | 26 % | 107 | |
ED | Konservativa | Danmark 3, Storbritannien 61 | 16 % | 64 | |
COM | Kommunister och yttersta vänstern | Danmark 1, Frankrike 19, Italien 24 | 11 % | 44 | |
LD | Liberaler och Liberaldemokrater | Västtyskland 4, Belgien 4, Danmark 3, Frankrike 17, Irland 1, Italien 5, Luxemburg 2, Nederländerna 4 | 10 % | 40 | |
EPD | Nationalkonservativa | Danmark 1, Frankrike 15, Irland 5, Storbritannien 1 | 5 % | 22 | |
CDI | Heterogen | Belgien 1, Danmark 4, Irland 1, Italien 5 | 3 % | 11 | |
NI | Oberoende | Belgien 2, Italien 4, Nederländerna 2, Storbritannien 1 | 2 % | 9 | |
Källor: [13] [14] Arkiverad 11 september 2008 på Wayback Machine [15] [16] Arkiverad 11 september 2008 på Wayback Machine | 100 % | 410 |
Land | Fest | Abbr. | Grupp | Röster | % (nat.) | Säten |
---|---|---|---|---|---|---|
Italien | Kristen demokrati | DC | EPP | 12,753,708 | 36,45 | 29 |
Västtyskland | Tysklands socialdemokratiska parti | SPD | SOC | 11 370 045 | 40,83 | 35 |
Västtyskland | Kristdemokratiska unionen | CDU | EPP | 10,883,085 | 39,08 | 34 |
Italien | Italienska kommunistpartiet | PCI | COM | 10,345,284 | 29,57 | 24 |
Storbritannien | Konservativa partiet | CP | ED | 6,508,493 | 48,40 | 60 |
Frankrike | Union för fransk demokrati | UDF | LD | 5,666,984 | 27,87 | 25 |
Frankrike | Socialistpartiet – Vänsterradikala rörelsen | PS-MRG | SOC | 4,763,026 | 23.43 | 22 |
Storbritannien | Arbetarparti | LP | SOC | 4,253,207 | 31,63 | 17 |
Frankrike | franska kommunistpartiet | PCF | COM | 4,153,710 | 20.43 | 19 |
Italien | italienska socialistpartiet | PSI | SOC | 3,858,295 | 11.03 | 9 |
Frankrike | Rally för republiken | RPR | EPD | 3,301,980 | 16.24 | 15 |
Västtyskland | Christian Social Union of Bayern | CSU | EPP | 2,817,120 | 10.12 | 8 |
Nederländerna | Kristdemokratiskt upprop | CDA | EPP | 2 017 743 | 35,60 | 10 |
Italien | Italienska sociala rörelsen | MSI | NI | 1,907,880 | 5,45 | 4 |
Nederländerna | Arbetarparti | PvdA | SOC | 1,722,240 | 30,39 | 9 |
Storbritannien | Liberalt parti | L | 1,691,531 | 12.58 | ||
Västtyskland | Fria demokratiska partiet | FDP | LD | 1,662,621 | 5,97 | 4 |
Belgien | Kristligt folkparti | CVP | EPP | 1,607,941 | 29,54 | 7 |
Italien | Italienska demokratiska socialistpartiet | PSDI | SOC | 1,512,425 | 4,32 | 4 |
Italien | Radikalt parti | PR | CDI | 1,283,512 | 3,67 | 3 |
Italien | Italienska liberala partiet | PLI | LD | 1,270,152 | 3,63 | 3 |
Nederländerna | Folkpartiet för frihet och demokrati | VVD | LD | 914,787 | 16.14 | 4 |
Italien | Italienska republikanska partiet | PRI | LD | 895 558 | 2,56 | 2 |
Västtyskland | De gröna | GRÜNE | 893,683 | 3.21 | ||
Frankrike | Ekologiska Europa | VERTS | 891,683 | 4,39 | ||
Belgien | Socialistpartiet | SP | SOC | 698 889 | 12,84 | 3 |
Frankrike | Arbetarkamp – Revolutionära kommunistförbundet | LO-LCR | 623,663 | 3.07 | ||
Belgien | Socialistpartiet | PS | SOC | 575,824 | 10,58 | 4 |
Belgien | Parti för frihet och framsteg | PVV | LD | 512,363 | 9,41 | 2 |
Nederländerna | Demokrati 66 | D66 | NI | 511,967 | 9.03 | 2 |
Irland | Fianna Fail | FF | EPD | 464,451 | 34,68 | 5 |
Belgien | Kristna sociala partiet | PSC | EPP | 445,912 | 8.19 | 3 |
Irland | Fina Gael | FG | EPP | 443,652 | 33.13 | 4 |
Belgien | Demokratiska fronten för frankofoner | FDF | NI | 414,603 | 7,62 | 2 |
Italien | Proletärt enhetsparti | PdUP | CDI | 406 007 | 1.16 | 1 |
Danmark | socialdemokrater | S | SOC | 382,487 | 21.80 | 3 |
Frankrike | 5:e listan: Sysselsättning. Jämlikhet. Europa | 5-EEE | 373,259 | 1,84 | ||
Belgien | Liberala reformistiska partiet | PRL | LD | 372,904 | 6,85 | 2 |
Danmark | Folkrörelsen mot EU | FolkeB | CDI | 365,760 | 20,85 | 4 |
Luxemburg | Kristna sociala folkpartiet | CSV | EPP | 352,296 | 36.12 | 3 |
Belgien | Folkförbundet | VU | CDI | 324,540 | 5,96 | 1 |
Frankrike | Interprofessionell union för ett självständigt Frankrike i ett solidariskt Europa | UDIP-FIDES | 290 555 | 1,43 | ||
Luxemburg | demokratiskt parti | DP | LD | 274,307 | 28.12 | 2 |
Frankrike | Nya krafternas parti | PFN | 265,911 | 1,31 | ||
Danmark | Venstre | V | LD | 252,767 | 14.41 | 3 |
Italien | Proletär demokrati | DP | CDI | 251,927 | 0,72 | 1 |
Storbritannien | Scottish National Party | SNP | EPD | 247,836 | 1,84 | 1 |
Danmark | Det konservativa folkpartiet | K F | EPP | 245 309 | 13,98 | 2 |
Luxemburg | Luxemburgs socialistiska arbetarparti | LSAP | SOC | 211,106 | 21,64 | 1 |
Italien | Sydtyrolska folkpartiet | SVP | EPP | 196,277 | 0,56 | 1 |
Irland | irländska arbetarpartiet | ILP | SOC | 193,898 | 14.48 | 4 |
Irland | Oberoende | Ind. | NI | 189 499 | 14.15 | 2 |
Storbritannien | Demokratiska unionistpartiet | DUP | NI | 170,688 | 1,27 | 1 |
Italien | Valdostan Union – Sardinian Action Party | UV-PSd'Az | 166,194 | 0,47 | ||
Belgien | Belgiens kommunistiska parti | PCB-KPB | 145,796 | 2,68 | ||
Italien | Nationell demokrati | DN | 142,354 | 0,41 | ||
Storbritannien | Socialdemokraterna och arbetarpartiet | SDLP | SOC | 140,622 | 1,05 | 1 |
Nederländerna | reformerade politiska partiet | SGP | 126,412 | 2.23 | ||
Storbritannien | Ulster Unionist Party | UUP | ED | 125,169 | 0,93 | 1 |
Storbritannien | Oberoende | Ind. | 112,366 | N/A | ||
Västtyskland | tyska kommunistpartiet | DKP | 112 055 | 0,40 | ||
Belgien | Konfedererade ekologer | ECOLO | 107,833 | 1,98 | ||
Danmark | Centerdemokrater | CD | ED | 107 790 | 6.14 | 1 |
Danmark | Framstegspartiet | FP | EPD | 100 702 | 5,74 | 1 |
Nederländerna | Nederländernas kommunistiska parti | CPN | 97,343 | 1,72 | ||
Nederländerna | Pacifistiska socialistpartiet | PSP | 97,243 | 1,72 | ||
Nederländerna | Radikalernas politiska parti | PPR | 92 055 | 1,62 | ||
Storbritannien | Pläd Cymru | PC | 83 399 | 0,62 | ||
Danmark | Socialistiska folkpartiet | SF | COM | 81 991 | 4,67 | 1 |
Belgien | Ett annat sätt att leva | AGALEV | 77 986 | 1,43 | ||
Luxemburg | Socialdemokratiska partiet | SDP | 68,289 | 7.00 | ||
Nederländerna | reformerade politiska förbundet | GPV | 62,610 | 1.10 | ||
Danmark | rättvisans liga | DR | 60 954 | 3,47 | ||
Danmark | Vänstersocialister | MOT | 59,379 | 3,38 | ||
Danmark | Radikal vänster | RV | 56,944 | 3,25 | ||
Luxemburg | Luxemburgs kommunistiska parti | KPL | 48,813 | 5.00 | ||
Belgien | All makt till arbetarna | TPO-AMADA | 45,423 | 0,83 | ||
Västtyskland | Kristna bayerska folkpartiet | CBV | 45,311 | 0,16 | ||
Irland | Sinn Féin – Arbetarpartiet | SFWP | 43,942 | 3,28 | ||
Storbritannien | Alliance Party of Northern Ireland | A | 39 026 | 0,29 | ||
Belgien | det flamländska folkpartiet | VVP | 34,706 | 0,64 | ||
Västtyskland | Europeiska arbetarpartiet | EAP | 31,822 | 0,11 | ||
Västtyskland | tyska centerpartiet | ZENTRUM | 31,367 | 0,11 | ||
Danmark | Kristligt folkparti | KrF | 30 985 | 1,77 | ||
Storbritannien | Enade mot den gemensamma marknaden | UACM | 27 506 | N/A | ||
Nederländerna | Leschot Lista | LL | 24,903 | 0,44 | ||
Belgien | E-NON | E-NON | 22,187 | 0,41 | ||
Storbritannien | Ekologifesten | EP | 17 953 | 0,13 | ||
Belgien | PLW-PLE | PLW-PLE | 17,566 | 0,32 | ||
Belgien | Arbetarnas revolutionära förbund | LRT-RAL | 16,911 | 0,31 | ||
Storbritannien | Mebyon Kernow | MK | 10 205 | N/A | ||
Luxemburg | Alternativ lista | AL | 9,845 | 1.01 | ||
Belgien | PPB | PPB | 9,704 | 0,18 | ||
Belgien | PFU | PFU | 7,273 | 0,13 | ||
Storbritannien | Förenade arbetarpartiet | ULP | 6,122 | 1.1 | ||
Luxemburg | Liberalt parti | LP | 5,610 | 0,58 | ||
Luxemburg | Revolutionära socialistpartiet | RSP | 5 085 | 0,52 | ||
Belgien | POE | POE | 4,617 | 0,08 | ||
Storbritannien | Arbetarpartiet | WP | 4,418 | 0,8 | ||
Storbritannien | Unionist Party of Northern Ireland | UPNI | 3,712 | 0,6 | ||
Irland | CDI | CDI | 3,630 | 0,27 | ||
Storbritannien | Internationella marxistiska gruppen | IMG | 1 635 | N/A | ||
Storbritannien | Ulsters liberala parti | ULP | 932 | 0,2 | ||
Storbritannien | EFP | EFP | 497 | N/A | ||
Frankrike | Europa – Självförvaltningslista | PSU | 382 | 0,00 | ||
Frankrike | Regioner-Europa | RE | 337 | 0,00 | ||
Källa: [17] , med undantag för vissa resultat från Storbritannien |
Se även
Europeiska unionens historia |
---|
Europeiska unionens portal |
externa länkar
- Valet av ledamöter av Europaparlamentet CVCE
- Fullständig information om valet Europe Politique (på franska)
- Tal av Simone Veil under den första sessionen CVCE