Peter den ärevördiga

Peter den ärevördiga
Peter den ärevördiga, med andra munkar, 1200-talsmanuskript
Benedictine Monk, abbot av Cluny
Född	c. 1092 Frankrike
dog	25 december 1156 Cluny Abbey , Frankrike
Vördad i	Katolska kyrkan , folkkatolicism
Fest	29 december

Peter den ärevördiga ( c. 1092 – 25 december 1156), även känd som Peter av Montboissier , var abboten i Benediktinerklostret i Cluny . Han har hedrats som ett helgon , även om han aldrig helgonförklarades på medeltiden. Sedan 1862 bekräftade påven Pius IX sin historiska kult, och Martyrologium Romanum , utfärdat av påvestolen 2004, betraktar honom som en välsignad .

Liv

föddes av den heliga Raingarde i Auvergne , "tillägnad Gud" vid födseln och gavs till klostret i Sauxillanges i kongregationen av Cluny där han avlade sina löften vid sjutton års ålder. Vid tjugo års ålder fick han en professur och utsågs till prior för klostret Vézelay , och övergick senare till klostret i Domène . Framgång i Vézelay och Domène ledde till att han valdes till ordensabbotsgeneral, trettio år gammal. Efter att hans föregångare, abboten Pontius , hade avsatts av påven , blev Peter en outtröttlig reformator av Cluniac-orden, inför kritik från andra ordnar och framstående munkar och teologer, inklusive cisterciensermunken St. Bernard av Clairvaux . Hans försvar av sin order mot kritiker och hans införande av radikala reformer gav honom benämningen "vördnadsvärd".

Peter, som en medarbetare till nationella och religiösa ledare, deltog i många av de internationella religiösa råden. Vid kyrkomötet i Pisa 1134 stödde han påven Innocentius II: s sak och rådet i Reims 1147 och hjälpte till att avvärja en kyrklig schism. Han försvarade den franske teologen Peter Abelards rationalistiska trinitarism mot domen från Council of Sens, och beviljade Abelard gästfrihet i Cluny och arbetade för en eventuell försoning mellan Abelard och hans främste anklagare, Bernard av Clairvaux . Peter beviljade Abelard en postum absolution på begäran av Heloise .

Peter samlade källor om, och skrifter om, islam (se nedan) och tillbringade en lång sabbatstid i Spanien med islamiska lärda av alla led. Hans omfattande korrespondens speglar en närmast encyklopedisk teologisk kunskap. Han producerade några av de viktigaste dokumenten från 1100-talet och publicerade den första latinska översättningen av Koranen som blev den benediktinska standardtexten som användes av korstågens predikanter . Hans talmudiska bidrag är svaga och fortfarande under granskning. Hans vänskap och korrespondens med biskop Henry av Blois av Winchester och Glastonbury, mellan 1138 och 1142, tillsammans med hans debattförmåga, gav ett bredare erkännande av hans stipendium. Den inbördes vapenvilan mellan Peter och Bernard av Clairvaux måste ses som ytlig mot bakgrund av nyligen genomförda stipendier som beskriver Bernards cisterciensers repressivitet gentemot Cluniac -ordnarna.

Peter den ärevördiga dog i Cluny den 25 december 1156. Hans verk är redigerade i Patrologia Latina vol. 189 .

Bidrag till muslimska-kristna relationer

Ytterligare information: Corpus Cluniacense

Trots hans aktiva liv och viktiga roll i europeisk historia är Peters största prestation hans bidrag till omvärderingen av kyrkans relationer till religionen islam . En förespråkare för att studera islam baserat på dess egna källor, beställde han en omfattande översättning av islamiskt källmaterial, och 1142 reste han till Spanien där han träffade sina översättare. En forskare har beskrivit detta som en "momental händelse i Europas intellektuella historia."

De arabiska manuskripten som Peter hade översatt kan ha erhållits i Toledo , som var ett viktigt centrum för översättning från arabiska. Emellertid verkar Peter ha träffat sitt team av översättare längre norrut, möjligen i La Rioja , där han är känd för att ha besökt Cluniac-klostret Santa María la Real av Nájera . Projektet översatte ett antal texter med anknytning till islam (kollektivt känd som "corpus toletanum"). De inkluderar al-Kindis ursäkt ; och viktigast av allt den första översättningen någonsin till latin av den arabiska Koranen (" Pseudoprofeten Lex Mahumet ") som Robert av Ketton var huvudöversättaren för. Peter av Toledo är krediterad för att ha planerat och kommenterat samlingen, och Peter av Poitiers (Peter den vördnadsvärdes sekreterare) hjälpte till att polera den sista latinska versionen. I teamet ingick också Robert av Kettons vän Herman av Kärnten och en muslim som heter Mohammed. Översättningen slutfördes i antingen juni eller juli 1143, i vad som har beskrivits som "ett landmärke i islamiska studier . Med denna översättning hade västvärlden för första gången ett instrument för att seriöst studera islam."

Peter använde det nyöversatta materialet i sina egna skrifter om islam, av vilka de viktigaste är Summa totius heresis Saracenorum (sammanfattningen av saracenernas hela kätteri) och Liber contra sectam sive heresim Saracenorum (Sektens vederläggning eller Saracens kätteri). I dessa verk skildrar Peter islam som en kristen kätteri som närmar sig hedendomen , och han förklarar för St Bernard att hans mål är " ut morem illum patrum sequerer, quo nullam unquam suorum temporum vel levissimam (ut sic dicam) haeresim silendo praeterirent, quin ei totis fidei viribus resisterent et scriptis ac disputationibus esse detestandam ac damnabilem demonstrarent. " Det vill säga "att jag kan följa sederna hos de fäder, som aldrig förbigick något kätteri i tysthet, även de lättaste (som jag sålunda kommer att kalla det), utan motstod det snarare med all sin tros styrka och visade att det genom skrifter och argument var avskyvärt och fördömligt."

Även om hans tolkning av islam i grunden var negativ, lyckades den "sätta upp ett mer motiverat förhållningssätt till islam ... genom att använda sina egna källor snarare än de som producerats av den hyperaktiva fantasin hos några tidigare västerländska kristna författare." Även om detta alternativa tillvägagångssätt inte var allmänt accepterat eller efterliknat av andra kristna forskare från medeltiden, uppnådde det visst inflytande bland ett begränsat antal kyrkliga figurer, inklusive Roger Bacon .

Vid sin veckovisa allmänna audiens på Petersplatsen den 14 oktober 2009 använde påven Benedikt XVI Peter som ett exempel på medkänsla och förståelse, med hänvisning till Peters styrning av Cluny, diplomati och studie av islam .

Se även

• Koranöversättningar

Vidare läsning

• Konstapel, Giles. Brev av Peter den ärevördiga , 2 vols. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press, 1967.
• Goddard, Hugh. En historia om muslimska-kristna relationer . Chicago: New Amsterdam Books, 2000.
• Peter den ärevördiga mot judarnas inbitna envishet, översatt av Irven M. Resnick. Washington DC: The Catholic University of America Press , 2013.
• Peter den ärevördiga skrifterna mot saracenerna , översatt av Irven M. Resnick. Washington DC: The Catholic University of America Press , 2016.
• Kritzeck, J. Peter den ärevördiga och islam . Princeton: Princeton University Press, 1964.
• Microsoft Encarta . 2005 utg., sv "Peter den ärevördiga."
• Södra, RW västra syn på islam under medeltiden . Cambridge: Harvard University Press, 1962.
• Kenneth Stevenson, "The Transfiguration Sermon of Peter the Venerable, Abbot of Cluny," i Melanie Ross and Simon Jones (red), The Serious Business of Worship (London, Continuum, 2010), 78–87.