Wh-rörelse

Inom lingvistik är wh-rörelse (även känd som wh-fronting , wh-extraction eller wh-raising ) bildandet av syntaktiska beroenden som involverar frågeord . Ett exempel på engelska är beroendet som bildas mellan vad och objektpositionen för att göra i "Vad gör du?" Interrogativa former är ibland kända inom engelsk lingvistik som wh-words , wh wh at, when, where, who inkluderar . som och y , men även andra frågeord, som hur Detta beroende har använts som ett diagnostiskt verktyg i syntaktiska studier eftersom det kan observeras interagera med andra grammatiska begränsningar.

På språk med wh- rörelse visar meningar eller satser med ett wh-ord en icke-kanonisk ordföljd som placerar wh-ordet (eller frasen som innehåller wh-ordet) vid eller nära framsidan av meningen eller satsen (" Vem tänker du på?") istället för den kanoniska positionen längre fram i meningen ("Jag tänker på dig "). Att lämna wh-ordet i dess kanoniska position kallas wh-in-situ och förekommer i ekofrågor och polära frågor i informellt tal.

Wh-rörelse är en av de mest studerade formerna av språklig diskontinuitet . Det observeras på många språk och spelar en nyckelroll i teorierna om långväga beroenden.

Termen wh-rörelse härrörde från tidig generativ grammatik på 1960- och 1970-talen och var en referens till teorin om transformationsgrammatik , där det frågeformiga uttrycket alltid förekommer i sin kanoniska position i en menings djupa struktur men kan flytta åt vänster från det. position till framsidan av meningen/satsdelen i ytstrukturen. Även om andra syntaxteorier inte använder rörelsemekanismen i transformativ mening, används termen wh-rörelse (eller motsvarande termer, såsom wh-fronting , wh-extraction , eller wh-raising ) flitigt för att beteckna fenomenet, även i teorier som inte modellerar långväga beroenden som en rörelse.

Grundläggande exempel

Följande exempel på meningspar illustrerar wh-rörelse i huvudsatser på engelska: varje (a) exempel har den kanoniska ordföljden för en deklarativ mening på engelska, medan varje (b) mening har genomgått wh-rörelse, varvid wh-ordet har frontats för att skapa en direkt fråga.

Wh-fronting av vem , som motsvarar det direkta objektet Tesnière .

(1a) Tom har läst Tesnière .

(1b) Vem har Tom läst?

Wh-fronting av what , vilket motsvarar prepositionsobjektets syntax .

(2a) Hon borde sluta prata om syntax .

(2b) Vad ska hon sluta prata om?

Wh-fronting av när , vilket motsvarar det tidsmässiga tillägget imorgon .

(3a) De vill besöka oss imorgon .

(3b) När vill de besöka oss?

Wh-fronting av vad , som motsvarar det predikativa adjektivet glad .

(4a) Hon är glad .

(4b) Vad är hon?

Wh-fronting av where , som motsvarar prepositionsfrasen till skolan .

(5a) Hon går till skolan .

(5b) Vart är hon på väg?

Wh-fronting av hur , vilket motsvarar adverbfrasen väl .

(6a) De mår bra .

(6b) Hur mår de?

Dessa exempel illustrerar att wh-rörelse uppstår när en beståndsdel ifrågasätts som förekommer till höger om det finita verbet i motsvarande deklarativa mening. Huvudsatsen förblir i ordföljd V2 , med frågeordet frontat till första positionen medan det finita verbet stannar i andra positionen. Gör-stöd behövs ofta för att möjliggöra wh-fronting i sådana fall, som är beroende av subjekt-hjälp-inversion .

Ämne "fronting"

När ämnet ifrågasätts är det oklart om wh-fronting har inträffat eftersom subjektets standardposition är sats-initial. I exemplet på meningsparet nedan visas ämnet Fred redan längst fram i meningen där frågeordet är placerat.

a. Fred jobbar hårt.

b. Vem jobbar hårt?

Vissa teorier om syntax hävdar att detta utgör en wh-rörelse, och analyserar sådana fall som om det frågeställande subjektet har flyttat upp i den syntaktiska hierarkin; dock observerar andra teorier att ytsträngen av ord förblir densamma, och därför har ingen rörelse inträffat.

Rörelseavstånd

I många fall kan wh-fronting förekomma oavsett hur långt bort dess kanoniska plats är, vilket framgår av följande uppsättning exempel:

a. Vem gillar Mary __?

b. Vem känner Bob som Mary gillar __?

c. Vem tror Carl att Bob vet att Mary gillar __?

Interrogativet vem är det direkta objektet för verbet som i vart och ett av dessa exempel. Beroenderelationen mellan den kanoniska, tomma positionen och wh-uttrycket verkar vara obegränsad, i den meningen att det inte finns någon övre gräns för hur djupt inbäddad i den givna meningen den tomma positionen kan förekomma.

Wh-uttryck utan wh-rörelse

Wh-rörelse uppstår vanligtvis när man ställer frågor på engelska. Det finns vissa former av frågor där wh-rörelse inte förekommer (bortsett från när frågeordet fungerar som ämne och därför redan är frontat):

Ekofrågor : Bekräfta det du trodde att du hörde.
- Du köpte vad ?
Frågesportsfrågor eller specifika frågor: Be om detaljerad specifik information.
- George Orwell föddes i vilket land?
Flera förhör i en enda mening.
- Vem köpte vad ?
Förväntade frågor: Uppstår när ny information förväntas.

Andra språk kan lämna wh-uttryck in-situ (i basposition) oftare, som slaviska språk. På franska, till exempel, är wh-rörelse ofta valfritt i vissa matrissatser . Mandarin och ryska har också wh-uttryck utan obligatorisk wh-rörelse.

In-situ- frågor skiljer sig från wh-fronted-frågor genom att de härrör från ingen rörelse alls, vilket tenderar att vara morfologiskt eller pragmatiskt betingat.

I bisatser

De grundläggande exemplen ovan visar wh-rörelse i huvudsatser för att bilda en direkt fråga. Wh-rörelse kan också förekomma i bisatser, även om dess beteende i bisatser skiljer sig åt i ordföljd.

I indirekta frågor

På engelska förekommer wh-movement i underordnade satser för att bilda en indirekt fråga. Medan wh-fronting förekommer i både direkta och indirekta frågor, finns det en skillnad i nyckelordsordning, vilket illustreras med följande exempel:

a. Fred kommer att be Jill att gå.

b. Vem kommer Fred att be att lämna? – Direkt fråga

c. Jag undrar vem Fred kommer att be att få lämna. – Indirekt fråga

a. Sam gillar att få nyheter om orkaner .

b. Vad gillar Sam att få nyheter om? – Direkt fråga; gör-stöd infört

c. De frågade vad Sam gillar att få nyheter om. – Indirekt fråga

a. Larry stannade hemma på grund av vädret .

b. Varför stannade Larry hemma? – Direkt fråga; gör-stöd infört

c. Ingen vet varför Larry stannade hemma. – Indirekt fråga

I indirekta frågor, medan frågeordet fortfarande är frontat till den första positionen i satsen, placeras subjektet istället i andra position, och verbet visas i tredje position, och bildar en V3-ordordning.

I relativa klausuler

Även om många exempel på wh-rörelse bildar frågor, förekommer wh-rörelse också i relativsatser . Många relativa pronomen på engelska har samma form som motsvarande frågeord ( som , vem , var , etc.). Relativa satser är underordnade satser, så samma V3-ordföljd förekommer.

a. Jag läste Freds tidning.

b. Freds papper, som jag läste – Wh-fronting i relativa klausul

a. John gillar guvernören.

b. guvernören som John gillar – Wh-fronting i relativklausul

a. Fred läser tidningen i kaféet.

b. kaféet där Fred läser tidningen – Wh-fronting i relativklausul

Relativa pronomen har frontat i bisatserna till b. exempel. Den karakteristiska V3-ordföljden är obligatorisk, precis som i andra bisatser.

Pied-piping

Många fall av wh-fronting involverar pied-piping , där ordet som flyttas drar en hel omfattande fras till framsidan av satsen. Pied-piping identifierades först av John R. Ross i sin avhandling från 1967.

Obligatorisk pied-piping

I vissa fall av wh-fronting är pied-piping obligatorisk, och hela den omfattande frasen måste frontas för att meningen ska vara grammatiskt korrekt. I följande exempel är den flyttade frasen understruken:

a. Susan läser Freds roman .

b. Vems roman läser Susan? – Pied-piping av roman

c. * Vems läser Susan romanen ? – Meningen är felaktig eftersom pied-piping inte har inträffat

. Musiken är väldigt hög .

b. Hur hög är musiken? – Pied-piping av högt

c. * Hur är musiken hög ? – Meningen är felaktig eftersom pied-piping inte har inträffat

Dessa exempel illustrerar att pied-piping ofta är nödvändigt när wh-ordet finns i en substantivfras eller adjektivfras. Pied-piping motiveras delvis av barriärerna och öarna för utvinning (se nedan). När wh-ordet dyker upp under en blockerande kategori eller på en ö, måste hela den omslutande frasen frontas.

Valfri pied-piping

Det finns andra fall där pied-piping är valfritt. På engelska inträffar detta mest anmärkningsvärt när det främre ordet är föremål för en prepositionsfras . Ett formellt register kommer att pied-pipe prepositionen, medan mer vardagligt engelska föredrar att lämna prepositionen på plats :

a. Hon avslöjade sin hemlighet för Tom .

b. För vem avslöjade hon sin hemlighet? – Pied-piping av preposition associerad med ett formellt register

c. Vem avslöjade hon sin hemlighet för ? – Pied-piping saknas på vardagligt engelska

a. Han gömmer sig bakom den röda dörren .

b. Bakom vilken dörr gömmer han sig? – Pied-piping av preposition associerad med ett formellt register

c. Vilken dörr gömmer han sig bakom ? – Pied-piping av preposition saknas på vardaglig engelska; pied-piping av substantiv dörr fortfarande obligatorisk

Den c. exempel är fall av preposition stranding , vilket är möjligt på vardagligt engelska men inte tillåtet på många språk som är relaterade till engelska. Till exempel är prepositionsstranding i stort sett frånvarande från många av de andra germanska språken, och det kan vara helt frånvarande från de romanska språken. Preskriptiva grammatiker hävdar ofta att strandning av prepositioner bör undvikas även på engelska, även om det kan kännas konstlat eller uppstyltat för en infödd talare att flytta prepositionen.

Utvinningsöar

En syntaktisk ö är en konstruktion från vilken extrahering av ett element leder till en ogrammatisk eller marginell mening. Till exempel:

* Vad undrade du om Lisa uppfann __?

Dessa typer av fraser, även kallade extraktionsöar eller helt enkelt öar , tillåter inte wh-rörelser. John R. Ross föreslog och beskrev fyra typer av öar: Complex-Noun Phrase Constraints (CNPC), Coordinate Structure Constraint (CSC), Left Branch Constraint och Sentential Subject Constraint. Konfigurationer som visar tydliga ö-restriktioner har också kallats wh-öar, komplexa substantivfraser och adjunctöar.

Adjunkt öar

En adjunktö är en typ av ö bildad av en adjunktsats . Wh-rörelse är inte möjlig från en tilläggsklausul. Tilläggssatser inkluderar satser som introducerats av därför , om och när , såväl som relativa satser . Istället skulle en fråga bildas genom att hålla frågeformuläret på plats . Till exempel:

a. Du gick hem för att du behövde göra det .

b. * Vad gick du hem för att du behövde göra __? – Försöket att extrahera ur en tilläggsklausul misslyckas

c. Du gick hem för att du behövde göra vad ?

a. Alex gillar kvinnan som bär extravaganta ringar .

b. * Vad tycker Alex om kvinnan som bär __? – Försöket att extrahera ur en tilläggsklausul misslyckas

c. Alex gillar kvinnan som bär vad ?

Wh-öar

En wh-ö skapas av en inbäddad mening som introduceras av ett wh-ord, vilket skapar en beroende klausul. Wh-öar är svagare än tilläggsöar, och att bryta mot dem resulterar i en mening som åtminstone låter ogrammatisk för en infödd talare.

a. John undrar var Eric tog vägen för att köpa en present .

b. ?? Vad undrar John var Eric gick för att köpa __? – Försöket att utvinna ur en wh-ö är i bästa fall starkt marginellt

. Susan frågade varför Sam väntade på Fred .

b. * Vem frågade Susan varför Sam väntade på __? – Försöket att extrahera en wh-ö misslyckas

Den b. meningar är starkt marginella eller oacceptabla eftersom de försöker extrahera ett uttryck ur en wh-ö. Detta beror på att båda wh-orden är en del av en DP. Det skulle inte vara möjligt att flytta det nedersta wh-ordet till toppen av strukturen, eftersom de båda skulle störa. För att få ett grammatiskt resultat måste en ordentlig wh-rörelse ske. Men eftersom wh-ordet tar upp Spec-C-positionen är det inte möjligt att flytta det konkurrerande wh-ordet högre genom att hoppa över den högre DP eftersom wh-rörelsen är en cyklisk process. ^{[ förtydligande behövs ]}

Ämnesöar

Även om wh-extraktion ur objektsatser och fraser är vanligt på engelska, är wh-movement inte (eller sällan) möjligt ur ämnesfraser, särskilt ämnessatser. Till exempel:

a. Att John gick hem är troligt.

b. * Vem är det som troligen gick hem? Wh-extraktion ur en ämnessats misslyckas

a. Historien om Susan var rolig.

b. ?? Vem var historien om __ rolig? Wh-extraktion ur ämnesfras är starkt marginell

Vänster gren öar

En vänstra grenö uppstår där en modifierare föregår substantivet som den modifierar. Modifieraren kan inte extraheras, en begränsning som Ross identifierade som Left Branch Condition . Possessiva bestämningsfaktorer och attributiva adjektiv bildar vänstra grenöar. Att fronta dessa fraser kräver pied-piping av hela substantivfrasen, till exempel:

a. Susan gillar Freds konto .

b. * Vems gillar Susan __ konto? – Försök att extrahera från en vänstergren under ett substantiv misslyckas

c. Vems konto gillar Susan __? – Extraktion lyckas om hela substantivfrasen är pied-piped

a. Han köpte en dyr båt .

b. *Hur dyrt köpte han en __ båt? – Försök att extrahera från en vänstergren under ett substantiv misslyckas

c. Hur dyr båt köpte han? – Extraktion lyckas om hela substantivfrasen är pied-piped

Extraktion misslyckas i b. meningar eftersom det extraherade uttrycket motsvarar en vänstergrenad modifierare av ett substantiv.

Medan de vänstra grenöarna finns på engelska, saknas de från många andra språk, framför allt från de slaviska språken.

Koordinatstruktur öar

Vid koordination är extraktion ur en konjunkt av en koordinatstruktur endast möjlig om denna extraktion påverkar alla konjunkter i koordinatstrukturen lika. Den relevanta begränsningen är känd som koordinatstrukturbegränsningen . Extraktion måste extrahera samma syntaktiska uttryck ur var och en av konjunkterna samtidigt. Denna typ av extraktion sägs förekomma över hela linjen (ATB-extraktion), t.ex.

a. Sam åt [bönor] och [ broccoli ].

b. * Vad åt Sam [bönor] och [__]? – Extraktion misslyckas eftersom det bara påverkar en konjunkt.

a. Sam åt [ bönor ] och [broccoli].

b. * Vad åt Sam [__] och [broccoli]? – Extraktion misslyckas eftersom det bara påverkar en konjunkt.

a. Sam [gav en gitarr till mig] och [lånade en trumpet till dig].

b. Vad [gav Sam __ till mig] och [lånade __ till dig]? – Extraktion lyckas eftersom det sker lika ur båda konjunkterna (ATB-extraktion).

a. Han [väntar på dig ] och [försöker ringa dig ].

b. Vem [väntar han på __] och [försöker ringa __]? – Extraktion lyckas eftersom det sker lika ur båda konjunkterna (ATB-extraktion).

Wh-extraktion ur en konjunkt av en koordinatstruktur är endast möjlig om den kan tolkas som att den förekommer lika ut alla konjunkter samtidigt, det vill säga om den förekommer över hela linjen.

Komplex substantivfras öar

Extrahering är svårt från en substantivfras. Den relevanta begränsningen är känd som den komplexa NP-begränsningen och finns i två varianter, den första förbjuder extraktion från substantivkomplementet och den andra förbjuder extraktion från en relativ sats som modifierar ett substantiv:

Sententiellt komplement till ett substantiv:

a. Du hörde påståendet att Fred löste det andra problemet .

b. ?? Vad hörde du påståendet att Fred löste __? – Försök att extrahera ur en komplex NP misslyckas.

a. Hon gillar möjligheten att hon kan få en ny telefon till jul .

b. ?? Vad tycker hon om möjligheten att hon kan få __ till jul? – Försök att extrahera ur en komplex NP misslyckas.

Relativ klausul:

a. De anställde någon som talar ett Balkanspråk .

b. * Vilket Balkanspråk anställde de någon som talar __?

Icke-bro-verb öar

Extraktion ur objekt som -satser som fungerar som komplement till verb kan visa ö-liknande beteende om matrisverbet är ett nonbridge-verb (Erteschik-Shir 1973). Nonbridge verb inkluderar sätt att tala verb, som viska eller skrika , t.ex.

a. Hon tror att han dog i sömnen .

b. Hur tror hon att han dog __? – Extraktion ur objektsats lätt möjligt med matrisbryggverb.

a. Hon viskade att han hade dött i sömnen .

b. * Hur viskade hon att han hade dött __? – Extraktion över ett icke-bryggverb är omöjligt.

Wh-rörelse i syntaxträd

Syntaxträd är visuella uppdelningar av meningar som inkluderar dominerande huvuden för varje segment (ord/beståndsdel) i själva trädet. I wh-rörelsen finns det ytterligare segment som läggs till: EPP ( extended projection principle ) och Question Feature [+Q] som representerar en frågesats .

Wh-rörelsen motiveras av en Question Feature/EPP vid C (Complementizer), som främjar förflyttning av ett wh-ord från den kanoniska baspositionen till Spec-C. Denna rörelse kan betraktas som "Kopiera + Klistra in + Radera" -rörelse eftersom vi kopierar frågeordet från botten, klistrar in det i Spec-C och sedan raderar det från botten så att det bara förblir överst (nu tar positionen för Spec-C). Sammantaget kommer det högsta C att vara målpositionen för wh-höjningen.

Förhören som används i wh-rörelsen delar inte alla huvudet. Detta är viktigt att tänka på när du gör syntaxträden, eftersom det finns tre olika huvuden som kan användas.

Huvudkänsla

Determiner Phrase (DP): Vem, vad

Prepositionsfras (PP): Var, När, Varför

Adverb Fras (AdvP): Hur

När du skapar syntaxträdet för wh-rörelsen, överväg subjekt-aux-inversionen i ordet som höjdes från T (Tense) till C (Complementizer).

Platsen för EPP (Extended Projection Principle):

EPP tillåter förflyttning av wh-ordet från den nedersta kanoniska positionen i syntaxträdet till Spec-C. EPP är en bra indikator när det gäller att skilja mellan in-situ-träd och ex-situ. Ex-situ- träd tillåter förflyttning till Spec-C, medan in-situ inte gör det eftersom huvudet C saknar EPP-funktionen.

Öar i syntaxträd

Inom syntaxträd tillåter inte öar rörelse; om rörelse försöks, skulle meningen då uppfattas som ogrammatisk för den som talar det observerade språkets modersmål. Öar noteras vanligtvis som en inramad nod på trädet. Rörelsen i wh-Island-syntaxträdet kan inte inträffa eftersom en Determiner Phrase (DP) måste flyttas genom Spec-C-positionen för att kunna flytta ut ur en inbäddad sats. Detta kan inte inträffa, eftersom Determiner Phrase (DP) redan är upptagen.

Till exempel i "Hon sa [vem köpte vad]?" vi ser att "vem" tar plats för DP och begränsar "vad" från att stiga upp till det respekterade Spec-C. Modersmålstalare kan bekräfta detta likaväl som det kommer att låta ogrammatiskt: * "Vad sa hon [köpte vad?]".

Flera wh-frågor

På språk kan en mening innehålla mer än en wh-fråga. Dessa frågekonstruktioner kallas multipla wh -frågor,

ex: Vem åt vad på restaurangen?

I det följande engelska exemplet används en överstruken linje och samindexeringssymboler för spårrörelse—[ Who _i ... ~~who~~ t _i ...]—för att indikera den underliggande höjningsrörelsen för närmaste wh-fras. Denna rörelse producerar en öppen meningsordordning med en frontad wh-fråga:

t.ex.: [ Vem _jag hjälpte du ~~vem~~ t _jag gör vad? ]

i den underliggande (djupa) syntaxstrukturen för denna mening, [ som ] är placerad direkt efter det transitiva verbet [ hjälp ] eftersom VP väljer ett direkt objekt DP som dess komplement
den närmaste wh-frasen [ vem ] höjs från sin kanoniska position till Spec-CP, vilket ger meningsordföljd med ett wh-frågeord i början av meningen
ju längre bort wh-frasen [ vad ] hålls på plats

I den underliggande syntaxen höjs wh-frasen närmast Spec-CP för att tillgodose urvalsegenskaperna hos CP:n [+Q] och [+Wh-EPP] funktionskraven för C. wh-frasen längre bort från Spec- CP stannar i sin basposition (på plats).

Överlägsenhet skick

Överlägsenhetsvillkoret avgör vilken wh-fras som rör sig i en sats som innehåller flera wh-fraser . Detta är resultatet av att tillämpa principen Attrahera närmast , där endast den närmaste kandidaten är berättigad att flyttas till det attraherande huvudet som väljer det. Om den längre wh-frasen flyttas istället för den föregående wh-frasen skapas en ogrammatisk struktur (på engelska). Inte alla språk har instanser av multipla wh-rörelser som styrs av överlägsenhetsvillkoret, de flesta har variationer. Det finns ingen enhetlighet mellan språken angående överlägsenhetsvillkoret.

Se till exempel följande engelska fraser:

a. [ Vem _jag frågade du ~~vem~~ _jag skulle köpa vad ?]

b. *[ Vad _jag frågade du vem ska köpa ~~vad~~ _ti ?]

Underskriften "ti" eller "i" används för att markera coreference. "t" representerar ett spår , medan både "ti" och "i" representerar att orden refererar till varandra och samma enhet.

I a., desto närmare wh-frasen [ vem ] går upp mot Spec-CP från att vara föremål för VP [ vem ska köpa vad]. Den andra wh-frasen [ vad ] förblir på plats (som det direkta föremålet för VP [vem ska köpa vad]). Detta för att uppfylla [+Q Wh]-funktionen i Spec-CP.

I b., ju längre wh-frasen [ vad ] felaktigt har flyttats från den direkta objektpositionen för VP:n [vem ska köpa ~~vad~~ ] till Spec-CP-positionen medan den närmare wh-frasen till Spec-CP [ vem ] har blivit kvar på plats som föremål för VP[ ~~vem som~~ ska köpa vad]. Den här meningen innehåller alltså en överträdelse av Attrahera närmast och är därför oprammatisk, som markerad med asterisken (*).

tysk

Tyska visar inte de förväntade effekterna av överlägsenhetsvillkoret under satser med flera wh-fraser. Tyskan verkar ha en process som gör att ju längre wh-fraser "korsar över" desto närmare wh-fraser och flyttar sig, inte förblir på plats. Denna rörelse tolereras och har mindre konsekvenser än jämfört med engelska.

Se till exempel följande tyska fraser:

a.

Ich

jag

weiß

känna till

nicht,

inte,

vi är

WHO

var

Vad

gesehen

sett

hatt

har

"Jag vet inte vem som såg vad"

b.

Ich

jag

weiß

känna till

nicht,

inte,

var

Vad

vi är

WHO

gesehen

sett

hatt

har

"Jag vet inte vad vem har sett"

I a. visar översikten att wh-frasen [vad] har "korsat över" wh-frasen [vem] och nu finns i Spec-CP för att tillfredsställa [+Q Wh]-funktionen. Denna rörelse är ett brott mot principen attrahera närmast, vilket är vad överlägsenhetsvillkoret bygger på.

Mandarin kinesiska

Mandarin är ett wh- in-situ- språk, vilket innebär att det inte uppvisar wh-rörelse i konstituerande frågor. Med andra ord, wh-ord på mandarin förblir i sin ursprungliga position i sin sats, i kontrast till wh-rörelse på engelska där wh-ordet skulle röra sig i konstituerande frågor.

På plats

Följande exempel illustrerar multipla wh-rörelser på mandarin och är skrivet i pinyin för enkelhetens och tydlighetens skull:

#1

Ni

Du

xiang

vilja

zhidao

känna till

Mali

Mary

weishenme

Varför

maile

köp- FÖRBUD

shenme

Vad

"Vad undrar du varför Mary köpte den?"

Det här exemplet visar att wh-ordet "vad" på mandarin förblir på plats vid Ytstruktur , medan wh-ordet "varför" på mandarin flyttas till rätt omfångsposition och, genom att göra det, c-kommander wh-ordet som stannar på plats.

Matris omfattning

Omfattningen av wh-frågor på mandarin är också föremål för andra villkor beroende på vilken typ av wh-fras det handlar om. Följande exempel kan översättas till två betydelser:

#2

Ni

Du

xiang

vilja

zhidao

känna till

hon Jag

WHO

maile

köp- FÖRBUD

shenme

Vad

"Vad är grejen x sådan som du undrar vem som köpte x?" "Vem är personen x sådan att du undrar vad x köpt?"

Det här exemplet illustrerar hur vissa wh-ord som "vem" och "vad" fritt kan få matrisomfattning på mandarin.

Attrahera närmast

Med hänvisning till Attract Closest -principen, där huvudet antar den närmaste kandidaten som är tillgänglig för den, flyttas den öppna wh-frasen på mandarin till rätt omfångsposition medan den andra wh-frasen förblir på plats eftersom den c-kommanderas av wh -fras som nämndes först. Detta kan ses i följande exempel, där ordet för "vad" förblir på plats eftersom det c-kommanderas av frasen på mandarin som betyder "var":

#3

Ni

Du

xiang

vilja

zhidao

känna till

Mali

Mary

zai

på

nali

var

maile

köp- FÖRBUD

shenme

Vad

"Vad är grejen x sådan att du undrar var Mary köpte x?" "Var är platsen x sådan att du undrar vad Mary köpte på x?"

Som dessa exempel visar är mandarin ett wh-in-situ-språk, uppvisar ingen rörelse av wh-fraser vid ytstrukturen, är föremål för andra villkor baserat på typen av wh-fras som är involverad i frågan och följer Attract Closest princip.

bulgariska

På bulgariska motiverar funktionen [+ wh] i C flera wh-ordsrörelser, vilket leder till flera specifikationer. Det kräver bildning av kluster av wh-fraser i [Spec-CP] i matrissatsen. Detta skiljer sig från engelska eftersom på engelska, bara ett wh-ord flyttas till [Spec-CP] när det finns flera wh-ord i en sats. Detta beror på att på bulgariska, till skillnad från engelska, sker alla rörelser av wh-element i syntaxen, där rörelsen visas öppet. Frasstrukturen för wh-ord på bulgariska skulle se ut visas i figur 1 nedan, där ett wh-kluster bildas under [Spec-CP].

Figur 1. Frasstruktur för multipel wh-rörelse på bulgariska

På bulgariska och rumänska lockas ett wh-element till [Spec-CP] och de andra wh-elementen sammanfogas med det första wh-ordet i [Spec-CP].

#1

Koj

WHO

kogo

vem

___t ₁

vida

ser

___t ₂ ?

Vem ser vem?

I exempel 1 ser vi att båda wh-orden genomgick rörelse och är i ett [Spec-CP]-kluster.

Attrahera närmast

Attrahera närmast är en princip för överlägsenhetsvillkoret där huvudet som attraherar en viss egenskap antar den närmaste kandidaten som är tillgänglig för den. Detta leder vanligtvis till att den närmaste kandidaten flyttas.

Slaviska språk är grupperade i två olika S-strukturer avseende rörelsen av wh-element vid [Spec-CP] (Rudin, 1998). En grupp inkluderar språken serbokroatiska , polska och tjeckiska där det bara finns ett wh-element i [Spec-CP] vid S-struktur. Den andra gruppen innehåller Bulgarian , som har alla sina wh-element i [Spec-CP] vid S-struktur. I den första gruppen som nämns attrahera närmast , och det wh-ord som är närmast det attraherande huvudet genomgår rörelse medan resten av wh-elementen förblir in-situ . Den andra gruppen språk, Attrahera Närmast -principen, förekommer på ett lite annorlunda sätt. Ordningen för hur wh-ordet rör sig dikteras av deras närhet till [Spec-CP]. Det wh-ord som ligger närmast det attraherande huvudet genomgår rörelse först och det näst närmaste följer efter, och vidare och vidare. På det sättet finns överlägsenhetseffekten på serbokroatiska, polska och tjeckiska i det första wh-elementet, medan det på bulgariska är närvarande i alla wh-element i satsen.

#2

Kakvo

Vad

kak

hur

napravi

gjorde

Ivan?

Hur gjorde Ivan vad?

Principen Attrahera närmast förklarar en avgörande detalj om vilka wh-ord som rör sig först i trädet. Eftersom det närmaste wh-ordet flyttas först, finns det en speciell ordning som visas. Wh-subjekt går före wh-objekt och wh-adjunkter (Grewendorf, 2001). Detta framgår av exempel #2 och exempel #3. Exempel #3 visar också att det kan finnas fler än två wh-ord i [Spec-CP] och att oavsett hur många wh-ord som finns i satsen, så måste de alla genomgå förflyttning.

#3

Koj

WHO

kak

hur

kogo

vem

e

är

tselunal?

kysstes

Vem kysste vem hur?

På plats

På bulgariska ser vi i exempel #4 att för att avvika från att bilda en sekvens av samma wh-ord, tillåts ett wh-element att förbli in-situ som en sista utväg (Bošković, 2002).

#4

Kakvo

Vad

obulslavlja

betingelser

kakvo?

Vad

Vilka villkor vad?

Sammanfattningsvis har bulgariska flera wh-rörelser i syntaxen och wh-orden rör sig öppet. Vi ser också att medan alla wh-ord i en sats flyttas under [Spec-CP] på grund av funktionen [+ wh] finns det fortfarande en viss ordning i hur de visas i satsen.

franska

På franska har flera wh-frågor följande mönster:

a) I vissa franska frågesatser kan wh-rörelse vara valfri.

1. Den wh-fras som ligger närmast Spec-CP kan frontas (dvs. flyttas till Spec-CP från dess hemliga basposition i djup struktur till dess öppna fonologiska form i ytstrukturerad ordordning);

2. Alternativt kan wh-fraser finnas kvar på plats .

ex. 1

Qu'

Vad

som-

ha

tu

du

sändebud

skickas

à

till

qui?

vem

ex. 2

ti

du

som

ha

sändebud

skickas

quoi

Vad

à

till

qui?

vem

"Vad har du skickat till vem(m)?"

I exempelmeningarna ovan är exempel #1 och #2 båda grammatiska och delar samma betydelse på franska. Här är valet att använda den ena frågeformen framför den andra valfritt; båda meningarna kan användas för att fråga om de två specifika DP-beståndsdelarna uttryckta med två wh-ord. På franska kan den andra meningen också användas som en ekofråga . Däremot på engelska är den grammatiska strukturen i den andra meningen endast acceptabel som en ekofråga : en fråga vi ställer för att förtydliga informationen vi hör (eller hör fel) i någons yttrande, eller som vi använder för att uttrycka vår chock eller misstro till reaktion på ett uttalande från någon. För ekofrågor på engelska är det typiskt för talare att betona wh-orden prosodiskt genom att använda stigande intonation (t.ex. Du skickade VAD till VEM? ). Dessa speciella fall av att använda flera wh-frågor på engelska är i huvudsak "förfrågningar om upprepning av det yttrandet".

b) I andra franska frågesatser krävs wh-rörelse.

Möjligheten att använda wh-in-situ i franska meningar med flera wh-frågor är begränsad till specifika villkor. Det finns "en mycket begränsad distribution" av dess användning.

Franska wh-in-situ kan endast förekomma:

i matrissatser (aka huvudsatser)
i matrissatser som inte har en öppen komplementiserare (dvs. komplementär är "fonologiskt noll")
i "kortdistansfrågor" (dvs. wh-rörelse som inte blockeras av en wh- island - begränsning )

Wh-in-situ-användning är inte tillåten på franska när dessa kriterier inte är uppfyllda.

Wh-in-situ är inte tillåtet:

i inbäddade frågor

felaktig form:

*André

André

a

har

demandé

frågade

tu

du

som

ha

skabb

uppäten

quoi

Vad

* 'André har frågat att du har ätit vad.'

rätt form:

André

a

har

demandé

frågade

quoi

Vad

tu

du

som

ha

skabb

uppäten

"André har frågat vad du har ätit."

2. i frågor med tydliga komplementerare

felaktig form:

*Quoi

Vad

tu

du

som

ha

skabb

uppäten

quoi?

Vad

* "Vad har du ätit vad?"

rätt form:

Quoi

Vad

tu

du

som

ha

skabb?

uppäten

"Vad har du ätit?"

3. i "långdistansfrågor".

felaktig form:

*Michelle

Michelle

et

och

Pierre

pensent

tror

que

den där

André

a

har

skabb

uppäten

quoi?

Vad

* "Michelle och Pierre tror att André har ätit vad?"

rätt form:

Quoi

Vad

Michelle

et

och

Pierre

Peter

pensent-

tror

ils

de

que

den där

André

a

har

skabb?

uppäten

"Vad tror Michelle och Peter att André har ätit?"

För att sammanfatta, i franska meningar med flera wh-frågor, är valet mellan wh-rörelse och wh-in-situ inte godtyckligt; den är begränsad av specifika förhållanden.

På andra språk

Wh-rörelse finns också på många andra språk runt om i världen. De flesta europeiska språk placerar också wh-ord i början av en sats. Dessutom är många av fakta som illustreras ovan även giltiga för andra språk. Den systematiska skillnaden i ordföljd mellan huvud-wh-satser och underordnade wh-satser visar sig på andra språk i olika former. Öarna till wh-extraktion finns också på andra språk, men det kommer att finnas en viss variation. Följande exempel illustrerar wh-rörelse av ett objekt på spanska :

a.

Juan

John

komró

köpt

carne .

kött.

"John köpte kött."

b.

¿ Qué

Vad

komró

köpt

Juan?

John

"Vad köpte John?"

Följande exempel illustrerar wh-rörelse av ett objekt på tyska :

a.

Eh

han

ljuger

läser

Tesnière

Tesnière

jeden

varje

Abend.

kväll.

"Han läser Tesnière varje kväll."

b.

Wen

WHO

ljuger

läser

eh

han

jeden

varje

Abend?

kväll

"Vem läser han varje kväll?"

Följande exempel illustrerar wh-rörelse av ett objekt på franska :

a.

Ils

de

ont

ha

vu

sett

Pierre.

Peter

"De såg Peter."

b.

Qui

WHO

est-ce qu'

är det det

ils

de

ont

ha

vu?

sett

"Vem såg de?"

c.

Qui

WHO

ont

ha

ils

de

vu?

sett

"Vem såg de?"

Alla exemplen är ganska lika de engelska exemplen och visar att wh-rörelse är ett allmänt fenomen på många språk. Som nämnts kan dock beteendet hos wh-rörelsen variera, beroende på det enskilda språket i fråga.

Språk där det inte finns

Många språk har inte wh-rörelse. Istället behåller dessa språk symmetrin i fråge- och svarsmeningarna.

Till exempel, ämnesfrågor på kinesiska har samma meningsstruktur som deras svar:

你

nǐ

du

在

zài

PROG

做

zuò

do

什麼 ?

shénme

Vad

[ 你在做什么 ? ]

Vad gör du?

Svaret på det kan vara:

我

wǒ

jag

在

zài

PROG

編輯

biānjí

redigera

維基百科 .

Wéi jī bǎi kē

Wikipedia

[ 你在做 编辑维基百科 。 ]

Jag redigerar Wikipedia .

Kinesiska har en wh-partikel, ingen wh-rörelse.

Teoretiska ansatser

Wh-rörelse resulterar vanligtvis i en diskontinuitet : den "flyttade" beståndsdelen hamnar i en position som är skild från sin kanoniska position av material som syntaktiskt dominerar den kanoniska positionen, vilket betyder att det verkar finnas en diskontinuerlig beståndsdel och ett långdistansberoende närvarande . Sådana diskontinuiteter utmanar alla syntaxteorier, och varje syntaxteori kommer att ha en komponent som kan hantera dessa diskontinuiteter. I detta avseende tenderar syntaxteorier att förklara diskontinuiteter på ett av två sätt, antingen via rörelse eller via funktionspassering . EPP-funktionen ( förlängd projektionsprincip ) och Question Feature spelar en stor roll i själva rörelsen. Vi har märkt att dessa två egenskaper förekommer i ex-situ-frågor som tillåter rörelse och inte existerar i in-situ-frågor som tillåter det.

Teorier som anger rörelse har en lång och etablerad tradition som sträcker sig tillbaka till tidig generativ grammatik (1960- och 1970-talen). De antar att den förskjutna beståndsdelen (t.ex. wh-uttrycket) först genereras i sin kanoniska position på någon nivå eller punkt i den strukturgenererande processen under ytan. Detta uttryck flyttas eller kopieras sedan ut från denna basposition och placeras i dess ytposition där det faktiskt förekommer i tal. Rörelse indikeras i trädstrukturer med hjälp av en av en mängd olika sätt (t.ex. ett spår t , rörelsepilar, överstrykning, ljusare teckensnittsnyans, etc.).

Alternativet till rörelsemetoden för wh-rörelse och diskontinuiteter i allmänhet är funktionspassering. Detta tillvägagångssätt avvisar föreställningen att rörelse i någon mening har inträffat. wh-uttrycket är basgenererat i dess ytposition, och istället för rörelse sker informationsöverföring (dvs. funktionsöverföring) upp eller ner i den syntaktiska hierarkin till och från platsen för gapet.

Se även

Anteckningar

Bach, E. 1974. Syntaktisk teori. New York: Holt, Rinehart och Winston, Inc.
Baker, C. 1978. Introduktion till generativ-transformationell syntax. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.
Borsley, R. 1999. Syntaktisk teori: En enhetlig strategi. London: Arnold.
Bošković 2002. På flera wh-fronting. Linguistic Enquiry 33, 351–384.
Carnie, A. (2013) Syntax: En generativ introduktion . Malden, MA: Wiley-Blackwell.
Chomsky, N. 1977. Om wh-rörelse. I Culicover, PW, Wasow, Thomas och Akmajian, Adrian (red), Formal Syntax , New York.
Costa, J et al. 2016. Handboken i portugisisk lingvistik. (2016). The Handbook of Portuguese Linguistics, s. 288–302.
Culicover, P. 1976. Syntax. New York: Academic Press.
David Crystal (23 september 2011). En ordbok för lingvistik och fonetik . John Wiley & Sons. ISBN 978-1-4443-5675-5 .
Erteschik-Shir, N. 1973. Om öns begränsningars natur. Ph.D. avhandling, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, MA.
Groß, T. och T. Osborne 2009. Mot en praktisk beroendegrammatisk teori om diskontinuiteter. SKY Journal of Linguistics 22, 43–90.
Jurafsky, D. och J. Martin. 2008. Tal och språkbehandling: En introduktion till naturlig språkbehandling, datorlingvistik och taligenkänning. Delhi, Indien: Pearson Education.
Grosu, A. 1973. Om den vänstra grenens tillstånd. Språklig utredning.
O'Grady, W. 2005. Syntaktisk snickeri: An emergentist approach. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.
Parra-Guinaldo, V. 2013. Ett generativistiskt förhållningssätt till förnyelse i den vänstra periferin: omanalysen av 'om'. Saarbrücken: Lambert.
Radford, A. 2004. Engelsk syntax: An introduction. Cambridge, Storbritannien: Cambridge University Press.
Riemsdijk, H. van och E. Williams. 1986. Introduktion till grammatikteori. Cambridge, MA: MIT Press.
Roberts, I. 1997. Jämförande syntax. London: Arnold.
Ross, J. 1967. Restriktioner för variabler i syntax. Doktorsavhandling, Massachusetts Institute of Technology.
Ross, J. 1986. Oändlig syntax. (Ursprungligen presenterad som författarens avhandling från 1967). Norwood, NJ: Oändlig syntax!
Stockwell, R. 1977. Grunder för syntaktisk teori. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall, Inc.
Tallerman, M. 2005. Syntaxförståelse. 2:a upplagan. Malta: Hodder Arnold.
Williams, E. 1978. Regelansökan över hela linjen. Språkutredningen 9, 31–43.

externa länkar

Lingvistikens lexikon: Wh-rörelse
Lexicon of Linguistics: Pied piping
Lexicon of Linguistics: Island
Linguistikens lexikon: Wh-ön
Lexicon of Linguistics: Left Branch Condition
Lingvistikens lexikon: Wh-in-situ
Stanford Linguistics 222B: Foundations of Syntactic Theory II Filler-Gap Dependencies (Unbounded Dependency Constructions) har ett bra arkiv med viktiga artiklar inom området