Alor-Pantar-språk

Alor–Pantar

Geografisk fördelning 		Alor Island , Pantar Island , Indonesien
Språklig klassificering Trans-Nya Guinea ?
Glottolog alor1249
Alor-pantar map color.png
Språken Pantar (vänster) och Alor (höger). De vita enklaverna nära Blagar och Retta och Tereweng. "Western Pantar" är Lamma. Kafoa (Jafoo) är det svarta området mellan Kelon (Klon) och Abui. Kabola slås samman med Adang. Alorese är ett austronesiskt språk.

Alor -Pantar-språken är en familj av tydligt besläktade papuanska språk som talas på öar i Alor-skärgården nära Timor i södra Indonesien. De kan vara närmast släkt med de papuanska språken i östra Timor, men detta är ännu inte klart. En mer avlägsen relation med Trans-New Guinea-språken på Bomberai-halvön i västra Nya Guinea har föreslagits baserat på pronominella bevis, men även om de ofta citerats har det aldrig fastställts.

språk

Familjen är konventionellt uppdelad i två grenar, centrerade på öarna Alor och Pantar .

Tereweng anses ibland vara ett separat språk från Blagar , Hamap ibland separat från Adang och Sar ibland från Teiwa . Abui , Kamang och Kabola är kanske inte heller enhetliga språk. Det finns totalt 71 940 högtalare. [ citat behövs ]

Fördelning av talare av Alor-Pantar-språk efter språk

   Abui (20,69 %)
   Adang (14,85 %)
   Blagar (12,17 %)
   Western Pantar (12,17 %)
   Woisika (6,30 %)
   Klon (6,09 %)
   Kula (6,09 %)
   Kui (5,16 %)
   Teiwa (4,87 %)
 Övriga (11,61 %)

Extern klassificering

Det har länge varit känt att de papuanska språken i Alor-skärgården (inklusive Alor och Pantar, såväl som de fyra små öarna Buaya, Pura, Ternate och Tereweng i Pantarsundet) utgör en väldefinierad grupp. Uppenbara besläktningar bland grundläggande vokabulär är rikligt, vilket till exempel demonstreras i Stokhofs (1975) undersökning av grundläggande vokabulär, och formen på pronominalsystem är nästan identisk över hela gruppen. Den genetiska släktskapen mellan Alor-Pantar-språken har bekräftats genom rekonstruktionen av proto-Alor-Pantar-språket. Relationer mellan Alor-Pantar-språken och åtminstone några (men kanske inte alla) av de icke-austronesiska språken på Timor Island kan motivera antagandet av en Timor-Alor-Pantar-språkfamilj, men förhållandet mellan AP-gruppen och Timorspråken är av andra ordningen.

Wurm et al. (1975) klassificerade AP-språken som medlemmar av den förmodade Trans-New Guinea Phylum. Författarna erbjöd dock få bevis för denna klassificering och förblev något tveksamma och noterade, "oavsett vilket sätt de [Timor-Alor-Pantar-språken] klassificeras, innehåller de starka substratelement av den andra inblandade ... phyla" (Wurm et al. 1975:318).

Senast, baserat på en analys av pronominala former, tilldelar Ross (2005) AP till sin West Trans-New Guinea-koppling, en undergrupp av Trans-New Guinea. Ändå kräver Ross förslag att AP-pronomen härleds från pTNG via en flip-flop där andrapersonspronomen byter plats med tredjeperson. Jämför pTNG *ŋga '2pro' och *(y)a '3pro' med Nedebang aŋ respektive gaŋ. Bottom-up-rekonstruktion baserad på regelbundna ljudkorrespondenser kan kasta ytterligare ljus över dessa frågor.

Intern klassificering

Holton, et al. (2012)

Holton, et al. (2012) föreslår följande klassificeringsundergrupper för Alor-Pantar-språken, med enskilda språk markerade med kursiv stil.

"Proto-Alor–Pantar" kan vara synonymt med Proto- Timor–Alor–Pantar , eftersom språken utanför Alor-grenen inte verkar utgöra en giltig nod med den mot Oirata–Makasai-språken i Östtimor och Bunak-språken på Timoresiska gränsen. Relationen är dock avlägsen.

Kaiping och Klamer (2019)

En 2019 fylogenetisk studie av Alor-Pantar av Kaiping och Klamer ger följande interna struktur:

Alor-Pantar

Kaiping och Klamer (2019b) har funnit att de fyra stora Alor-Pantar-undergrupperna, nämligen Pantar , Blagar , Central Alor och East Alor, bildar olika fylogenetiska träd beroende på vilken metod som används.

Pronomen

Ross (2005) postulerar en "Västtimor"-grupp som förenar Alor-Pantar med Bunak. Han rekonstruerar pronomenen som:

Västtimors pronomen
sg pl
1ex *naj *ni
1 tum *pi
2 *[y]a *i
3 *ga *gi

3pl *gi är inte intygad från Bunak, och det inkluderande är bara i .

Språkdokumentation

Språkdokumentationsinsatser i början av 2000-talet har producerat en rad publicerat dokumentärt material.

  • Grammatiska beskrivningar
    • A Grammar of Adang (Haan 2001)
    • A Grammar of Abui (Kratochvíl 2007)
    • A Grammar of Klon (Baird 2008)
    • A Grammar of Teiwa (Klamer 2010)
  • Ordböcker
    • Kamus Pengantar Bahasa Abui (Kratochvíl & Delpada 2008)
    • Kamus Pengantar Bahasa Pantar Barat (Holton & Lamma Koly 2008)

Proto-språk

Proto-Alor–Pantar
Rekonstruktion av Alor-Pantar-språk

Rekonstruerade förfäder

En rekonstruktion av proto-Alor-Pantar har föreslagits av Holton och Robinson (2017).

Proto-Alor-Pantar-konsonanter är:

sid t k q
b d g
m n
s
w j
l (r)

Däremot har inte proto- Timor-Alor-Pantar det röstlösa uvularstoppet /q/.

Lexikaliska rekonstruktioner av Holton och Robinson (2017) är:

proto-Alor–Pantar-rekonstruktioner (Holton och Robinson 2017)
glans proto-Alor-Pantar
'fågel' *(a)dVl
'namn' *en(i,u)
'halmtak' *en man
'svart' *aqana
'vagina' *-ar
'två' *araqu
'bita' *-asi
'krokodil' *bagai
'gul' *bagori
'gris' *baj
'ben' *-fladdermus
'matta' *bis
'Vinka' *guppa
'betelnöt' *bui
'vakt' *bukan
'rök' *bunaq
'sjunga' *dar(a)
'hal' *dul(a)
'tjock' *dumV
'råtta' *dur
'bränna' *ede
'ge' *-ena
'3sg' *ga-
'3gen' *ge-
'3 pl' *gi-
'2sg' *ha-
'fisk' *habi
'by' *haban
"eld, ved" *hada
'gäspa' *hagur
'bröst' *hami
'träck' *har
'tömma' *hasak
'kalk' *hawar
'dröm' *hipar
'sockerrör' *huːba
'frukt' *är jag)
'skratt' *jari
"dålig, trasig" *jasi
'stjärna' *jibV
'hund' *jibar
'vatten' *jira
'flyga' (v.) *jira(n)
'fem' *jiwesin
'mygga' *släkt
'nagel' *kusin
'loppa' *kVt
'gå' *lam(ar)
'tunga' *-lebur
'långt' *lete
'huka' *luk(V)
'skälla' (v.) *lVu
'fladdermus' *madel
'höra' *magi
'komma' *maj
"betelvine" *mait
'far' *-mamma
'bambu' *mari
"(vara) i/på" *mi
'klättra' *mitten
'näsa' *-mim
'dö' *min(a)
'sitta' *mis
'banan' *mogol
'kroppshår' *mudi
'växt' (v.) *mudin
'horn' *-muk
'rutten' *mVn
'1sg' *na-
'äta dricka' *naj
"syskon (äldre)" *nan(a)
'ett' *nuk
'kasta' *oda
'svans' *-ora
"torr i solen" *por
'håll' *p{i,u}nV
'1 pl.incl' *pi-
'spotta' *purVn
"skorpion" *pVr
'goanna' *rVsi
'spjut' *qaba(k)
"tiotals" *qar-
'ny' *siba
'haj' *sib(a,i)r
'sex' *talam
'saltvatten' *tam
'fett' *tama
'hand arm' *-solbränna
'pierce' *tapai
'stå' *tas
'träd' *tei
'vägglus' *temek
'mogen' *tena
"vakna så" *-tio
'luta sig bakåt' *tia
'utvisa' *tiara
'stäng' (v.) *-tiari(n)
'mage' *-tok
'kort' *tukV
'barn' *-uaqal
'öra' *-uari
'tand' *uasin
'knä' *uku
'mun' *-wa
'Sol' *wadi
'blod' *vaj
'tak' *vaj
'sten' *krig
'kokos' *vad
'bada' *väl
'måne' *wur

Vidare läsning

  • Robert Forkel, Simon J Greenhill och Tiago Tresoldi. (2019). lexibank/robinsonap: Intern klassificering av Alor-Pantar-språkfamiljen (version v3.0) [Datamängd]. Zenodo. doi : 10.5281/zenodo.3534994

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Alor–Pantar_languages&oldid=1090132866 "