Klyv mening
En kluvsats är en sammansatt mening (en med en huvudsats och en beroendesats ) som har en betydelse som kan uttryckas med en enkel mening . Klyftor sätter vanligtvis en viss beståndsdel i fokus . I talat språk åtföljs denna fokusering ofta av en speciell intonation .
På engelska kan en kluven mening konstrueras enligt följande:
- it + konjugerad form av att vara + X + bisats
där det är ett kluvet pronomen och X vanligtvis är en substantivfras (även om det också kan vara en prepositionsfras , och i vissa fall en adjektiv eller adverbial fras). Fokus ligger på X , eller på bisatsen eller någon del av den. Till exempel:
- Det är Joey (som) vi letar efter.
- Det är pengar jag älskar.
- Det var från John hon hörde nyheten.
Dessutom kan man också beskriva en kluven mening som omvänd. Det vill säga, den har sin beroende klausul framför huvudsatsen. Så istället för: Exempel:
- Vi träffade henne inte förrän vi kom till hotellet.
klyftan skulle vara:
- Det var inte förrän vi kom till hotellet som (eller när ) vi träffade henne.
Typer
Engelskan är mycket rik på klyftkonstruktioner. Nedan finns exempel på vissa typer av klyftor som finns på engelska, även om listan inte är uttömmande. Se Lambrecht 2001 för en omfattande undersökning, Collins 1991 för en djupgående analys av it-clefts och wh-clefts på engelska och Calude 2009 för en undersökning av klyftor i talad engelska.
Det kluven
På engelska består it-clefts av pronomenet it , följt av en form av verbet to be , en cleft constituent och en complementizer, som introducerar en relativsats som tillskrivs cleft-frasen. It-clefts introducerar två betydelsedelar: (1) en förutsättning att egenskapen i klausulen som följer på komplementären har någon enhet; och (ii) ett påstående om att denna egendom innehar den enhet som betecknas av den kluvna beståndsdelen.
- Engelska it-cleft: Det var John som Mary såg.
Wh-klyfta/Pseudo-klyfta
På engelska består pseudo-klyftor av en frågesats i subjektsposition, och ett fokuserat element visas i slutet av meningen – detta följs av en form av verbet vara . För många talare är pseudospaltkonstruktion endast möjlig med vad (i motsats till vem, var...). Pseudo-klyftor är verktyg för att presentera och lyfta fram ny information, som fungerar som byggstenarna i en sammanhängande diskursprogression, och en retorisk verktygslåda för att konstruera en författares hållning, som är en grammatisk resurs för att skapa utvärderande mening.
- Engelska wh-cleft/pseudo-cleft: Det Mary köpte var en första upplaga.
Omvänd wh-cleft/Inverterad pseudo-cleft
På engelska består en inverterad pseudo-cleft av samma struktur som pseudoclefting, men de två strängarna runt verbet be är inverterade. Fokuselementet har placerats längst fram i meningen, och klausulen är meningen slutlig.
- Engelska omvänd wh-cleft/inverted pseudo-cleft:
- En Fiat var vad han ville köpa.
- Det var Alice som John pratade med.
Helspalt
På engelska är meningar som är helt kluvna relaterade till pseudo-klyftor där de är konstruerade med subjektet för meningen inbäddat i frasen och uttryckt med verbet "att vara". Där pseudo-klyftor börjar med en wh-fras ( vad , var , vem ), börjar alla klyftor med användningen av ordet "alla".
- Engelska all -cleft:
- Allt han ville köpa var en Fiat.
- Allt de vill ha är en semester.
Inferentiell klyfta
På engelska innebär inferential clefts en underordnad klausul som är inbäddad som ett komplement till verbet "att vara", och meningen börjar med subjektet "it". Ofta kommer en slutsatsklyfta att innehålla ett adverb som bara , helt enkelt eller bara. Medan de analyseras i skriven text, finns data om slutledningsspalter ofta i talat språk och fungerar som en underordnad klausul till ämnet de sluter sig till.
- Engelsk inferential klyfta:
.png)
- Det är inte så att han älskar henne. Det är bara det att han har ett sätt med henne som är annorlunda.
- Det var bara det att det regnade.
Där-klyft
Ser man på existentiella meningar, på alla språk, förstås de tillhöra en grammatiskt distinkt konstruktion, som används för att uttrycka existentiella positioner. Splittrade meningar på engelska innehåller existentiella meningar som har en dummy där som subjekt, vara som huvudverb och en NP i postverbalt komplementposition. För att utveckla, dummy där särskiljas som ett adverbial, pronomen och subjekt. Likaså kan vara särskiljas som ett huvudverb och kan innehålla andra intransitiva verb som komma , förbli , existera , uppstå och stå . Slutligen postverbal NP på diskursen hos den eller de enheter som refererar till den nya informationen den uttrycker.
- Engelsk dummy där -cleft:
- Det finns ingen där.
- Det verkade inte finnas något han inte kunde göra.
- Engelska be there -cleft: Det kommer ett skede när en spelare ska gå vidare.
- Engelska post-verbala NP där -cleft: Det var George Talbot och där var Ted.
- English there -cleft: Och så är det ett nytt hus han ville bygga.
Om-eftersom kluven
( som wh-words , pronomenet it , quantifier all , och så vidare) . Detta gör det svårt att genomföra tvärlingvistiska undersökningar av klyftor eftersom dessa element inte finns på alla andra språk, vilket har lett till ett förslag till revidering av befintlig klyftaxonomi (se Calude 2009).
Men alla språk är inte så rika på kluvna typer som engelska, och vissa använder andra sätt för att fokusera specifika beståndsdelar, såsom topikalisering , ordföljdsförändringar , fokuseringspartiklar och så vidare (se Miller 1996). Cleftability in Language (2009) av Cheng Luo presenterar en tvärspråklig diskussion om klyvbarhet.
- Engelska if-because cleft: Om han vill bli skådespelare är det för att han vill bli känd.
Strukturella frågor
Rollen för det kluvna pronomenet ( det i fallet med engelska) är kontroversiellt, och vissa tror att det är refererande, medan andra behandlar det som ett dummypronomen eller tomt element. Den förra analysen har kommit att benämnas den "expletive" synen, medan den senare kallas för "extraposition"-metoden. Hedberg (2002) föreslår ett hybridt tillvägagångssätt, som kombinerar idéer från båda tar på statusen för klyftpronomenet. Hon visar att det kan ha en rad omfattningar (från semantiskt tomrum till fullständig referens) beroende på i vilket sammanhang det används.
Likaså kontroversiell är statusen för den underordnade klausulen, ofta kallad "spaltsats". Även om de flesta skulle hålla med om att klyftsatsen i wh-klyftor kan analyseras som någon form av relativ sats (fri eller sammansmält eller utan huvud), råder det oenighet om den exakta karaktären av släktingen. Traditionellt sett förstås wh-ordet i en klyfta som Vad du behöver en bra semester , som hänför sig till släktingen Vad du behöver , vara den första beståndsdelen i relativsatsen och fungera som dess huvud .
Bresnan och Grimshaw (1978) gör en annan analys. De föreslår att den relativa satsen är rubrik (snarare än huvudlös), med wh-ordet placerat utanför den egentliga satsen och fungerar som dess huvud. Miller (1996) stöder också detta tillvägagångssätt, med hänvisning till tvärlingvistiska bevis för att wh-ordet fungerar som obestämd deiktik .
Debatten om klyvklausuler blir mer komplex med it-clefts, där forskare kämpar för att ens komma överens om vilken typ av klausul som är inblandad: traditionalisterna hävdar att det är en relativ klausul (Huddleston och Pullum 2002), medan andra förkastar detta på grund av en brist på substantivfras antecedent (Quirk et al. 1985, Sornicola 1988, Miller 1999), som exemplifieras nedan:
- Det var för att han var sjuk som vi bestämde oss för att återvända.
- Det var i september som han först fick reda på det.
- Det var med stor motvilja som Maria tackade ja till inbjudan.
Slutligen är det sista elementet i en klyfta klyftbeståndsdelen, som vanligtvis motsvarar fokus. Som nämnts tidigare är den fokuserade delen av en klyfta vanligtvis en substantivfras, men kan i själva verket visa sig vara precis vad som helst:
- Prepositionsfras : Det var till fots han gick dit.
- Adverbial fras : Det var girigt och snabbt som Homer Simpson drack sin öl.
- Icke-ändlig klausul : Det är för att ta itu med ett långtgående problem som Oxfam lanserar denna kampanj.
- Gerund : Det kan vara att gå hem tidigt eller slappa på jobbet som chefen reagerade på.
- Adverbial klausul : Det var för att hon var så ensam hela tiden som hon bestämde sig för att flytta ut.
Informationsstruktur
Spalter har beskrivits som "ekvativa" (Halliday 1976), "stativa" (Delin och Oberlander 1995) och som "variabelvärdepar", där klyftbeståndsdelen ger en variabel uttryckt av spaltsatsen (Herriman 2004, Declerck 1994, Halliday 1994). Ett stort intresseområde när det gäller klyftkonstruktioner är deras informationsstruktur. Begreppet "informationsstruktur" relaterar till den typ av information som kodas i ett visst yttrande, som kan vara en av dessa tre:
- NY information: saker som talaren/skribenten förväntar sig att deras åhörare/läsare kanske inte redan vet
- GIVEN information: information som talaren/skribenten förväntar sig att lyssnaren/läsaren kan vara bekant med
- INFERRABLE information: information som talaren/skribenten kan förvänta sig att lyssnaren/läsaren ska kunna sluta sig till antingen från världskunskap eller från tidigare diskurs
Anledningen till att informationsstruktur spelar en så viktig roll inom klyftornas område beror till stor del på att organisationen av informationsstrukturen är tätt kopplad till klyftornas funktion som fokusverktyg som används av talare/skribenter för att uppmärksamma framträdande delar av deras budskap.
Även om det kan vara rimligt att anta att variabeln för en spalt (det vill säga materialet som kodas av spaltsatser) vanligtvis kan vara GIVEN och dess värde (uttryckt av spaltbeståndsdelen) är NYTT, är det inte alltid så. Ibland innehåller ingetdera elementet ny information, vilket är i vissa demonstrativa klyftor, t.ex. Det är vad jag tror och ibland är det klyvsatsen som innehåller den NYA delen av meddelandet, som i Och det var då jag blev sjuk (Calude 2009) . Slutligen, i vissa konstruktioner, är det ekvationen mellan klyftsats och klyftbeståndsdel som åstadkommer den nyhetsvärdiga informationen, snarare än något av elementen i själva klyftan (Lambrecht 2001).
Andra språk
Mandarin
shì ...de -konstruktionen på mandarin används för att producera motsvarigheten till kluvna meningar. Men i traditionell grammatik sågs shì...de klyftor som en konstruktion med en funktion i förhållande till konstruktionen som helhet. Både shì , copula och de kan förekomma i andra sammanhang som uttrycker informationsstrukturella kategorier, men de är ibland svåra att skilja från shì...de klyftor. Dessutom har vissa konstruktioner med relativsatser benämnts "pseudo-klovade" konstruktioner. Se kinesisk grammatik § Spaltade meningar för detaljer.
Exempel:
Zhangsān
Zhangsan
shì
POLIS
zuótiān
i går
lái-de.
kom- DE
"Det var igår som Zhangsan kom."
Zhangsān
Zhangsan
shì
POLIS
míngtiān
i morgon
lái.
komma
"Beträffande Zhangsan är det så att han kommer imorgon."
Zhangsān
Zhangsan
zuótiān
i går
lái-de.
kom- DE
"Det var igår som Zhangsan kom."
spanska
Det finns flera konstruktioner som spelar rollen som kluvna meningar. En mycket vanlig resurs är tillägget av "es que" (tidsberoende). I likhet med engelska spaltsatser, delar tidsberoende spaltkonstruktioner på spanska också ett tidsmässigt förhållande mellan verbet i relativsatsen och kopulan.
¿Cómo
hur
es
är. PRS - 3sg
que
den där
vas?
gå. PRS . PROG - 2sg
"Hur kommer det sig att du går?"
¿Adónde
Var
fue
är. PST - 3sg
que
den där
fuiste?
gå. PST - 2sg
"Vart är det som du tog vägen?"
Från uncleft ¿Adónde fuiste?
En annan mekanism är användningen av den identifierande strukturen, eller relativa pronomen, "el/la que", "el/la cual" samt neutrumen: "lo que" och "lo cual". Denna form av klyftkonstruktion framhäver en betydelse mellan entiteten och antalet och könet på nämnda entitet som uttalas i en kluven mening.
El
han
que
den där
va
gå. PRS - 3sg
es
är. PRS -sg
Juan
Juan
"Vem som går är John."
Lo
Den. M
que
den där
Nej
NEG
quiero
vilja. PRS - 1sg
es
är. PRS - 3sg
ir
gå. INF
"Vad jag inte vill är att gå."
Möjliga uncleft varianter: No quiero ir , Ir no quiero
Dessutom kan man också använda "cuando" och "donde" när man vill hänvisa till "det" i en ram av tid eller plats.
Fue
Är. PST - 3sg
sv
i
Londres
London
donde
var
nací
född. PST - 1sg
"Det var i London jag föddes."
" Fue en Londres donde nací " (Det var i London jag föddes), möjliga okluvna varianter Nací en Londres
franska
På franska, när en klyfta används för att svara på en wh-fråga, kan den antingen visas i en fullständig form: Matrix 'C'est XP' + relativsats 'que/qui YP' eller i en reducerad, Matrix 'C 'est XP'.
Exempel:
- " C'est Jean que je cherche " (det är Jean som jag letar efter)
- " C'est à Paris que j'habite " (Det är i Paris där jag bor)
Exempel med glans:
Spaltade meningar är det mest naturliga sättet att svara på en wh-fråga på franska. Om man till exempel skulle fråga:
a.
Qui
WHO
est
är- PRS - 3SG
ce
det- SG
qui
den där
a
3 . SG
skabb
åt- 3SG . PST
fn
a. M
kex?
kex- NOM . SG ?
Vem åt en kaka?
Det skulle besvaras med följande it-cleft:
b.
C'
Det
est
är- PRS . 3SG
Ella
Ella
qui
den där
a
3SG
skabb
åt- 3SG . PST
fn
a. M
kex
cookie- NOM . SG
"Det är Ella som åt en kaka"
japanska
X no wa (ga) -konstruktionen på japanska används ofta för att producera motsvarigheten till kluvna meningar. Dessutom föregår en lucka dess utfyllnad i både subjektspaltskonstruktioner (SC) och objektspaltkonstruktioner (OC) . Japansktalande har rapporterat att det finns en preferens för objektgap i japanska spaltkonstruktioner på grund av tidsmässiga strukturella oklarheter i ämnesspalter.
Exempel:
Watashitachi
Vi
ga
NOM
sagashite
leta efter
iru
PRES
Nej
C
wa
TOPP
Joey
Joey
da.
POLIS
"Det är Joey som vi letar efter."
Exempel på en ämnesspaltkonstruktion:
Kyonen
Förra året
<gap>
sobo-o
mormor- ACC
inaka-de
by- LOC
kaihoushita-nowa
sjuksköterska- NOWA
shinseki-da-to
relativ- COP - COMP
haha-ga
moder- NOM
det-ta.
säg- FÖRBUD
"Mamma sa att det är släktingen som ammade min mormor förra året i byn."
Exempel på en objektspaltkonstruktion:
Kyonen
Förra året
sobo-ga
Mormor- NOM
<gap>
inaka-de
by- LOC
kaihoushita-nowa
sjuksköterska- NOWA
shinseki-da-to
relativ- COP - COMP
haha-ga
moder- NOM
det-ta.
säg- FÖRBUD
"Mamma sa att det är släktingen som min mormor ammade förra året i byn."
Godiska språk
Konstruktionen är frekvent på de goideliciska språken ( skotsk gaeliska , iriska och manx ), mycket mer än på engelska, och kan användas på sätt som skulle vara tvetydiga eller ogrammatiska på engelska: nästan alla delar av en mening kan klyvas. Detta överförs ibland till de lokala varianterna av engelska ( Highland English , Lowland Scots , Scottish English , Hiberno-English) .
Följande exempel från skotsk gaeliska är baserade på meningen "Chuala Iain an ceòl a-raoir" , " Iain hörde musiken i natt":
- 'S e Iain a chuala an ceòl a-raoir ("Det är Iain som hörde musiken i går kväll" t.ex. i motsats till Mary )
- 'S e an ceòl a chuala Iain a-raoir ("Det är musiken som jag hörde i går kväll" t.ex. i motsats till talet )
- 'S ann a-raoir a chuala Iain an ceòl ("Det var igår kväll som Iain hörde musiken" t.ex. i motsats till förra veckan )
- 'S ann a chuala Iain an ceòl a-raoir ("Det har hörts att jag är musiken i går kväll" t.ex. i motsats till att göra musiken )
Tagalog
.png)
Klyvsatser är copulakonstruktioner där det fokuserade elementet fungerar som meningens predikat .
Ang
NOM
babae
kvinna
ang
NOM
bumili
ACT .köpt
ng
ACC
bahay.
hus
"Den (den som) köpte huset var kvinnan."
Si
NOM
Juan
Juan
ang
NOM
binigyan
gav. PASSERA
ni
GEN
Pedro
Pedro
ng
ACC
pera.
pengar
"Den (till vilken) Pedro hade gett pengar var Juan." (eller: "Den (som) fick pengar av Pedro var Juan.")
I exemplen i (1) och (2) är fokuserna i fet stil . De återstående delarna av de kluvna meningarna i (1) och (2) är substantivfraser som innehåller huvudlösa relativsatser . (OBS: Tagalog har inte en öppen kopula.)
Denna konstruktion används också för WH-frågor i tagalog, när WH-ordet som används i frågan är antingen sino "vem" eller ano "vad", som illustreras i (3) och (4).
Sino
WHO. NOM
ang
NOM
bumili
ACT .köpt
ng
ACC
bahay?
hus
"Vem köpte huset?" (eller: "Vem var (den som) köpte huset?")
Ett nej
Vad
ang
NOM
ibinigay
gav. PASSERA
ni
GEN
Pedro
Pedro
kay
DAT
Juan?
Juan
"Vad gav Pedro till Juan?" (eller: "Vad var (det som) gavs till Juan av Pedro?")
Anteckningar
- Akmajian, A. 1970. Om att härleda kluvna meningar från pseudospalta meningar. Linguistic Enquiry , 1(149-168).
- Bolinger, D. 1972. En titt på ekvationer och kluvna meningar. I Firchow, E., redaktör, Studies for Einar Haugen , sidorna 96–114. Mouton de Gruyter, Haag.
- Borkin, A. 1984. Problem i form och funktion . Ablex, Norwood, NJ.
- Bresnan, J. och Grimshaw, J. (1978). Syntaxen för fria släktingar på engelska. Linguistic Enquiry , 9:331–391.
- Calude, Andreea S. 2009. Spaltkonstruktioner på talad engelska . VDM Verlag Dr. Müller , Saarbrücken.
- Chomsky, N. 1977. Om wh-rörelse. I Culicover, P., Wasow, T. och Akmajian, A., redaktörer, Formal Syntax , sidorna 71–132. Academic Press, New York.
- Collins, P. 1991. Cleft and pseudo-cleft konstruktioner på engelska . Routledge, London.
- Declerk, R. 1994. The taxonomy and interpretation of clefts and pseudoclefts. Lingua , 9(1):183–220.
- Delahunty, GP 1982. Ämnen i syntax och semantik för engelska klyvsatser . Indiana University Linguistics Club, Bloomington.
- Delin, J. 1989. Spaltkonstruktioner i diskurs . Opublicerad doktorsavhandling, University of Edinburgh.
- Delin, J. och Oberlander, J. 1995. Syntaktiska begränsningar för diskursstruktur: fallet med it-clefts. Lingvistik , 33:456–500.
- Dušková, L. 2005, Ur Vilém Mathesius och Jan Firbas arv: Syntax i FSP:s tjänst. Teori och praktik i engelska studier. Handlingar från den åttonde konferensen för brittiska, amerikanska och kanadensiska studier. Brno: Masarykova univerzita , 3:7-23.
- Emonds, J. 1976. A Transformational Approach to English Syntax . Academic Press, New York.
- Finegan, Edward. 2004. Språk: dess struktur och användning . 4:e uppl. Boston etc. Thompson. sid. 260-277.
- Gundel, J. 1977. Var kommer klyftsatser ifrån? Språk , 53:542–559.
- Halliday, MAK 1994. En introduktion till funktionell grammatik . Arnold, London, 2:a upplagan.
- Halliday, MAK 1976. Några aspekter av den engelska klausulens tematiska organisation. I Kress, G., redaktör, System och funktion i språket , sidorna 174–188. Oxford University Press , Oxford.
- Hedberg, N. 2000. Klyftornas referensstatus. Language , 76(4):891–920.
- Heggie, L. 1988. The Syntax of Copular Structures . Doktorsavhandling, University of Southern California.
- Herriman, J. 2004. Identifierande relationer: de semantiska funktionerna hos wh-clefts på engelska. Text , 24(4):447–469.
- Huddleston, R. och Pullum, G. 2002. The Cambridge Grammar of the English Language . Cambridge University Press , New York.
- Kiss, K. 1998. Identifieringsfokus kontra informationsfokus. Language , 74(2):245–273.
- Lambrecht, Knud. 2001. Ett ramverk för analys av klyftkonstruktioner. Linguistics, 39(3):463-516.
- Luo, C. 2009. Spaltbarhet i språket . Wuhan University Press, Kina.
- Miller, J. 1999. Magnasyntax och syntaktisk analys. Revue française de linguistique appliquée , IV(2):7–20.
- Miller, J. 1996. Klyftor, partiklar och ordföljd i Europas språk. Språkvetenskap , 18(1-2):111–125.
- Quirk, R., Greenbaum, S., Leech, G. och Svartvik, J. 1985. A comprehensive grammar of the English language . Longman, London, New York.
- Sornicola, R. 1988. Det -klyver och Wh-klyftor: två besvärliga meningstyper. Linguistik , 24:343–379.