1 Korintierbrevet 10

1 Korintierbrevet 10
POxy1008 (1Co 7.33-8.4).jpg
1 Kor 7:33–8:4 i Papyrus 15 , skriven på 300-talet.
bok Första brevet till Korintierna
Kategori Paulinska epistlar
Kristen bibel del Nya testamentet
Ordning i den kristna delen 7

Första Korintierbrevet 10 är det tionde kapitlet i det första korintihibrevet i Nya testamentet i den kristna bibeln . Den är författad av aposteln Paulus och Sosthenes i Efesos . I det här kapitlet skriver Paulus om Korintiernas utvandringsresa och nattvarden och återvänder till ämnet mat som erbjuds avgudar . Argumentet angående kött som erbjuds avgudar återupptas i 1 Korintierbrevet 10:14.

Text

Ursprungligen skrivet på koine-grekiska , är detta kapitel uppdelat i 33 verser.

Textuella vittnen

Några tidiga manuskript som innehåller texten i detta kapitel är:

Gamla testamentets referenser

Gamla testamentets exempel mot avgudadyrkan (10:1–14)

Predikstolskommentaren antyder att Paulus syfte i verserna 1 till 14 är att varna "för förtroende i förhållande till avgudadyrkan och andra frestelser" .

Han har just visat dem [i kapitel 9 ] genom sitt eget exempel, nödvändigheten av ansträngande vaksamhet och ansträngning. I fortsättningen av samma lektion lär han dem historiskt att innehavet av stora privilegier inte är något skydd, och att förförelserna, även av avgudadyrkan, inte får föraktas slarvigt.

1 Kor 10, Predikstolskommentaren

Även om Paulus skriver till en kyrka som består av både judar och icke-judar, har Paulus inga svårigheter med att använda skriftliga berättelser för att illustrera Guds handlande med kyrkan, eftersom han betraktar israeliterna i öknen som "våra förfäder" (10:1) eller "våra förfäder" (10:1) fäder", det vill säga de [judiska] förfäderna vid tiden för uttåget ur Egypten. Han talar, "som i Romarbrevet 4:1, från hans nationella medvetande, som delades av hans judiska läsare och väl förstod av hans icke-judiska". Paulus betonar att alla "våra fäder" hade den gudomliga närvarons välsignelse: πάντες ( pantes , "alla") har stark betoning, och upprepas fyra gånger. Paulus använder berättelsen om Israels olydnad i öknen (även om avgudadyrkan och sexuell omoral, vilket gör det omedelbart relevant) för att illustrera sin varning till korintierna: "även de som Gud har utvalt kan gå illa vilse, och om de gör det, oavsett deras privilegier. är benägna att förstöras".

Vers 13

Ingen frestelse har överträffat er utom sådana som är vanliga för människor; men Gud är trofast, som inte låter dig frestas utöver vad du förmår, utan med frestelsen också skaffa dig en utväg, så att du kan uthärda den.

1 Korintierbrevet 10:13, New King James Version
  • "Ingen frestelse har överträffat dig" (NKJV; KJV : "Der har ingen frestelse tagit dig"): Gill föreslår att detta uttalande är till för att trösta de troende, så att de inte kommer att bli bedrövade eller betrakta det som "något konstigt eller ovanligt" eller att de "oundvikligen måste förgås och förstöras av det".
  • "Allmän för människan": kan återges som "är human" eller "passad för människan" vilket förklaras vidare som "en frestelse som man kan uthärda". Paulus menar inte att "de hade varit, eller var eller skulle vara helt fria från andra frestelser", utan att frestelsen skulle kunna uthärdas medan de troende stärks av Guds nåd.
  • "Gud [...] kommer inte att tillåta dig att frestas utöver vad du kan": de troende frestas, drabbas eller förföljs, endast av en "gudomlig tillåtelse", och inom Guds beslutsamhet, som också ger styrka och alltid vara med dem till slutet.
  • "Utrymningsvägen": Gill skrev att Gud vet hur och när han ska befria sitt folk ur frestelser, samtidigt som han "i hans försyn öppnar en väg så att de kan fly ut ur dem."
  • "Du kanske kan bära det": eller "det du är i stånd att bära" (jfr 1 Kor 3:2). Enligt Gill "finner Gud inte alltid det lämpligt att genast ta bort en lidande eller frestelse", även om han blev uppriktigt tillfrågad av sitt folk, som i fallet med Paulus själv (1 Kor 12:7–8), men han ger dem nåd nog att bära den eller "stå upp under den" och "triumfera över den." [ opålitlig källa? ]

Den inneboende skamligheten i varje manipulation med avgudadyrkan (10:15–22)

Vid Herrens nattvard är "välsignelsens bägare" ett "partnerskap" i Kristi blod och på samma sätt är "brödet som är brutet" en symbol för "partnerskap" i Kristi kropp (10:16), så att deltagandet i denna måltid signalerar ett band mellan deltagaren och Kristus, som måste vara exklusivt för alla andra (10:21-2; jfr parallellargumentationen i 6:15-17).

Hänvisningen till "brödet" och "kroppen" leder till en utläggning om kyrkans "enda kropp" (10:17, förutseende 11:17-34 och 12:12-31), som en modell för att uppmuntra människor att ta mer hand om sina medmänniskor med svagare samvete (jfr 10:23—4).

Vers 16

Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp?

1 Korintierbrevet 10:16, King James Version
  • "Välsignelsens bägare" ( biblisk grekiska : Τὸ ποτήριον τῆς εὐλογίας , ) : översatt från hebreiska: kos haberachah (jfr Psaltaren 116:13: Biblical salution of " , - , vish") mot slutet av påskfirandet åberopades en välsignelse av familjens överhuvud över denna bägare . Här överförs namnet till "bägaren i nattvarden " , över vilken Kristus "tackade" (1 Kor 11:24; Matteus 26:27). Ett nära samband observeras mellan "välsignelsen" ( eulogesas , Matteus 26:22; Markus 14:22) och "tackandet" ( eucharistes , Lukas 22:19).
  • "Brödet" eller snarare, "limpan", fördes "tydligen från hand till hand", att varje deltagare "kan bryta av en bit". Den bästa kommentaren till versen är Johannes 6:41-59, där Jesus lärde att "det kunde inte finnas något sant andligt liv utan den närmaste föreningen med honom och införlivande i hans liv".
  • "gemenskapen av": bokstavligen, "ett deltagande i".

Vers 17

Ty vi som är många är ett bröd och en kropp, ty vi äro alla delaktiga i det enda brödet.

1 Korintierbrevet 10:17, King James Version
  • "Ty vi är alla deltagare i ett bröd": eller språkligt kan tolkas som "för vi har alla del av det ena brödet".

Praktiska riktlinjer för att äta och undvika kränkningar (10:23–33)

Denna del, som avslutas i 11:1, behandlar förbudet mot deltagande i "avgudadyrkan" på "platser och tillfällen där offermat kan erbjudas utan att den som tror på avgudadyrkan är inblandad". Liksom i kapitel 8 , hävdar Paulus att "kärlek är ett mer värdefullt kriterium än kunskap" (8:1—3), så när han återigen erkänner den korintiska frihetsprincipen (10:23, jfr 6:12), insisterar Paulus på att det som "bygger upp", det vill säga "det som är till nytta för andra" (jfr 8:1).

Se även

Källor

Vidare läsning

externa länkar