Apali språk
| Apalɨ | |
|---|---|
| Emerum | |
| Munga | |
| Infödd till | Papua Nya Guinea |
| Område | Madang-provinsen |
Modersmålstalare |
980 (2003) |
Trans–Nya Guinea
|
|
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 | ena |
| Glottolog | apal1256 |
Apalɨ (Apal), eller Emerum , är ett papuanskt språk i Madangprovinsen , Papua Nya Guinea . Akɨ och Acɨ är två dialekter som är ganska olika varandra.
Fonologi
Vokaler
| Främre | Central | Tillbaka | |
|---|---|---|---|
| Stänga | i | ɨ | u |
| Mitten | e | o | |
| Öppen | a |
Evolution
Nedan är några reflexer av proto-Trans-New Guinea föreslagna av Pawley (2012).
- Källor förkortningar
- (W) = Vada (nd), Akɨ dialekt
- (Z) = Z'graggen (1980), Acɨ dialekt
| proto-Trans-Nya Guinea | Apalɨ |
|---|---|
| *maŋgV 'kompakt runt föremål' | maŋgɨ 'ägg' |
| *mapVn 'lever' | mapɨn |
| *maŋgat[a] 'tänder, mun' | mɨka |
| *mVkVm 'käke' | mukum |
| *(m,mb)elak 'ljus, blixt' | (Osum och Paynamar mira, Moresada merak) |
| *kumV- 'dö' | kɨm- |
| *k(o,u)ma(n,ŋ)[V] 'nack, nape' | (sa)kum 'nape' |
| *iman 'lus' | jag är en |
| *na- 'ät' | n |
| pMadang *na '2SG fritt pronomen' | nama (jfr även na- '2SG POSS') |
| pMadang *nu '3SG fritt pronomen' | numbu (jfr även nu- '3SG POSS') |
| *nVŋg- 'vet, hör, se' | iŋg- (vissa andra S Adelbert-språk har niŋg-) |
| *kambena 'arm' | mänsklig |
| *kin(i,u)- 'sömn' | (?) hɨni- 'vara, stanna, existera' |
| *[w]ani 'vem?' | ani |
| *(s,nd)umu(n,t)[V] 'hår' | (?) mɨnɨ |
| *mapVn 'lever' | maßɨn |
| *iman 'lus' | jag är en |
| *takVn[V] 'måne' | (Acɨ dial.) takun (Z), (Akɨ dial.) lakun (W) |
| *sa(ŋg,k)asiŋ 'sand' | kasɨŋ (Z) |
| *mb(i,u)t(i,u)C 'fingernagel' | tɨpi (metath.) (Z) |
| *imbi 'namn' | imbi (W) |
| *[ka]tumba(C) 'kort' | tɨmbɨ (W) |
| *si(mb,p)at[V] 'saliv' | sɨmbu 'spotta' |
| *simbil[VC] 'navel' | (Akɨ) simbilɨm, (Acɨ) cimbilɨm 'moderkaka, navel, navelsträng' (W) |
| *si(m,mb)(i,u) + modifierare 'rumpa' | susum 'nedre rumpan' |
| *kambena 'arm, underarm' | människa (W) |
| *mapVn 'lever' | maβɨn (W) |
| *apa 'far' | iaβaŋ (W) |
| *apus[i]'morförälder' | aβe 'farmor' |
| *apa(pa)ta 'fjäril' | (?) afafaŋ (Z) |
| *ka(nd,t)(e,i)kV 'öra' | hinji (W) |
| *kindil 'root' | hɨnjɨlɨ (W) |
| *[ka]tumba(C) 'kort' | tɨmbɨ (W, Z) |
| *takVn[V] 'måne' | (Acɨ dial.) takun (Z) |
| *takVn[V] 'måne' | lakun (W) |
| *kumut, *tumuk 'åska' | lɨmbɨ(lami) 'att dundra' |
| *mb(i,u)t(i,u)C 'fingernagel' | tɨpi (metath.) (Z) |
| *kit(i,u) 'ben' | gɨtɨ (Z) |
| *kutV(mb,p)(a,u)[C] 'lång' | (Akɨ) hutaŋ (W), (Acɨ) kutes (Z) |
| *si(mb,p)at[V] 'saliv' | sɨmbu 'spotta' |
| *maŋgat[a] 'tänder, mun' | mɨka (W) |
| *si(mb,p)at[V] 'saliv' | sɨmbu 'spotta' |
| *simb(i,u) 'guts' | su 'avföring' |
| *simbil[VC] 'navel' | (Akɨ) simbilɨm, (Acɨ) cimbilɨm (båda W) |
| *si(m,mb)(i,u) + modifierare 'rumpa' | susum (W) |
| *sa(ŋg,k)asiŋ 'sand' | kasɨŋ (Z) |
| *maŋgV 'kompakt runt föremål' | maŋgɨ 'ägg' |
| *nVŋg- 'vet, hör, se' | jag ŋg- 'se' |
| *maŋgat[a] 'tänder, mun' | mɨka (W) |
| *kumV- 'dö' | kɨm- 'dö' |
| *k(o,u)ma(n,ŋ)[V] 'nack, nape' | (sa)kum 'nape' |
| *kambena 'arm' | människa (W) |
| *kindil 'root' | hɨnjɨlɨ (W) (jfr gɨndrɨ 'rot' |
| *ka(nd,t)(e,i)kV 'öra' | hɨnji (W) |
| *kin(i,u)- 'sov, lägg dig' | hɨni- 'vara, stanna, existera' |
| *kutV(mb,p)(a,u)[C] 'lång' | hutaŋ (W) |
| *kumV- 'dö' | hɨmi- (W) |
| *kit(i,u) 'ben' | gɨtɨ (Z) |
| *mVkVm 'kind' | (Acɨ) mukum (W), Akɨ mɨhum (W) |
| *takVn[V] 'måne' | lakun (W) |
| *ka(nd,t)(e,i)kV 'öra' | hɨnji (W) |
| *tumuk 'att dundra' | (?) lɨmbɨ(lami) (W) |
| *kindil 'root' | hɨndɨlɨ (W) (Z. ger gundru) |
Kategorier: