Lambertseterlinjen
| Lambertseter Line | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
MX3000 vid Ryen Station
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Översikt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Inhemskt namn | Lambertseterbanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ägare | Sporveien | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Termini | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stationer | 11 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Service | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Typ | Snabb transitering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Systemet | Oslo tunnelbana | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Operatör(er) | Sporveien T-banen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Depå(er) | Ryen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rullande lager | MX3000 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Öppnad | 28 april 1957 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Teknisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Linjens längd | 8,4 km (5,2 mi) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | Dubbel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Spårvidd | 1 435 mm ( 4 fot 8 + 1 ⁄ 2 tum ) standardmått | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrifiering | 750 V DC tredje skena | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Drifthastighet | 70 km/h (43 mph) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Högsta höjd | 165,5 m (543 fot) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lambertseter Line ( norska : Lambertseterbanen ) är en 5,9 kilometer lång linje på Oslos tunnelbana som går från Brynseng till Bergkrystallen . Den delar vidare spår med Østensjø-linjen längs den 2,5 kilometer långa delen från Tøyen till Brynseng. Banan går genom ett primärt bostadsområde i Nordstrand och betjänar stadsdelar som Manglerud , Ryen och Lambertseter . Linjen trafikeras av linje 4 i tunnelbanan, som går var femtonde minut. Detta kompletteras med linje 1 som förlängs till Bergkrystallen mellan 6:30 och 19 på vardagar, vilket ger en sammanlagd frekvens på åtta tåg i timmen.
Ursprungligen föreslogs Lambertseterbanan som en förlängning av den nu nedlagda Simensbråtenbanan . Planeringen av en tunnelbana startade 1946 och istället för att gå via Ekeberg skulle Lambertseterbanan gå via Etterstad . Byggandet knöts till storskaligt byggande av bostäder längs sträckan. Eftersom Lambertseterlinjen kunde färdigställas mycket tidigare än tunnelbanans gemensamma tunnel , byggdes Lambertseterlinjen först som en del av Oslos spårväg . Planerna godkändes 1954 och linjen öppnade den 28 april 1957. Fram till 17 maj 1966 drevs den av Oslo Sporveiers SM53- spårvagnar och ansluts till stadskärnan via Vålerengalinjen . Från den 22 maj blev det den första delen av Oslos tunnelbana. Tunnelbanans huvuddepå, Ryen Depot , ligger längs linjen. Lambertseterlinjen fick en stor översyn mellan 2010 och 2013.
Rutt
Lambertseterlinjen går från Tøyen på den gemensamma tunneln till Bergkrystallen, en sträcka på 8,4 kilometer (5,2 mi). Segmentet från Tøyen till Brynseng kan utan tvekan betraktas som en del av Common Line eller som en del av Lambertseter Line. Från Tøyen, där Grorudbanan grenar av från den gemensamma tunneln, gör linjen en 180-graders slinga under Tøyenparken . Vid denna tidpunkt finns det också en direkt enkelspårig tunnel som tillåter icke-inkomsttåg tillträde från Grorudbanan. Linjen passerar under Gjøviklinjen och lämnar tunneln strax före Ensjø Station , som ligger på en kort del av marknära spår. Efter Ensjø går linjen in i en ny tunnel vid Malerhaugen, som inkluderar Helsfyrs underjordiska station . Omedelbart därefter stiger den till marknivå och fortsätter till Brynseng Station . I denna mellansektion passerar linjen ett underhåll av vägdepån och delar sig, varvid Lambertseterbanan får separata spår vid Brynseng. Både Helsfyr och Brynseng är platsen för flera stora kontorskomplex.
Vid Brynseng fortsätter linjerna samtidigt över en bro över stamlinjen och sedan Østensjølinjen och tågen på väg mot Furusetlinjen avgrenar mot Hellerud Station . Lambertseterlinjen fortsätter till Høyenhall Station . Banan fortsätter längs Ring 3 och passerar Manglerud Station och Ryen Station . Efter stationen finns en avfart till Ryen Depå medan själva stambanan fortsätter uppför Ekebergåsen och når Brattlikollen Station . Banan fortsätter förbi stationerna Karlsrud , Lambertseter och Munkelia . Efter det senare svänger linjen nittio grader, passerar genom en 245 meter lång tunnel innan den når ändstationen Bergkrystallen .
Service
Den egentliga Lambertseterlinjen trafikeras av linje 4 på Oslos tunnelbana. Större delen av veckan körs fyra tjänster per timme, även om det är reducerad trafik under sena kvällar och delar av helgen. Linje 4 går genom den gemensamma tunneln och fortsätter längs Ringlinjen , Lørenlinjen och Grorudlinjen mot Vestli . Tilläggsservice tillhandahålls av linje 1 som ansluter till Holmenkollbanan mot Frognerseteren (station) i väster. Driften av linjerna utförs av Sporveien T-banen på kontrakt med Ruter , kollektivtrafikmyndigheten i Oslo och Akershus . Själva infrastrukturen ägs av Sporveien , ett kommunalt bolag. Tjänsten tillhandahålls med MX3000 tre- och sexvagnståg. Restiden från Bergkrystallen till Brynseng är 12 minuter och från Bergkrystallen till Stortinget är 22 minuter. Linjen hade 8 000 genomsnittliga ombordstigningspassagerare på vardagar 2002, vilket gör den till den minst trafikerade av de östra tunnelbanelinjerna.
Historia
Planera
De första planerna på att bygga en spårväg längs en del av Lambertseterbanans sträckning lanserades av Ekebergbanen . De hade öppnat Ekebergsbanan 1917, som kompletterades med en gren, den 1,3 kilometer långa Simensbråtenbanan 1931. Ekebergbanen föreslog att förlänga grenen längs Lamberseterbanan mellan Ryen och Brattlikollen. Terminalen planerades ungefär vid Munkelia . Banorna Ekeberg och Simensbråten var båda spårvägar i sin exklusiva ledning . Den sista sträckan in till centrum använde dock gatulinjer i blandad trafik längs Gamlebybanan . Sedan 1919 hade det funnits planer på att via en tunnel förbinda Ekebergsbanan med Holmenkollbanan på västra sidan av staden. Längs en del av sträckan planerades denna förbindelse förhöjd. På grund av den tyska ockupationen av Norge från 1940 till 1945 stoppades alla planer och byggande av spårvägar.
Planeringen av tunnelbanan påbörjades 1946. En kommitté tillsattes som snabbt att en spårväg skulle vara otillräcklig för att klara den nödvändiga trafiken. Ett överjordiskt system uteslöts på grund av ökade uppskattningar i trafiken och en underjordisk rutt följdes istället. Denna del av linjen skulle behöva hantera en trafik på 20 000 passagerare i timmen. Efter 1948 års sammanslagning av kommunerna Oslo och Aker beslutades att Nordstrandområdet i fd Aker skulle öppnas för storskaligt bostadsbyggande. Förarbetet med linjeplaneringen avslutades 1949 och i stället inrättades en permanent kommunal myndighet, Plankontoret för förorts- och tunnelbanan, den 15 september 1949. Medverkande i storleksförändringen var förändringen av en förskjutning av områdesplaneringen. . Det rådde stor bostadsbrist i Oslo och regionen upplevde en snabb befolkningstillväxt. Lösningen blev att bygga en serie pendlarstäder i Aker, som skulle ligga till grund för trafiken på tunnelbanan. Planer på både tunnelbana och nya bostäder underbyggdes i en kommunplan från 1950.
Grunderna för tunnelbanan etablerades 1951, med ett gemensamt segment genom Enerhaugen med en ändstation vid Grønlands torg , för att undvika att behöva korsa Akerselva . Planerna gjordes så att linjen i framtiden kunde förlängas för att ansluta till Holmenkolbanens västra tunnelbana vid Nationalthatret . Fyra grenar skulle byggas, inklusive Grorudsbanan; den befintliga Østensjølinjen skulle göras om till tunnelbana. Lambertseterbanan godkändes politiskt den 3 april 1952 och hela fyrlinjesnätet godkändes den 9 december 1954. I det sistnämnda ingick att ändstationen flyttades till Jernbanetorget . Investeringarna uppskattades till 221 miljoner norska kronor , inklusive rullande materiel. Lambertseterlinjen fick en ny rutt väster om Ryen och skulle ansluta till Østensjølinjen vid Bryn. Dessa planer antogs av kommunfullmäktige den 9 december 1954 och inkluderade även byggandet av Grorudlinjen och en förlängning av Østensjølinjen från Oppsal till Bøler . I februari 1956 beslutades också att Lambertseterlinjen skulle utökas till Bergkrystallen .
Konstruktion
På grund av den långa byggtiden för Gemensamma tunneln innebar planerna att Lambertseterbanan först skulle byggas som spårväg och senare kopplas till tunnelbanan. På samma sätt skulle Østensjøbanan också göras om till tunnelbana. För att underlätta omvandlingen byggdes Lambertseter-linjen för 3,2 meter breda tåg, smala kurvor och inga plankorsningar . På den tiden antogs det att tunnelbanan skulle byggas med luftledningar , på samma sätt som Oslos spårväg . Mellan Munkelia och Bergkrystallen byggdes den 245 meter långa Rabbentunneln och en grenledning till tegelfabriken i Høyenhall. Stationen vid Høyenhall byggdes med de höga perronger som skulle användas på tunnelbanan; därför byggdes spårvagnsplattformarna som en låginfartsutbyggnad av tunnelbaneplattformen. Ryan och Brattlikollen fick vändslingor med en radie på 18 meter (59 fot 1 tum). Byggkostnaden 20,1 miljoner norska kronor .
Från Helsfyr gick banan vidare till centrum via Vålerengabanan och Gamlebyenbanan . Lambertseter-linjen var den första förortslinjen som drevs av Oslo Sporveier , och därför kopierade företaget säkerhetsrutinerna för Bærumsbanen , som drev Kolsås-linjen och Østensjø-linjen . Den första operationen på Lambertseterbanan med SM53- spårvagnarna var den 10 april 1957, efter att tekniska försök hade genomförts med Gullfisk- spårvagnarna. Restiden från Jernbanetorget till Bergkrystallen var 28 minuter. Den officiella invigningen ägde rum den 28 april. Linjerna trafikerades med SM53-spårvagnar som varit i trafik i upp till fem år hos företaget, och köptes specifikt för att kunna trafikera förortsbanan, förutom gatulinjer. Dessutom kördes skolspårvagnar med Gullfisk. Till en början gjordes Lambertseterbanan till en del av linje 4, som kopplades vidare längs Kolsåsbanan . Detta ändrades senare så att den endast körde till Vognmannsgata från 19 juni 1960. Från 24 juni 1963 upphörde spårvagnarna vid Jernbanetorget. Från och med september 1960 togs slingan vid Ryan ur drift och en depå för tunnelbanan började byggas på platsen.
Tunnelbaneverksamhet
Ombyggnaden till tunnelbana påbörjades i september 1962. Byggandet av de nya stationerna påbörjades i oktober 1963 och stod klart i slutet av 1965. Uppgraderingarna kostade 11 miljoner kronor, exklusive tredje järnväg. Ursprungligen skulle Groroudlinjen vara den första tunnelbanelinjen som öppnades. Emellertid, brist på rullande materiel och andra tekniska problem fick Oslo Sporveier att ändra planerna den 16 mars 1966, och istället valde att öppna Lambertseter-linjen först.
De sista spårvagnarna gick under natten mellan den 17 och 18 maj 1966, som förberedelse för ombyggnaden till tunnelbana. Banan kopplades bort med spårvägen vid Høyenhall och istället till den nya tunnelbanelinjen som leder till Gemensamma tunneln. Vid Bergkrystallen togs slingan bort och spåren byggdes om. Alla plattformar hade i sinom tid byggts om till den plattformshöjd som tunnelbanan använder. Lambertseterlinjen öppnade som den första delen av Oslos tunnelbana den 22 maj 1966, tillsammans med Common Tunnel. I oktober Grorudbanan och 1967 Østensjøbanan. I och med uppgraderingen togs T1000 rullande materiel i bruk, tillsammans med automatisk tågkontroll , stegfri åtkomst med höga plattformar och en strömförsörjning med tredje räls .
Den 9 januari 1977 utökades centrumtrafiken till Sentrum . Denna station stängdes dock från 20 mars 1983 till 7 mars 1987, och återinvigdes som Stortinget. Först hade linjen en framgång på 15 minuter. Från den 21 augusti 1978 halverades detta till 7,5 minuter under rusningstid, en del från Bergkrystallen och en del från Karlsrud. Under de sista åren av 1980-talet togs bommar och betalningsstånd bort och ersattes med ett betalningsbevissystem . Denna obemannad av stationen möjliggjorde en betydande nedskärning av driftskostnaderna. Den 4 april 1993 Sognsvannsbanan till en tunnelbanelinje och den kopplades samman med Lambertseterbanan och Linje 4. Med leveransen av T2000 -tåg dirigerades även Holmenkollenbanan och Linje 1 till Lambertseterbanan, även om det var utanför rusning. timme Linje 1 körde inte förbi Helsfyr.
Detta ändrades från den 12 april 2003, då linje 4 kopplades samman med Kolsåsbanan och linje 1 inte längre gick längs Lambertseterbanan. Trafiken på linje 1 återupptogs den 8 augusti 2005. Från och med den 20 augusti 2006 ändrades detta och linje 4 kopplades istället till Ringbanan. Från mars till 6 december 2010 stängdes Holmenkollenbanan för uppgraderingar och linje 1 lades ner. Oslo T-banedrift var i färd med att ta emot nya MX3000- tåg, men de hade ännu inte tillräckligt med materiel för att använda sexvagnståg på Lambertseterbanan. Den plötsliga minskningen av servicen gjorde att det bara fanns ståplats från Munkelia. Ytterligare leveranser av MX3000 gjorde att flera av tågen kunde utökas till sex vagnar. En expressbusslinje, Linje 4E, etablerades också för att avlasta tunnelbanan. När linje 1 återupptogs var den istället kopplad till Furusetbanan tills den återansluts till Lambertseterbanan den 3 april 2016.
Lambertseterbanan mellan Brynseng och Ryen fick en rejäl upprustning 2010. De äldsta spåren på banan var från 1943 och var i dåligt skick. Deras dåliga kvalitet hade bland annat gjort att hastigheten mellan Høyenhall och Manglerud sänktes till 30 kilometer i timmen (19 mph). Tre stationer, Høyenhall, Manglerud och Ryen, fick uppgraderingar, bland annat nya bodar, ny belysning och bättre tillgänglighet . Arbetet innebar att linjen stängdes i nästan två månader. En andra omgång uppgraderingar genomfördes från 8 april till 9 september 2013, denna gång på sträckan från Ryen till Bergkrystallen. Alla stationer utom Bergkrystallen var uppgraderingar, fick nya bodar, belysning, plattformsdäck och förbättrad tillgänglighet. Ballasten hade blivit igensatt, vilket hindrade en ordentlig dränering. Spår och ballast byttes ut, vilket gjorde att den tillfälliga hastighetsgränsen på 40 kilometer i timmen (25 mph) kunde avskaffas. Dessutom renoverades två broar och två kulvertar. Projektet kostade 160 miljoner norska kronor .
Bibliografi
- Aspenberg, Nils Carl (1994). Trikker og forstadsbaner i Oslo (på norska). Oslo: Baneforlaget. ISBN 82-91448-03-5 .
- Bjerke, Thor; Holom, Finn (2004). Banedata 2004 (på norska). Hamar / Oslo: Norsk Jernbanemuseum / Norsk Jernbaneklubb. ISBN 82-90286-28-7 .
- Haldsrud, Stian (2013). Banen og byen (på norska). Oslo: Storbyforlaget. ISBN 978-82-999426-0-7 .
