Petralona-grottan

Petralona Cave
Cave of the Red Stones
Petralona skull covered by stalagmite.jpg
Petralonas skalle täckt av stalagmit
Map showing the location of Petralona Cave
Map showing the location of Petralona Cave
Central Makedonia
Plats Grekland , Kalcidice
Koordinater Koordinater :
Längd 2 kilometer (1 mi)
Elevation 300 m (984 fot)
Upptäckt 1959
Geologi Mesozoiska Karst
Ingångar 1
Tillgång Petralona-grottan och antropologiska museet
Hemsida http://www.petralona-cave.gr

Petralona -grottan ( grekiska : Σπήλαιο Πετραλώνων ) även Cave of the Red Stones ( grekiska : Σπήλαιο " Κόκκινες Πέτst " ) ligger vid 09:00 formationen, ( 0,0 84 fot) över havet på den västra foten av Mount Katsika , cirka 1 km (0,62 mi) öster om byn Petralona , ​​cirka 35 km (22 mi) sydost om staden Thessaloniki på Halkidiki- halvön, Grekland . Platsen kom till allmänhetens uppmärksamhet när 1960 en fossiliserad arkaisk mänsklig skalle hittades. Grottan hade upptäckts av misstag bara ett år tidigare (1959) efter att erosion hade lämnat klyftor i berget. "Bejeweled" med imponerande stalaktit- och stalagmitformationer och med ett överflöd av fossiler, lockade grottan snart geologer och paleontologer . Efter årtionden av utgrävningar är grottan öppen för allmänheten och vetenskapligt arbete dokumenteras och presenteras i ett intilliggande arkeologiskt museum.

Grottans mest framstående fossila exemplar, sedan känt bland paleoantropologer som "Petralona-skallen".

antropologiska museet i Petralona på plats visar ett urval av de föremål som har hittats i grottan.

Upptäckt

Ingången till Petralona-grottan
Petralona Cave turistväg
Grottformationer i Petralona

Grottan upptäcktes av misstag 1959 av Fillipos Chatzaridis, en lokal herde som letade efter en källa. I sitt försök att hitta en vattenkälla hittade han en liten klyfta på berget Katsikas sluttningar. Två män sänktes ner och beskrev senare ett stort antal kammare och korridorer, totalt 8 till 10 meter höga med rika och vackra formationer av speleothems (stalaktiter och stalagmiter).

Grottan utvecklades under den mesozoiska ( Jura ) kalkstenen , dess sediment är uppdelade i flera stratigrafiska nivåer. "Klippformationerna liknar jättekaktus, rosa pärlor, robusta pelare eller ömtåliga gardiner, och på flera ställen matas vattendammar av stalaktitmaterial. Med en yta på 10 400 m 2 (112 000 sq ft) är korridorernas längd cirka 2 000 m (6 562 fot) och temperaturen förblir stabil under hela året vid 17 ° C (± 1 º C)." Den första forskningen 1959 utfördes av den grekiske speleologen Ioannis Petrocheilos. Han hittade många ben av djur, många av dem täckta med grottkorall.

Petralona skalle

Petralona-skallen enligt Aris Poulianos , chef för utgrävningsteamet sedan 1965, hittades av en bybor, Christos Sariannidis, 1960. Den höll fast vid grottväggen cirka 30 cm (12 tum) över marken, hållen av sinter . [ citat behövs ] Dess underkäke saknas och den "behårdes av brun kalcit strax efter individens död"

Poulanios (1981) uppskattade skallens ålder till cirka 210 000 år. Han meddelade att "datumet baserades på analyser av grottans stratigrafi och de ackumulerade sedimenten".

Poulianos [ behövt år ] drog slutsatsen att skallen representerade ett tidigare okänt homininsläkte , utan släktskap med Homo erectus , och även utanför Homo , och introducerade släktnamnet Archanthropus och trinomial Archanthropus europaeus petraloniensis för själva Petralona-skallen. Oberoende paleantropologer har tenderat att klassificera skallen som antingen Homo erectus , Homo heidelbergensis eller Homo neanderthalensis .

Poulianos påståenden har varit en fortsatt orsak till kontroverser sedan dess, hans slutsatser står i konflikt med vanliga modeller för artbildningen av släktet Homo och dess tidiga spridning . [ citat behövs ]

Poulianos klagade på att utgrävningar på platsen försenades och/eller måste avbrytas flera gånger, först 1967 och de följande åren i samband med den grekiska statskuppen, och återigen 1983, när kulturministeriet avböjde att åter- utfärda utgrävningskoncessionen tills "1997 antropologiska föreningen i Grekland, efter 15 år av rättegångar, motiverades av Högsta domstolen och beordrades att fortsätta sina arbeten i grottan." Poulianos anklagade upprepade gånger den grekiska regeringen för att ha konspirerat för att undertrycka hans upptäckter, eftersom 2012 återkallades utgrävningsrättigheterna igen.

År 1981 undersöktes åldern på Petralona-skallen som härleddes av Poulianos och protokollet publicerades i tidskriften Nature . De inblandade forskarna använde elektronspinresonansmätningar av kalcitinkrust och av benfragment och daterade skallens ålder till mellan 240 000 och 160 000 år gammal.

Poulianos daterar fossilet stratigrafiskt och hävdar en ålder av det relevanta lagret på cirka 670 000 år, också baserat på elektronspinresonansmätningar. Andra forskare påpekar att kontextuella djurfossiler " som hittats med det är kända på andra håll från ungefär 350 000 år sedan". 1987 meddelade forskare att kraniet inte kan vara äldre än 620 000 år, baserat på paleomagnetiska och mineralmagnetiska studier av grottans sediment.

Lager 10

1992 publicerade ett internationellt team sina resultat av en uranserie dateringsanalys av den lilla grottan, kallad "Mausoleet", där skallen påstås ha hittats och sedimenten, kallad "Layer 10" av Poulianos. Resultaten bekräftar tidigare fynd "att hela lager 10 representerar en lång tidsperiod, från cirka 160 ka till mer än 350 ka". Minimiåldern hänvisar till det bruna kalcitskiktet, som täckte och cementerade hominid-skallen på väggen. Den fossila beläggningen är otillräcklig för att datera den med alfaspektrometriska metoder i uranserier, men dess minimiålder ansågs också vara 160 000 år.

Idag klassificerar de flesta akademiker som har analyserat Petralona-lämningarna hominiden som Homo erectus . Emellertid Archanthropus av Petralona också klassificerats som en Homo heidelbergensis , Neanderthal ( Homo sapiens neanderthalensis) och som en tidig generisk klass av Homo sapiens . A. Poulianos, å andra sidan, tror att Petralona kranium härrör från en oberoende klass av hominider som inte är relaterade till Homo erectus .

Petralonas skalle. Thessalonikis arkeologiska museum.

Runnels och van Andel sammanfattar situationen på följande sätt: "Det enda kända hominidfossilet i Grekland som kan vara relevant är Petralona-hominiden, som av en slump hittades 1960 i en djup grotta i Chalkidiki. Kontroverser omger tolkningen av denna kranium, och den har på olika sätt klassificerats som Homo erectus , som en klassisk neandertalare ( Homo neanderthalensis ), och som en tidig representant för Homo sapiens i en generaliserad mening. Konsensus bland dagens paleoantropologer [är centrerad kring idén] att kraniet tillhör en arkaisk hominid särskiljs från Homo erectus och både de klassiska neandertalarna och anatomiskt moderna människor. Oavsett den slutliga klassificeringen har kraniet provisoriskt daterats till ca 200–400 tusen år gammalt och det är således möjligt att Petralona-hominiden är en representant för härstamning ansvarig för de thessaliska nedre paleolitiska platserna."

Greklands antropologiska förening har fortsatt att tillkännage nya fynd i grottan, såsom 4 isolerade tänder, sedan två 800 000 år gamla skelett från före människan och ett stort antal fossiler av olika arter.

Fossilerna har bevarats vid Geologiskolan vid Aristoteles universitet i Thessaloniki sedan 1960.

Fossil fauna

Djurfossiler av många arter hittades i grottan:

Fisk

  • obestämd art

Amfibier

Testudo graeca

Reptiler

Fulica atra
Strix aluco

Fåglar

Sorex minutus

Däggdjur

Insektsätare

primater

  • Archanthropus europaeus petraloniensis eller Homo Heidelbergensis Α. Poulianos
Rhinolophus mehelyi
Savis pipistrelle

Chiroptera ( fladdermöss )

Lagomorpha

Hystrix (porcupine)

Gnagare

  • Urocitellus primigenius daphnae Kretzoi (utdöd art av Urocitellus eller jordekorre)
  • Hystrix sp. (ett släkte av piggsvin )
  • Gliridae indet. (ett släkte av dormmus )
  • Dryomimus eliomyoides arisi Kretzoi
  • Parasminthus brevidens Kretzoi
  • Spalax chalkidikae Kretzoi
  • Apodemus mystacinus crescendus Kretzoi
  • Mus synanthropus ( Mus (Budamys) synanthropus ) Kretzoi (en underart av Mus )
  • Allocricetus bursae simplex Kretzoi (en underart av hamstrar – se Allocricetulus )
  • Lagurus transiens Janossy (en art av Lagurus – sorkar, lämlar och besläktade arter)
  • Eolagurus argyropuloi zazhighini Ν. Poulianos (ett släkte av gnagare)
  • Arvicola cantiana Heinrich (en art av sork)
  • Microtus praeguentheri Kretzoi (en art av sork)
Skalle av Ursus deningeri
Monterat skelett av Homotherium

Köttätare

Proboscidea

Perissodactyla

Bison schoetensacki

Artiodactyla

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Petralona_Cave&oldid=1127011525 "