Hindustansk etymologi
Hindustani , även känd som hindi-urdu, är den folkliga formen av två standardiserade register som används som officiella språk i Indien och Pakistan , nämligen hindi och urdu . Den består av flera närbesläktade dialekter i de norra, centrala och nordvästra delarna av den indiska subkontinenten men är huvudsakligen baserad på Khariboli i Delhi -regionen. Som ett indo-ariskt språk har hindustani en kärnbas som går tillbaka till sanskrit men som ett brett talat lingua franca har det ett stort lexikon av lånord , förvärvat genom århundraden av utländskt styre och etnisk mångfald.
Standard hindi hämtar mycket av sitt formella och tekniska ordförråd från sanskrit medan standardurdu hämtar mycket av sitt formella och tekniska ordförråd från persiska och arabiska . Standard hindi och urdu används främst i offentliga tilltal och radio- eller TV-nyheter, medan det dagliga talade språket är en av flera varianter av hindustani, vars ordförråd innehåller ord från persiska , arabiska och sanskrit . Dessutom innehåller talat hindustani ord från engelska och de dravidiska språken , liksom flera andra.
Hindustani utvecklades under flera århundraden i stora delar av den norra subkontinenten inklusive de områden som omfattar dagens Indien, Pakistan och Nepal. På samma sätt som engelskans kärnordförråd utvecklades från fornengelska (anglosaxiska) men assimilerade många ord lånade från franska och andra språk (vars uttal ofta förändrades naturligt för att bli lättare att uttala för engelska talare), vad kan kallas hindustani kan sägas ha utvecklats från sanskrit samtidigt som man lånat många persiska och arabiska ord genom åren, och ändrat uttalen (och ofta även betydelsen) av dessa ord för att göra dem lättare för hindustanska talare att uttala. Många persiska ord kom in i det hindustanska lexikonet på grund av inflytandet från Turko-mongoliska Mughal härskare i norra Indien, som följde en mycket persianiserad kultur och även talade persiska. Många arabiska ord kom in i hindustanien via persiskan, som tidigare hade assimilerats i det persiska språket på grund av arabernas inflytande i området. Dialekten av persiska som talades av den härskande mughaliska eliten var känd som " Dari ", vilket är dialekten av persiska som talas i dagens Afghanistan . Därför är hindustani det naturligt utvecklade gemensamma språket i norra Indien. Den här artikeln kommer att behandla de separata kategorierna av hindustanska ord och några av de vanliga orden som finns på hindustanska språket.
Kategorisering
Hindustanska ord, förutom lån, härrör i princip från två språkliga kategorier:
- Indo-ariskt (ord klassificerade av grammatiker som tadbhava , eller "ärvt"): Sauraseni Prakrit och dess apabhraṃśa , eller "korrumperade", folkspråk
- Icke-indo-ariska (ord klassificerade av grammatiker som deśaja eller "inhemska"): österrikiska (Munda) språk, såväl som dravidiska och tibeto-burmanska språk
Enligt den traditionella kategoriseringen på hindi (finns även på andra indo-ariska språk förutom urdu) klassas lånorden som tatsam ( hindi : तत्सम "som det är, samma som där") för sanskritlån och vides͟hī ( hindi : शॿ "för främmande " , icke-infödda") för lån som inte är sanskritiska, såsom de från persiska respektive engelska, i kontrast till tadbhava- och deśaja -ord.
De vanligaste orden i hindustani är tadbhavas. [ citat behövs ]
Exempel på härledningar
Andra persons pronomen
På hindustani betecknar pronomenet āp (आप آپ) "[ett]jag", som ursprungligen användes som tredje persons hedersplural , respekt eller formalitet (artighet) och härstammar från Prakrit 👀𑀧𑁆𑀧𑀸 ā appā , som härstammar från sanskrit . högre jag eller medvetandenivå.
Pronomenet tū (तू تُو) och dess grammatiskt pluralform tum (तुम تم) ( även andra person hedersplural) betecknar informalitet, förtrogenhet eller intimitet och härstammar från tuhuṃ respektive tumma 👀👢 dess variant 👀𑀫𑀁 tumaṃ , som härleds från sanskrit tvam , nominativ singular av युष्मद् yuṣmad (basen av andra person plural pronomen). I modern användning, tū används ofta för att visa en rad attityder beroende på sammanhanget, från extrem informalitet (ohövlighet) till extrem intimitet till direkt respektlöshet och till och med extrem vördnad. Användning av tū i de flesta sammanhang anses vara mycket stötande i det formella registret förutom när man tilltalar Gud som en uppvisning av andlig intimitet. Detta är mycket likt användningen av " du " på arkaisk engelska och många andra indoeuropeiska språk som visar T–V-skillnad .
Presentera "vara" verb
Ett av de vanligaste orden i hindustanien, copula hai (है ہے) och dess pluralform haiṉ (हैं ہیں) − nuvarande former av honā (होना ہونا, som betyder "att vara" 👪 som härstammar från b Praho der från sanskrit bhavati " att hända") – snarare härrör från följande utveckling:
- Sanskrit asti ("att vara"; rot som ) utvecklas till Prakrit 𑀅𑀢𑁆𑀣𑀺 atthi , som vidareutvecklas till ahi
- Ahi utvecklas till gammal hindi ahai (अहै اہَے; uttalas /əɦəɪ/, inte /əɦɛː/ som på hindustani)
Förkortning av ahai inträffade i Hindustani vilket resulterade i att hai troligen uppfyller symmetrin hos de andra grammatiska formerna av honā . Ahai kan hittas i några äldre verk av hindustansk litteratur och dess bevis kan också ses i andra närbesläktade indo-ariska språk som marathi (आहे āhe ) eller sindhi (آهي āhe ).
Perfektivt "gå" verb
Verbet jānā (जाना جانا, "att gå"), som härstammar från Prakrit 𑀚𑀸𑀤𑀺 jādi härlett från sanskrit yāti ( " förflytta sig"; rot yā ), har dock sin perfektiva form som härstammar från ett annat prakritivt ord 👀 gaya gatad 👀 particip av gacchati ("att gå"; rot gam eller gacch ), till exempel i gayā (गया گیا, "gick, borta").
Några andra ord
Ordet ājā (आजा آجا) har också använts i norra Indien och Pakistan för "farfar". Det är verkligen härlett från arya som betyder "sir" i det här fallet. [ citat behövs ] Jain nunnor tilltalas antingen som Aryika eller Ajji .
Ordet dādā (दादा دادا) har också en liknande betydelse som varierar beroende på region. Det används i vissa regioner för "far", i andra regioner för "äldre bror" eller till och med för "farfar" i andra regioner. Detta ord är en sammanslagning av två källor:
- Sanskrit tāta brukade tilltala intima personer vilket betyder antingen "sir" eller "kära". [ citat behövs ]
- Tau som betyder "faders äldre bror" kommer också från tāta . [ citat behövs ]
Ordet baṛā (बड़ा بڑا "äldre, större, större") kommer från sanskrit vridhha till Prakrit vaḍḍha .
Desi ord
Termen desi-ord används för att beskriva den del av lexikonet i indo-ariska språk som är icke-indo-ariskt ursprung, men infödd i andra språkfamiljer på den indiska subkontinenten. Exempel på desi-ord på hindustani inkluderar: loṭā (लोटा لوٹا) " lota (vattenkärl)", kapās (कपास کپاس) "bomull", kauṛī (कोटा لوٹا) "lota (vattenkärl)", kapās (कपास کپاس) " bomull ", kauṛī ( कौड़ ) (कौड़) ṭhes (ठेस ٹھیس) "sår , skada", jhaṉḍā (झंडा جھنڈا) "flagga", mukkā (मुक्का مُکا) "näve, punch", lakṛī (लकड़ी لکڑی) "trä", ṭharrā (ठर्रा ٹč ھرthar ٹčھ) " ूहा چُوہا) "mus, råtta", čūlhā (चूल्हा چُولہا) "spis, ugn", pagṛī (पगड़ी پگڑی) "turban", luṉgī (लुंगी لنگی) " lungi (sarong)", ghoṭālā (घوय) cam", dāṉḍī (दांडी دانڈی) "salt", jholā ṭāṉg ( उटपटांग/ऊट- पटांग اُوٹ پٹانگ /اُٹ پٹانگ) "löjligt ", ḍabbā/ḍibbā (डब्बा/डिब्बा ڈبہ) "låda, behållare" och jhuggī (झुग्गी جُ)ھگ جُ)
Onomatopoiska ord
Substantiv : gaṛbaṛ (गड़बड़ گڑبڑ) "störning, störning", dhaṛām (धड़ाम دھڑام) "dun", bakbak- /chatter" prat", khusur pusar (खुसुर-पुसर کُھسر پُسر) "viska" , jhilmil (झिलमिल جِھلمِل) "skimra", ṭhakṭhak (ठक-ठक ٹھک ٹھک) "knacka knock", khaṤٹ भ "ڹٹभ" gräla, oenighet" Verb : khaṭkhaṭānā (खटखटाना کھٹکھٹانا) "att knacka", gaḍgaḍānā
(गडगडाना گڈگڈانا) "att mullra, tjafsa", jagmagānā ( जगमगाना جگمگانا) "att skina/glitra (ि ਿ", hinhinānā ना ہِنہِنانا) "att granna", phusphusānā (फुसफुसाना پُھسپُھسانا) "att viska" Adjektiv och adverb : ट । -पट چٹ پٹ) "i en handvändning", tharthar (थर-थर تھر تھر) "med ryckiga rörelser (karakteristiskt för att skaka eller darra)", čaṭpaṭā (चटत, चटट) isig", čipčipā (चिपचिपा چِپچِپا) "klibbig , slemmig", čiṛčiṛā (चिड़चिड़ा چِڑچِڑا) "irritabel", gaṛbaṛiyā (गड़बड़िऌ) messy "گ"
Låneord
På grund av språkets status som lingua franca har Hindustanis ordförråd ett stort antal lånord, varav det största antalet är adopterade från Punjabi . Punjabilån har ofta ljudförändringar från det överordnade Prakrit- och Sanskrit-ordförrådet som inte förekom i hindustani, särskilt bevarandet av korta vokaler i initiala stavelser och geminationen av följande konsonant. En viss mängd ordförråd från andra sydasiatiska språk, persiska, arabiska och engelska har indirekt lånats ut till hindustani via Punjabi. Andra indiska språk som existerar i ett tillstånd av diglossi med hindustani och är benägna att ömsesidigt låna inkluderar rajasthani , de västra pahari- språken, haryanvi , bhojpuri , marathi , nepali och gujarati . Utöver dessa inkluderar vanliga källor till låneord de som manuellt antagits från klassisk sanskrit , klassisk persiska , arabiska , chagatai-turkiska , portugisiska och engelska , såväl som mandarinkinesiska och franska i mindre utsträckning.
Klassisk sanskrit
Fonetiska förändringar
Många klassiska sanskritord som inte var inlärda lån genomgick fonetiska förändringar. I den folkliga formen inkluderar dessa sammanslagning av sanskrit श (śa) och ष (ṣa), ण (ṇa) och न (na) samt ऋ (r̥) och रि (ri). Andra vanliga ändringar var s͟h [/ʃ/] (श ش) blev s [/s/] (स س), v/w [/ʋ/, /w/] (व و) blev b [/b/] ( ब ب) och y [/j/] (य ی) blir j [/dʒ/] (ज ج). Korta vokaler introducerades också ibland för att bryta upp konsonantkluster. Sådana ord på hindi (och andra indo-ariska språk förutom urdu) kallas ardhatatsam ( hindi : अर्धतत्सम "semi- tatsam ").
| Hindustani | Menande | Sanskrit | Motsvarande persiskt lån | |
|---|---|---|---|---|
| ardhatatsam | tatsam | |||
| baras (बरस برس) | varṣ ( वर्ष ) | år | वर्ष (varṣa) | sāl (साल سال), san (सन سَن) |
| des (देस دیس) | deśa ( देश ) | Land | देश (deśa) | mulk (मुल्क مُلک), vatan (वतन وطن) |
| bāsī (बासी باسی) | vāsī ( वासी ) | invånare | वासी (vāsī) | bāśindā (बाशिन्दा باشندہ) |
| jantar (जन्तर جنتر) | yantra ( यन्त्र ) | enhet | यन्त्र (yantra) | ālā (आला آلہ) |
| rāt (रात رات) | rātri ( रात्रि ) | natt | रात्रि (rātri) | śab (शब شب), lail (लैल لَیل) |
| ādhā (आधा آدھا) | ardh ( अर्ध ) | halv | अर्ध (ardha) | nisf (निस्फ़ نِصف), nem (नेम نیم) |
| sūraj (सूरज سُورج) | sūrya ( सूर्य ) | Sol | सूर्य (sūrya) | śams (शम्स شمس), āftāb (आफ़ताब آفتاب) |
| pūrā (पूरा پورا) | pūrṇ ( पूर्ण ) | komplett | पूर्ण (pūrṇa) | tamām (तमाम تمام), mukammal (मुकम्मल مُکمّل) |
| ūncā/ūm̐cā (ऊंचा/ऊँचा اُونچا) | ucc ( उच्च ) | hög/hög | उच्च (ucca) | buland (बुलन्द بُلند), aʾalā (आ'ला اعلیٰ) |
| kām (काम کام) | karm ( कर्म ) | handling | कर्म (karma) | kār (कार کار) |
| nēm (नेम نیم) | niyam ( नियम ) | regel | नियम (niyama) | qāʾedā (क़ाएदा قاعدہ) |
| dakhin (दखिन دکِھن) | dakṣiṇa ( दक्षिण ) | söder | दक्षिण (dakṣiṇa) | junūb (जुनूब جُنوب) |
| nain (नैन نَین) | nayan ( नयन ) | öga | नयन (nayana) | caśm (चश्म چشم) |
| lāj (लाज لاج) | lajjā ( लज्जा ) | skam | लज्जा (lajjā) | Śarm (शर्म شرم), hayā (हया حَیا) |
Klassisk persiska
Persiska ord som inte senare lades till på konstgjord väg lånades från klassisk persiska, den historiska varianten av tionde, elfte och tolfte århundradena, som fortsatte att användas som litterärt språk och lingua franca under de persiska dynastierna under senmedeltiden och tidig modern tid och är inte samma sak som modern persisk (även om daripersern från Afghanistan är en direkt ättling).
Upplåning
Persiska lånord på hindustani är främst lånade substantiv och adjektiv samt adverb och konjunktioner och vissa andra orddelar.
| Hindustani | Menande | persiska | Motsvarande sanskritlån |
|---|---|---|---|
| sāyā (साया سایہ) | skugga/skugga | سایه (sāya) | čhāyā (छाया چھایا) |
| pares͟hān (परेशान پریشان) | angelägen | پرِیشان (parēšān) | čintit (चिंतित چِنتِت) |
| hames͟hā (हमेशा ہميشہ) | alltid för alltid | همِیشه (hamēša) | sadaiv (सदैव سدَیو), sadā (सदा سدا) |
| k͟hus͟hī (ख़ुशी خوشی) | lycka | خوشی (xušī) | ānand (आनंद آنند), sukh (सुख سُکھ) |
| sabzī (सब्ज़ी سبزی) | grönsak | سبزی (sabzī) | sāg (साग ساگ), s͟hāk (शाक شاک) |
| mehrbān (मेहरबान مہربان) | snäll | مهربان (meherbān) | dayālu (दयालु دَیالو) |
| agar (अगर اگر) | om | اگر (agar) | yadi (यदि یدی) |
| dīvār (दीवार دیوار) | vägg | دیوار (dīwār) | bhīt (भीत بھیت) |
| darvāzā (दरवाज़ा دروازه) | dörr/port | دروازه (darwāza) | dwār (द्वार دوار) |
| andar (अंदर اندر) | inuti/inuti | اندر (andar) | bhītar (भीतर بھیتر) |
| tāzā (ताज़ा تازه) | färsk | تازه (tāza) | nirjar (निर्जर نِرجر) |
| roz (रोज़ روز) | dag | رُوز (rōz) | din (दिन دِن) |
| s͟hahr (शहर شہر) | stad | شهر (šahr) | Nagar (नगर نگر) |
| hind (हिंद ہِند) | Indien | هند (bak) | bhārat (भारत بھارت) |
| ki (कि کہ) | det ( konjunktion ) | که (ki) | - |
| vāh (वाह واہ) | Wow | واه (wāh) | - |
Från stjälkar:
Närvarande:
| Hindustani | Menande | Persiska verb | Icke-persiskt alternativ |
|---|---|---|---|
| par (पर پر) | vinge | پریدن ( parīdan , "att flyga") | paṉkh (पंख پنکھ) |
| pasand (पसंद پسند) | gillade, gillade | پسندیدن ( pasandīdan , "föredrar") | čahit (चहित چہِت), čāhat (चाहत چاہت) |
| k͟hwāb/k͟hāb (ख़्वाब/ख़ाब خواب) | dröm | خوابیدن ( xābīdan , "att sova") | sapnā (सपना سپنا), swapna (स्वप्न سوَپنہ) |
Dåtid:
| Hindustani | Menande | Persiska verb | Icke-persiskt alternativ |
|---|---|---|---|
| āmad (आमद آمد) | ankomst | آمدن ( āmadan , "komma") | āgaman (आगमन آگمن) |
| s͟hikast (शिकस्त شِکست) | besegra, besegrad | شکستن ( šikastan , "att bryta") | parājay (पराजय پراجَی), parājit (पराजित پراجِت), hār (हार ہار) |
| giraft (गिरफ़्त گِرفت) | grepp, grep | گرفتن ( giriftan , "att ta tag i") | pakaṛ (पकड़ پکڑ), jabt (जब्त جبت) |
Från particip:
Närvarande:
| Hindustani | Menande | Persiska verb | Icke-persiskt alternativ |
|---|---|---|---|
| āyindā/āʾindā (आइन्दा آینده) | framtida | آمدن ( āmadan , "komma") | bhaviṣya (भविष्य بھوِشیہ) |
| parindā (परिन्दा پرِنده) | fågel | پریدن ( parīdan , "att flyga") | pančhī (पंछी پنچھی), pakṣī (पक्षी پکشی) |
| zindā (ज़िन्दा زِنده) | levande, levande | زیستن ( zīstan , "att leva") | jīvit (जीवित جیوِت) |
Dåtid:
| Hindustani | Menande | Persiska verb | Icke-persiskt alternativ |
|---|---|---|---|
| bastā (बस्ता بستہ) | väska, säck | بستن ( bastan , "att binda") | thailā (थैला تھیلا) |
| pasandīdā (पसन्दीदा پسندیده) | favorit | پسندیدن ( pasandīdan , "föredrar") | priya (प्रिय پریہ) |
| murdā (मुर्दा مُرده) | död | مردن ( murdan , "att dö") | mr̥t (मृत مرت) |
Genom att lägga till substantivsuffix ـِش ( -iš ):
| Hindustani | Menande | Persiska verb | Icke-persiskt alternativ |
|---|---|---|---|
| parvaris͟h (परवरिश پرورِش) | uppfostran, uppfostran | پروردن ( parwardan , "att fostra") | pālanpoṣaṇ (पालन-पोषण پالن پوشن) |
| kos͟his͟h (कोशिश کوشِش) | ansträngning, försök | کوشیدن ( kōšīdan , "försöka") | prayās (प्रयास پریاس) |
| varzis͟h (वर्ज़िश ورزِش) | träning | ورزیدن ( warzīdan , "att träna") | vyāyām (व्यायाम ویایام) |
| āzmāʾis͟h (आज़माइश آزمائش) | prövning, prov | آزمودن ( āzmūdan , "att testa") | vičāraṇ (विचारण وچارن), parīkṣaṇ (परीक्षण پریکشن) |
Genom att bilda sammansatta ord med arabiska:
| Hindustani | Menande | persiskt affix | Arabiskt inslag | Icke-persiskt alternativ |
|---|---|---|---|---|
| k͟hūbsūrat (ख़ूबसूरत خوبصورت) | skön | خوب ( xūb , "bra") | صورت ( sūrat , "utseende") | sundar (सुंदर سُندر) |
| darasal (दरअसल دراصل) | faktiskt | در ( dar , "vid, in") | اصل ( asl , "verklighet") | vastutah (वस्तुत: وستُتہ) |
| fīsad (फ़ीसद فیصد) | procent | صد ( ledsen , "hundra") | فی ( fī , "in, vid") | pratis͟hat (प्रतिशत پرتِشت) |
| rahmdil (रहमदिल رحمدل) | medkännande | دل ( dil , "hjärta") | رحم ( rahm , "barmhärtighet") | kr̥pālū (कृपालु کرپالو), sadag (सदय سدئے) |
Utlånade verb
Ett stort antal hindustanska verb har lånats från Punjabi, men verbstammar som har sitt ursprung i mindre närbesläktade språk är relativt sällsynta. Det finns några vanliga verb som bildas direkt av persiska stammar (eller substantiv i vissa fall) listade nedan.
| Hindustanska verb | Verb betydelse | Persisk stam | Stammens betydelse | Icke-persiskt alternativ |
|---|---|---|---|---|
| k͟harīdnā (ख़रीदना خریدنا) | att köpa | خرید ( xarīd ) - substantiv | köpa, köpa | kray karnā (क्रय करना کرئے کرنا), mol lenā (मोल लेना مول لینا) |
| guzārnā (गुज़ारना گُذارنا) | att passera ( transitiv ), att spendera | گذار ( guẕār ) | uthyrning | bitānā (बिताना بِتانا) |
| navāznā (नवाज़ना نوازنا) | att skänka, att spela förmyndare, att gynna | نواز ( nawāz ) | leker, smeker | pradān karnā (प्रदान करना پرَدان کرنا), arpit karnā (अर्पित कना پرَدان کرنا), arpit karnā (अर्पित कना پرَدان کرنا), arpit karnā (अर्पित कना پرَدان کرنا), arpit karnā (अर्पित कना پرَدان کرنا), karnā ृपा करना کرِپا کرنا), sahāyatā denā (सहायता देना سہایتا دینا) |
| guzarnā (गुज़रना گُذرنا) | passera ( intransitiv ), inträffa | گذر ( guẕar ) | godkänd | bītnā (बीतना بِیتنا) |
| farmānā (फ़रमाना فرمانا) | diktera, säga ( formellt ) | فرما ( farmā ) | beställa, säga ( formellt ) | āgyā karnā (आज्ञा करना آگیا کرنا), ādes͟h karnā (आदेश करनرا آةیش) |
| badalnā (बदलना بدلنا) | att förändra | بدل ( badl ) - substantiv | ersätta, byta | parivartan karnā (परिवर्तन करना پرِوَرتن کرنا), vinimay karnā (विनिमय नर विनिमयनर), palṭā denā (पलटा देना پلٹا دینا) |
| laraznā (लरज़ना لرزنا) | darra | لرز ( laraz ) | huttrar | kāṉpnā (कांपना کانبنا) |
| guzrānnā (गुज़रानना گُذراننا) | att fördriva tid, att presentera, att föra fram | گذران ( guẕarān ) | fördriver tiden | prastut karnā (प्रस्तुत करना پرستُت کرنا), sāmne rakhnā (सामने रखने रखने रمن न |
arabiska
Några av de vanligast använda orden från arabiska, alla som kommer in i språket via persiska, inkluderar vaqt (वक़्त وقت) "tid", qalam (क़लम قلم) "penna", kitāb (किनाब", किनाब " रीब قریب) "nära", sahīh/sahī (सहीह/सही سہی/صحیح) "korrekt, höger", g͟harīb (ग़रीब غریب) " மரமம் ",मrich duniyā (दुनिया دنیا) "värld", hisāb ( हिसाब حساب) "beräkning", qudrat (क़ुदरत قدرت) "natur", nasīb (नसीब نصیب) "öde, tur, förmögenhet", ajīb (अजीऌ بجsnual", onormalt, qvi) ़ानून قانون) "lag", filhāl (फ़िलहाल فی الحال) "för närvarande ", sirf (सिर्फ़ صرف) "bara, bara", taqrīban (तक़रीबन تقریبًا) "nära, om", k͟habar (बبر बبر) "nya" r (अख़बार اخبار) "tidning", qilā (क़िला قلعہ) "fort ", kursī (कुर्सी کرسی) "stol, säte", s͟harbat (शर्बत شربت) "dryck, dryck", muāf/māf (मुआफ़) "för" benådad", qamīs/qamīz (क़मीस/क़मीज़ قمیض/قميص) "skjorta / skift, tunika", zarūrī (ज़रूरी ضروری) "nödvändigt", etc.
Chagatai Turkic
Det finns ett mycket litet antal turkiska ord i hindustani, numrerar så lite som 24 enligt vissa källor, alla kommer in i språket via persiska. Andra ord som tillskrivs turkiska , det mest talade turkiska språket, är faktiskt ord som är gemensamma för hindustani och turkiska men är av icke-turkiskt ursprung, mestadels perso-arabiska. Båda språken delar också ömsesidiga lån från engelska. Mest anmärkningsvärt är att vissa hedersbetygelser och efternamn som är vanliga i hindustani är turkiska på grund av inflytandet från de etniskt turkiska mogulerna - dessa inkluderar k͟hānam (ख़ानम خانم), bājī (बाजी باجی) "syster", och begam (बेगम بیگم). Vanliga efternamn inkluderar k͟hān (ख़ान خان), čug͟htāʾī (चुग़ताई چغتائی), pās͟hā (اتा शഴ), och सलान ارسلان). Vanliga turkiska ord som används i vardagliga hindustani är qaiṉčī/qainčī (क़ैंची قینچی) "sax", annā (अन्ना انٟا)माा "herrskap", تمغا ) "stämpel, medalj" och čaqmaq (चक़मक़ چقمق) "flinta".
Mandarin kinesiska
Det finns inte många kinesiska ord som lånades ut till hindustani trots geografisk närhet.
| Hindustani | Menande | kinesiska/sinitiska | Notera |
|---|---|---|---|
| čāy/čāʾe (चाय چائے/چاۓ) | te | 茶 ( chá ) | Härledd genom persiska چای ( čāy ) |
| čīn (चीन چین) | Kina | 秦 ( qín ) | Härledd genom sanskrit चीन ( cīna ) |
| līčī (लीची لِیچی) | litchi | 茘枝 ( lìzhī ) |
europeiska språk
portugisiska
Ett litet antal hindustanska ord härleddes från portugisiska på grund av interaktion med kolonister och missionärer. Dessa inkluderar följande:
| Hindustani | Menande | portugisiska |
|---|---|---|
| nāw/nāv (नाव ناو) | båt | nau |
| anannās/anānās (अनन्नास/अनानास اناناس/انناس) | ananas | ananas |
| pādrī (पाद्री پادری) | präst | padre |
| bālṭī (बाल्टी بالٹی) | hink | balde |
| čābī (चाबी چابی) | nyckel | chave |
| girjā (गिर्जा گِرجا) | kyrka | igreja |
| almārī (अलमारी الماری) | skåp | armário |
| botal (बोतल بوتل) | flaska | botelha |
| aspatāl (अस्पताल اسپتال) | sjukhus | sjukhus |
franska
Ett fåtal franska lån finns i Hindustani till följd av franska koloniala bosättningar i Indien . Andra franska ord som s͟hemīz (शेमीज़ شیمِیز) "chemise" och kūpan (कूपन کُوپن) "kupong" har kommit in i språket via engelska.
| Hindustani | Menande | franska |
|---|---|---|
| kārtūs (कारतूस کارتُوس) | patron | kartusch |
| restorāṉ (रेस्तोरां/रेस्तोराँ ریستوراں) | restaurang | restaurang |
| olandez/valandez (ओलंदेज़/वलंदेज़ ولندیز/اولندیز) | holländska | hollandaise |
engelsk
Låneord från engelska lånades genom interaktion med det brittiska ostindiska kompaniet och senare brittiskt styre. Engelskspråkig utbildning för de inhemska administrativa och rikare klasserna under brittiskt styre påskyndade antagandet av engelska ordförråd i hindustani. Många tekniska och moderna termer var och är fortfarande lånade från engelska, som ḍākṭar/ḍôkṭar (डाक्टर/डॉक्टर ڈاکٹر) "läkare", ऍ ĥs یکسی) "taxi" och kilomīṭar (किलोमीटर کِلومِیٹر) "kilometer".
Fotosemantisk matchning
Vissa lånord från engelska genomgår en betydande fonetisk förvandling. Detta kan antingen göras avsiktligt, för att nativisera ord eller för att få dem att låta mer eller mindre "engelsk-klingande", eller ske naturligt. Ord genomgår ofta en fonetisk förändring för att göra dem lättare för infödda att uttala medan andra ändras på grund av bristande engelsk utbildning eller ofullständig kunskap om engelsk fonetik, där ett alternativt uttal blir en accepterad norm och går om originalet som det mest använda uttal.
| Hindustani | engelsk |
|---|---|
| darjan (दर्जन درجن) | dussin |
| tijorī (तिजोरी تِجوری) | statskassan |
| satalta (सतलता ستلتا) | subtilitet |
| māčis (माचिस ماچِس) | tändstickor) |
| godām (गोदाम گودام) | gå ner |
| bigul (बिगुल بِگُل) | bugla |
| raṉgrūṭ (रंगरूट رنگرُوٹ) | rekrytera |
| ṭamāṭar (टमाटर ٹماٹر) | tomat |
| kābīnā (काबीना کابینہ) | skåp |
| ketlī (केतली کیتلی) | vattenkokare |
| darāz (दराज़ دراز) | lådor |
| bam (बम بم) | bomba |
| lālṭen (लालटेन لالٹین) | lykta |
| būčaṛ (बूचड़ بُوچڑ) | slaktare |
| ṭaṉkī (टंकी ٹنکی) | tank |
| baksā (बक्सा بکسا) | låda |
| janvarī (जनवरी جنوری) | januari |
Källor
- Hindi Language and Literature , en sida om hindis användning, dialekter och historia av Dr Yashwant K. Malaiya, professor vid Colorado State University, Fort Collins, CO, USA.
- Hindi Language Resources En omfattande webbplats om hindi språket byggd av Yashwant Malaiya
- Indiska avdelningen för officiella språk
- Dua, Hans R. (1994a). Hindustani. I Asher (Ed.) (s. 1554)
- Liberman, Anatoly. (2004). Ordets ursprung ... och hur vi känner dem: Etymologi för alla. Delhi: Oxford University Press. ISBN 0-19-561643-X .
- Rai, Amrit. (1984). Ett hus delat: ursprunget och utvecklingen av hindi-hindustan . Delhi: Oxford University Press. ISBN 0-19-561643-X .
- Kuczkiewicz-Fraś, Agnieszka. (2003). "Perso-arabiska hybrider på hindi. Den sociolingvistiska och strukturella analysen". Delhi: Manohar. ISBN 81-7304-498-8 .
- Kuczkiewicz-Fraś, Agnieszka. (2008). "Perso-arabiska lånord på hindustani. Del I: Ordbok". Kraków: Księgarnia Akademicka. ISBN 978-83-7188-161-9 .
- Kuczkiewicz-Fraś, Agnieszka. (2012). "Perso-arabiska lånord på hindustani. Del II: Språklig studie". Kraków: Księgarnia Akademicka. ISBN 978-83-7638-294-4 .