Korafspråk

Korafe
Korafe-Yegha
Gaina
Infödd till Papua Nya Guinea
Område Oro-provinsen
Modersmålstalare
(1 400 Gaina och Bareji citerade 1971) 3 600 Korafe och Yegha (2003)
Dialekter
  • Korafe
  • Yegha
  • Gaina
  • Bareji
Språkkoder
ISO 639-3

Antingen: kpr – Korafe-Yegha gcn – Gaina-Bareji
Glottolog gaen1235

Korafe är ett papuanskt språk som talas i Oro-provinsen , i "svansen" av Papua Nya Guinea . Det är en del av den binanderska familjen i trans-Nya Guinea språkfylum. Korafe eller kan också kallas Kailikaili, Kaire, Korafe, Korafi, Korape och Kwarafe är ett språk som talas i Oro-provinsen, närmare bestämt i Tufi-distriktet och Cape Nelson Headlands.

Korafe har varit starkt influerad av oceaniska språk .

Högtalare

För människorna som levde av korafspråket levde med tre huvudprinciper:

  1. Självförsörjande ekonomi
  2. Ansvar och sådant går längre än en generation och kan föras i arv till ens barn och så vidare och så vidare
  3. Tro på magiska krafter såväl som en [[andvärld]] som är involverade i ett gott välbefinnande för samhället

Koraffolket är ett folk som huvudsakligen lever på ett stambaserat sätt eftersom de bär mycket besynnerliga huvudbonader såväl som många andra typer av smycken som inte vanligtvis finns någon annanstans. Folket var rikt på kultur och det kan ses inom komplexiteten i Korafe-språket.

Fonologi

Konsonanter

Konsonanter
Bilabial Dental/Alveolär/Postveolär Palatal Velar
Klusil b td kg
Nasal m n
Tryck på eller Klaffa r
Lateral frikativ fv s j gh
Ungefär y
Vokaler
främre mitten central tillbaka
Öppen a
Stänga i eo u

Påfrestning

  • Stress på stavelser kommer på olika stavelser beroende på mängden stavelser
  • Accenttecknet hjälper också till att visa platsen för den stavelsen som betonas
    • Den första stavelsen betonas när själva ordet har 2 stavelser.
      • Exempel: gháka 'kanot' jáinjain 'kvittrar av en syrsa'
    • Den andra stavelsen betonas när ordet i sig har fler än 2 stavelser.
      • Exempel: genémbo 'man', gegénembo 'men' , tatárigho 'echo', ufóngufongu 'iguana'
    • Även den första stavelsen betonas när den använder stavelsemönstret (C)VV(V)

Ortografi

Versaler _ A B D E F G Gh jag J K M N O R S T U V Y
Små bokstäver a b d e f g gh jag j k m n o r s t u v y
IPA / ɑ / / b / / d / / e / / ɸ / / ɡ / / ɣ / / jag / / ʤ / / k / / m / / n / / o / / ɾ / / s / / t / / u / / β / / j /

Grammatik

Korafe-språket har i första hand SOV eller Subject-Object-Verb ordföljd. Ett exempel på användningen av Subject-Object-Verb ordföljd visas nedan:

ere-gov-ena

REP-plant.vs1-PRES.1S.FN

"Jag planterar"

Pronomen

jag du han Hon det du (plural)/de
Korafe na ni nu ne

Förhör

WHO Vad som hur
Korafe ave/mave re ningi inga

Stammar och verb

För stamverb I skulle strukturen av det verbet sägas rotord följt av -e, -i eller -u.

Exempel:

sé íti gembu

säg.Jag lagar mat.Jag skriver.Jag

Stam II-verb ligger normalt något nära stam I-verb men med några ändringar oavsett om det är en vokalförskjutning, reduplikation etc. Tar normalt bort en av de vokaler som är mest sannolika -u eller -i

Exempel:

si itutu gefu

säg. Jag lagar. Jag skriver. II

Verb följer seriell verbkonstruktion , eller använder i princip mer än 1 verb bredvid varandra i en sats.

Exempel:

si-r-ur-ono s gefu-sira

ay .II-EPEN-IPF-SIM.lR. l S.DS skriv.II-DP.3S.FN

"medan jag kommer att prata" "skrev han"

Icke-finita verbformer

Positiva deverbals

När du skapar ett positivt deverbalt är det ett grundord följt av suffixet -ari.

Exempel:

s-ari it-ari gemb-ari

say.I-DvB cook.l-DVB skriva. I-DVB

'att tala/tala' 'att laga mat/laga mat' 'att skriva/skriva'

Negativa deverbals

Negativa versioner av positiva deverbals är strukturellt samma men har bara ett annat suffix som för negativa är -ae

Exempel:

s-ae it-ae gemb-ae

säg.l-inte.lagar.l-inte.skriver.jag.inte.gör

'säger inte' 'inte lagar mat' 'skriver inte'

Verbbildning

I Korafe är endast en tung stavelse tillåten (vv i ramsan)

Nästan alla imperfektiva verb kommer att använda -ere-reglerna

-är ersättningsregler

  1. När verbet är ett stam II-verb och även följer någon av följande ordningsföljd V, CV, VCV, CVCV, VNCV, CVNCV, så kommer -eren att läggas precis före stamordet

Exempel:

ere-gefu ere-bundi ere-oji

IPF-write.TI IPF-bind.II IPF -butcher.I1

'skriva' 'vara bindande' 'vara slaktare'

2. Verb är stam två men har längre konfigurationer som VCVCV, CVCVCV, VNCVCV, CYNCVCV. I det här fallet gäller -ere-regeln genom att rotordet följs av -ere.

Exempel:

teteru-ere-u t undudu-ere-u

eter-er-u undud-er-u

enter.II-IPF-do.lI.IMP uppfostra. 11-IPF -do.II'! MP

"gå in" vara vårdande"

Nominella och verbkombinationer

Vissa fraser och uttryck kan göras med användning av nominal och verb tillsammans.

Exempel som använder -e,-se,-ghe
Korafe N(N)+V: Bokstavlig rendering Gratis översättning
isoro e krig gör "för krig mot fiender"
saramana e arbete göra 'arbete'
dubo mema e nacksmärta gör "känn dig ledsen, sörj"
Baiboro se Bibeln säger "löfte om Bibeln"
kori se ropa säg 'skrika'
tirotaroghe krusningar gör igen 'slask, krusning, knä'
(bain) bainghe nick gör igen "nicka av, böj huvudet"

Reglerna för Epentetic Insertion

De epentetiska reglerna används för att undvika att ändra innebörden av ord som skulle ändras från suffix.

Epentetisk r-insättning ( imperfektum )

För r-insättning används det normalt mellan verbet för stam II och -uru

Exempel:

gefu-uru --> gefu-r-uru

skriva. I1-IPF --> skriv.II-EPEN-IPF

"skriver medan"

r-Infogning för en stavelse (Ci eller Cu stammar)

I detta fall infogas ett r mellan verbet för stammen II och suffixet -arira (vilja)

Exempel:

barija di-arira --> barija di-r-arira, Inte --> d-arira

nederbörd regn-F.3S.FN --> nederbörd regn-EPEN-F.3S.FN

'det kommer att regna'

Substantiv

Substantivfraser

Struktur för substantivfraser
Pre-head Huvud Post-Head
innehavare substantiv/nominell sammansättning (kvalificerare) ( kvantifierare) ( bestämmare)
  • Farr, CJ (1998). Gränssnittet mellan syntax och diskurs i Korafe, ett papuanskt språk på Papua Nya Guinea. Canberra: Pacific Linguistics, Research School of Pacific and Asian Studies, Australian National University.
  • Ljuden och färgerna av en Papua Ny Guinea Sing-sing – Wild Junket Adventure Travel Blog. (2015, 21 augusti). Hämtad från https://www.wildjunket.com/papua-new-guinea-sing-sing/

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Korafe_language&oldid=1091763668 "