O Ewigkeit, du Donnerwort , BWV 20

Den här artikeln handlar om Bachs koralkantat från 1724. För 1723 års kantat med samma titel, se O Ewigkeit, du Donnerwort, BWV 60 .
O Ewigkeit, du Donnerwort
BWV 20
Koralkantat av JS Bach
Leipzig Nikolaikirche um 1850.jpg
Nikolaikirche , ca. 1850
Tillfälle Första söndagen efter Trefaldighet
Koral
" O Ewigkeit, du Donnerwort " av Johann Rist
Genomförde 11 juni 1724 ( 1724-06-11 ) : Leipzig
Rörelser 11 i två delar (7, 4)
Sång
  • SATB kör
  • solo: alt, tenor och bas
Instrumental
  • tromba da tirarsi
  • 3 oboer
  • 2 violiner
  • altfiol
  • continuo

Johann Sebastian Bach komponerade kyrkkantaten O Ewigkeit, du Donnerwort (O evigheten, du åskans ord),   BWV 20 , i Leipzig för första söndagen efter Trefaldighet och framförde den första gången den 11 juni 1724. Bach komponerade den när han började sitt andra år. som Thomaskantor i Leipzig. Det är den första kantaten han komponerade för sin andra årscykel som var planerad att innehålla koralkantater , var och en baserad på en luthersk hymn . Kantaten är fokuserad på Johann Rists hymn från 1642 " O Ewigkeit, du Donnerwort ", med en koralmelodi av Johann Schop . Som vanligt för Bachs koralkantater som skulle komma i cykeln, behölls utvalda psalmstrofer medan de andra parafraserades av en samtida poet som förvandlade sina idéer till en sekvens av alternerande recitativ och arior . För denna kantat användes den första strofen oförändrad och ytterligare två strofer för att avsluta kantatens två delar. Första delen framfördes före predikan, andra delen efter predikan. Den första delen är i sju satser och den andra delen är i fyra satser.

Bach noterade kantaten för tre sångsolister, en fyrstämmig kör och en barockinstrumental ensemble bestående av två tromba da tirarsi , tre oboer , två violiner , viola och basso continuo . Schops koralmelodi förekommer i den inledande koralfantasien och i den identiska fyrstämmiga harmoniseringen som avslutar kantatens två delar. Alla instrument spelar i den inledande koralen fantasia , där sopranen sjunger psalmlåten som en cantus firmus . Den är skriven i stil med en högtidlig fransk ouvertyr , som öppnar både kantaten och den andra kantatcykeln.

Historia och ord

Bach komponerade kantaten 1724 för den första söndagen efter trefaldighet . Söndagen markerar början av den andra hälften av det liturgiska året , "där kärnfrågorna om tro och lära utforskas". Året innan hade Bach tillträtt som Thomaskantor i Leipzig . Han var ansvarig för utbildningen av Thomanerchor , föreställningar i de reguljära tjänsterna i Thomaskirche , Nikolaikirche och andra. Under sitt första år började han komponera en kantat för varje söndag och helgdag under det liturgiska året, som av Bach-forskaren Christoph Wolff betecknades som "ett konstnärligt företag i största skala". År 1724 började Bach uteslutande komponera koralkantater för sin andra årliga kantatcykel, som började med denna kantat och uppgick till ett 40-tal koralkantater i slutet av cykeln. Varje kantat var baserad på den huvudsakliga lutherska psalmen för respektive tillfälle. Leipzig hade en tradition att fokusera på psalmerna. År 1690 meddelade ministern för Thomaskirche, Johann Benedikt Carpzov, att han också skulle predika om sånger och att Johann Schelle , då musikchefen, skulle spela sången före predikan.

De föreskrivna läsningarna för söndagen var från det första Johannesbrevet , "Gud är kärlek" ( 1 Joh 4:16–21 ), och från Lukasevangeliet , liknelsen om den rike mannen och Lasarus ( Luk 16:19– 31 ). Texten bygger på Johann Rists psalm " O Ewigkeit, du Donnerwort ", som publicerades i samlingen Himlische Lieder (Himmelska sånger) i Lüneburg 1642. Texten bygger på 12 av psalmens 16 strofer . Psalmen, som speglar död och evighet, motsvarar väl liknelsen om den rike mannen som måste möta döden och helvetet. Den har undertiteln " Ernstliche Betrachtung der unendlichen Ewigkeit " (En seriös betraktelse av oändlig evighet). Texten i tre strofer (strofer 1, 8 och 12, som används för satserna 1, 7 och 11) behålls oförändrad. En okänd författare omformulerade de andra stroferna i koralen till recitativ och arior , i allmänhet alternerande och använde en strof för en kantatsats. Poeten kombinerade två strofer, 4 och 5, för att bilda sats 4. Han använde raderna " Vielleicht ist dies der letzte Tag, kein Mensch weiß, wenn er sterben mag " ( Kanske är detta din sista dag, ingen vet när han kanske die) från strof 9 i sats 9 som i övrigt bygger på strof 10. I sats 10 infogade han en antydan till evangeliet. Överlag höll sig poeten nära psalmens text, vilket är karakteristiskt för de tidiga kantatorna i Bachs andra årscykel. Poeten var möjligen Andreas Stübel , som dog 1725, vilket skulle förklara varför Bach inte fullföljde hela cykeln, utan slutade på palmsöndagen .

Koraltemat komponerades av Johann Schop för psalmen " Wach auf , mein Geist, erhebe dich ", som förekom i samlingen Himlische Lieder . Den tilldelades texten av Johann Franck i hans 1653 års upplaga av Praxis pietatis melica . Låten finns med i alla tre satserna som använder Rists originaltext.

Bach framförde kantaten första gången den 11 juni 1724.

musik

Struktur och poängsättning

Bach strukturerade kantaten i två delar. Del I innehåller sju satser och ska framföras före predikan medan del II har fyra satser och ska framföras efter predikan. Del I börjar med en koralfantasi , och båda delarna avslutas med samma fyrdelade sättning av två andra strofer i koralen. De inre satserna är för det mesta alternerande recitativ och arior, med den sista aria en duett. Bach gjorde verket festligt för tre sångsolister ( alt (A), tenor (T) och bas (B)), en fyrstämmande kör ( SATB ) och en barockinstrumentalensemble : tromba da tirarsi (slide trumpet, Tt) , tre oboer (Ob), två violiner (Vl), viola (Va), och basso continuo (Bc). Alfred Dürr gav kantatens längd till 31 minuter.

I följande tabell över rörelserna följer poängsättningen Neue Bach-Ausgabe . Nycklar och taktarter är hämtade från Dürr, med symbolen för gemensam tid (4/4) . Instrumenten visas separat för blås och stråkar, medan continuo, som spelar genomgående, inte visas.

Movements of O Ewigkeit, du Donnerwort , del I
Nej. Titel Text Typ Sång Vindar Strängar Nyckel Tid
1 O Ewigkeit, du Donnerwort Rist Koralfantasi SATB Tt 3Ob 2Vl Va F-dur
  • common time
  • 3/4
  • common time
2 Kein Unglück ist in aller Welt zu finden anon. Recitativ T common time
3 Ewigkeit, du machst mir bange anon. Aria T 2Vl Va c-moll 3/4
4 Gesetzt, es dau'rte der Verdammten Qual anon. Recitativ B common time
5 Gott ist gerecht in seinen Werken anon. Aria B 3Ob
6 O Mensch, errette deine Seele anon. Aria A 2Vl Va D-moll 3/4
7 Solang ein Gott im Himmel lebt Rist Koral SATB Tt 3Ob 2Vl Va F-dur common time
Movements of O Ewigkeit, du Donnerwort , del II
Nej. Titel Text Typ Sång Vindar Strängar Nyckel Tid
8 Wacht auf, wacht auf, verlornen Schafe anon. Aria B Tt 3Ob 2Vl Va C-dur common time
9 Verlaß, o Mensch, die Wollust dieser Welt anon. Recitativ A common time
10 O Menschenkind, hör auf geschwind anon. Duett aria PÅ En mindre 3/4
11 O Ewigkeit, du Donnerwort Rist Koral SATB Tt 3Ob 2Vl Va F-dur common time

Rörelser

Den inledande refrängen, som börjar inte bara kantaten utan också den andra årliga kantatcykeln, är i stil med en högtidlig fransk ouvertyr i de typiska tre avsnitten långsam – snabb ( vivace ) – långsam. Den franska ouvertyren designades för att markera kungens inträde. Melodin sjungs av sopranen som en cantus firmus i långa toner, dubblerad av glidtrumpeten. Koralen är i taktform . Den första Stollen av tre linjer hanteras i den långsamma sektionen, den andra Stollen av linjerna 4 till 6 i den snabba sektionen, Abgesangen av linjerna 7 och 8 i den avslutande långsamma sektionen. De lägre rösterna är mestadels i homofoni . Utvecklingen av teman sker i orkestern. Det stigande temat för den långsamma sektionen i prickad rytm härleds från början av korallåten, medan temat för den snabba sektionen inte är relaterad till låten. Snabbsektionen är ingen strikt fuga . Bach använder ett antal musikaliska illustrationer för att komplettera texten: " Ewigkeit " (evighet) återges i långa toner i de lägre rösterna och instrumenten; " Donnerwort " (åskande ord) dyker upp som en plötslig förändring till korta toner med melisma i basen; på orden " große Traurigkeit " (stor sorg) förekommer även en nedåtgående kromatisk linje från den instrumentala kontrapunkten i snabbsektionen i rösterna; " erschrocken " (förskräckt) återges i krukade rytmer avbrutna av vilor, först i orkestern, sedan också i rösterna; " klebt " (klyva) är en lång ton i rösterna. John Eliot Gardiner , som dirigerade Bachkantatens pilgrimsfärd år 2000, sammanfattar angående kantaten: "Konfronterad med det förbryllande och oroande ämnet evigheten, och specifikt helvetets evighet, eldas Bach upp som aldrig förr".

Recitativen är mestadels secco, med en arioso endast i sats 9 på orden " Pracht, Hoffart, Reichtum, Ehr, und Geld " (prakt, stolthet, rikedom, ära och rikedom) från koralen. Ariorna däremot tolkar texten i dess affekt och i enstaka fraser. Gardiner noterar följande om det första paret recitativ och aria:

Tenoren förlänger stämningen av plåga ... ramlar hem teman som ångest, smärta, helvetet och det skakande hjärtat. Bach använder sig av ett varierat tematiskt vapenlager: långa toner och böljande kvartsdelar för att antyda evigheten, kedjor av appoggiaturor utsträckta över slingrande figurer för att antyda rädsla, vilda lopp efter lågor och brinnande, trasiga fragment, kromatiska och synkoperade, för det skakande hjärtat. Plötsliga tystnader vid frasslut bidrar till känslan av osammanhängande och skräck. Ändå är all denna slösighet av dramatiska bilder perfekt och sömlöst integrerad i den övergripande designen.

I rörelse 8 intensifieras uppmaningen att vakna av trumpetsignaler och snabba skalor, vilket framkallar den sista domen . Det första motivet i sats 10 sjungs av duettens två sångare på orden O Menschenkind ("o människobarn") och upprepas instrumentellt som en antydan till den varningen. Båda delarna av kantaten avslutas med samma fyrstämmiga koralsättning och frågar slutligen " Nimm du mich, wenn es dir gefällt, Herr Jesu, in dein Freudenzelt! " ( Ta mig, Jesus, om du vill, in i glädjen av ditt tält).

Inspelningar

Posterna i följande tabell är hämtade från listan över inspelningar som finns på Bach Cantatas webbplats. Ensembler som spelar på tidstypiska instrument i historiskt informerad framförande och en kör med en röst per stämma ( OVPP ) markeras med grön bakgrund.

Inspelningar av O Ewigkeit, du Donnerwort
Titel Dirigent / Kör / Orkester Solister Märka År Körtyp Orch. typ
Die Bach Kantate Vol. 39
Helmuth Rilling Frankfurter Kantorei Bach-Collegium Stuttgart
Hänssler 1970 ( 1970 )
JS Bach: Das Kantatenwerk • Kompletta kantater • Les Cantates, Folge / Vol. 5 Nikolaus Harnoncourt
Concentus Musicus Wien
Teldec 1972 ( 1972 ) Period
JS Bach: Complete Cantatas Vol. 10
Ton Koopman Amsterdams barockorkester och kör
Antoine Marchand 1998 ( 1998 ) Period
Bach Edition Vol. 18 – Cantatas Vol. 9
Pieter Jan Leusink Holland Boys Choir Nederländerna Bach Collegium
Strålande klassiker 2000 ( 2000 ) Period
Bach Cantatas Vol. 1: City of London / För den första söndagen efter Trinity
John Eliot Gardiner Monteverdi Choir Engelska barocksolister
Soli Deo Gloria 2000 ( 2000 ) Period
JS Bach: Kantater för första och andra söndagen efter trefaldighet
Craig Smith kör och orkester av Emmanuel Music
Koch International 2001 ( 2001 )
JS Bach: Cantatas Vol. 8 – Leipzig-kantater
Masaaki Suzuki Bach Collegium Japan
BIS 2002 ( 2002 ) Period
JS Bach: "O Ewigkeit du Donnerwort" – Cantatas BWV 2, 20 & 176
Philippe Herreweghe Collegium Vocale Gent
Harmonia Mundi Frankrike 2002 ( 2002 ) Period
JS Bach: Cantatas for the Complete Liturgical Year Vol. 7 kantater BWV 20 · 2 · 10
Sigiswald Kuijken La Petite Bande
Accent 2007 ( 2007 ) OVPP Period

Bibliografi

Allmän

  • "O Ewigkeit, du Donnerwort BWV 20; BC A 95 / Choral cantata (1:a söndagen efter trefaldighet)" . Bach Digital . 2017 . Hämtad 21 juni 2017 .

Böcker

Onlinekällor

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=O_Ewigkeit,_du_Donnerwort,_BWV_20&oldid=1105473541 "