Hasekura Tsunenaga

I detta japanska namn är efternamnet Hasekura .

Hasekura Tsunenaga 支倉常長
Hasekura porträtterad under sitt uppdrag i Rom av Archita Ricci , 1615
Född	Yamaguchi Yoichi ( 山口与市 ) c. 1571 Sendai Domain , nordöstra Japan
dog	7 augusti 1622 (50–51 år) Ōsato, Miyagi , Japan
Andra namn	Don Felipe Francisco Hasekura (kristnat namn)
Ockupation	Diplomat
Barn	Hasekura Yoritomo (d. 1640), Hasekura Yorimichi (?-?)
Familj	Hasekura Tsunenobu (d. ca. 1685 )

Resplan och datum för Hasekura Tsunenagas resor

Hasekura Rokuemon Tsunenaga ( 支倉 六右衛門 常長 , 1571–1622) var en kirishitan japansk samuraj och innehavare av Date Masamune , daimyō av Sendai . Han var av japansk kejserlig härkomst med förfädersband till kejsar Kanmu . Andra namn inkluderar Philip Francis Faxicura , Felipe Francisco Faxicura och Philippus Franciscus Faxecura Rocuyemon i europeiska källor från perioden.

Under åren 1613 till 1620 ledde Hasekura Keichō -ambassaden ( 慶 長使節 ), en diplomatisk beskickning till påven Paul V. Han besökte Nya Spanien och flera andra anlöpshamnar i Europa på vägen. På återresan spårade Hasekura och hans följeslagare sin rutt över Nya Spanien 1619, seglade från Acapulco till Manila och seglade sedan norrut till Japan 1620. Han anses vara den första japanska ambassadören i Amerika och i Spanien, trots andra mindre kända och mindre väldokumenterade uppdrag som föregick hans uppdrag.

Även om Hasekuras ambassad mottogs hjärtligt i Spanien och Rom , hände det vid en tidpunkt då Japan gick mot att förtrycka kristendomen . Europeiska monarker vägrade handelsavtalen Hasekura hade eftersträvat. Han återvände till Japan 1620 och dog av sjukdom ett år senare, hans ambassad tycks sluta med få resultat i ett alltmer isolationistiskt Japan.

Japans nästa ambassad till Europa skulle inte inträffa förrän mer än 200 år senare, efter två århundraden av isolering, med den " första japanska ambassaden till Europa " 1862.

Tidigt liv

Hasekura hade en officiell vapensköld , bestående av ett buddhistiskt hakkors som korsas av två pilar, på en vit sköld och befäst av en krona, på en orange bakgrund.

Hasekuras vapen i samtida skildringar.

Hasekura Tsunenaga föddes år 2 av Genki-eran (1571) i Ushū, Okitama-no-kōri, Nagai-sō, Tateishi-mura (nu en del av dagens Yonezawa i Yamagata Prefecture . Han var son till Yamaguchi Tsuneshige ( 山口常成 ), som hade förfädersband med kejsar Kanmu . Han var en ädel samuraj på medelnivå i Sendai-domänen i norra Japan som hade möjlighet att direkt tjäna daimyō , Date Masamune , och fick ett årligt stipendium på 1200 koku . Han tillbringade sin unga vuxen ålder på Kamitate Castle ( 上楯城 ) som byggdes av hans farfar Hasekura Tsunemasa ( 常正 ). Ursprungsorten för efternamnet Hasekura var Hasekura Village ( 支倉村 ), nu Hasekura Ward ( 支倉) ) i Kawasaki City.

Hasekura och Date Masamune var i ungefär samma ålder, och det finns registrerat att flera viktiga uppdrag gavs till Tsunenaga som hans representant. Det finns också antecknat att Hasekura tjänade som samuraj under den japanska invasionen av Korea under Taikō Toyotomi Hideyoshi , i sex månader 1597.

åtalades Hasekuras far, Hasekura Tsunenari ( 倉 常成 ), för korruption, och han avlivades 1613. Hans konfiskerades, och hans son borde normalt också ha avrättats Date gav honom dock möjligheten att förlösa sin ära genom att placera honom som ansvarig för ambassaden i Europa och gav honom snart också tillbaka sina territorier.

Bakgrund: tidiga kontakter mellan Japan och Spanien

Spanjorerna startade trans-Stillahavsresor mellan Nya Spanien (dagens Mexiko och den amerikanska delstaten Kalifornien ) och Filippinerna 1565. De berömda galeonerna i Manila bar silver från mexikanska gruvor västerut till Manilas entrepôt i Filippinernas spanska besittning . Där användes silvret för att köpa kryddor och handelsvaror som samlats in från hela Asien, inklusive (fram till 1638) varor från Japan. Returvägen för Manila-galeonerna, som först kartlades av den spanska navigatören Andrés de Urdaneta , tog fartygen nordost in i Kuroshio-strömmen (även känd som Japanströmmen) utanför Japans kust och sedan över Stilla havet till västkusten av Mexiko, landar så småningom i Acapulco .

Spanska fartyg förliste vid Japans kuster ibland på grund av dåligt väder, vilket inledde kontakter med landet. Spanjorerna ville utöka den kristna tron ​​i Japan. Ansträngningar att utöka inflytandet i Japan möttes av hårt motstånd från jesuiterna , som hade startat evangeliseringen av landet 1549, såväl som av oppositionen från portugiserna och holländarna som inte ville se Spanien delta i japansk handel. Men några japaner, såsom Christopher och Cosmas , är kända för att ha korsat Stilla havet ombord på spanska galjoner så tidigt som 1587. Det är känt att gåvor utbyttes mellan guvernören på Filippinerna och Toyotomi Hideyoshi , som tackar honom i ett brev från 1597 och skrev "Särskilt den svarta elefanten fann jag högst ovanlig."

seglade Manila-galeonerna San Francisco , Santa Ana och flaggskeppet ( almiranta ) San Antonio från Cavite , då ett stort filippinskt varv under 1500- och 1600-talen, mot Acapulco. Skeppen körde in i stormar den 10 augusti runt Islas de los Ladrones (nuvarande Nordmarianerna) ; endast San Antonio lyckades nå Acapulco, medan Santa Ana var nästan helt förstörd och var tvungen att landa i Bungo-provinsen (dagens prefektur Ōita ). San Francisco skadades allvarligt, förlorade sin mast och läckte vatten, och slog senare ett rev i närheten av byn Yubanda (troligen dagens Iwawada, i Onjuku , Chiba ). Femtiosex sjömän drunknade; resten överlevde genom att klamra sig fast vid flytande vrakdelar. När de kom till land hittade några sjömän några lokalbefolkning från Yubanda vid ett närliggande risfält, som tog de överlevande till sin by. Kaptenen för San Francisco , Rodrigo de Vivero , kändes igen som en före detta guvernör i Filippinerna och beviljades en audiens med den pensionerade shōgunen Tokugawa Ieyasu . de Vivero utarbetade ett fördrag, undertecknat den 29 november 1609, där spanjorerna kunde etablera en fabrik i östra Japan, gruvspecialister skulle importeras från Nya Spanien, spanska fartyg skulle få besöka Japan vid behov och en japansk ambassad skulle skickas till den spanska domstolen.

De första japanska expeditionerna till Amerika

1610 San Buenaventura

Det japanska fartyget San Buenaventura byggdes på modellen av Liefde (avbildad här), fartyget som William Adams ursprungligen nådde Japan på.

En franciskanerbroder vid namn Luis Sotelo , som proselytiserade i området av det nu moderna Tokyo, övertygade Tokugawa Ieyasu och hans son Tokugawa Hidetada att skicka honom som representant till Nya Spanien (Mexiko) på ett av deras skepp, för att avancera handelsavtalet. Rodrigo de Vivero erbjöd sig att segla på det japanska skeppet för att garantera säkerheten för deras mottagning i Nya Spanien, men insisterade på att en annan franciskan, vid namn Alonso Muños, skulle skickas istället som shōguns representant . År 1610 fadern och 22 japanska representanter ledda av handlaren Tanaka Shōsuke till Mexiko ombord på San Buenaventura , ett byggt av den engelske navigatören William Adams för shōgunen Väl i Nya Spanien träffade Alonso Muños vicekungen Luis de Velasco , som gick med på att skicka en ambassadör till Japan i den berömda upptäcktsresanden Sebastián Vizcaínos person med det extra uppdraget att utforska "Guld- och silveröarna" ( " Isla de Plata ") som man trodde var öster om de japanska öarna.

Vizcaíno anlände till Japan 1611 och hade många möten med shōgun och feodalherrar. Dessa möten var befläckade av hans dåliga respekt för japanska seder, japanernas ökande motstånd mot katolsk proselytism och holländarnas intriger mot spanska ambitioner. Vizcaíno lämnade slutligen för att söka efter "Silverön", under sökandet mötte han dåligt väder som tvingade honom att återvända till Japan eftersom hans skepp led kraftig skada.

1612 San Sebastian

Utan att vänta på Vizcaíno avgick ett annat fartyg – byggt i Izu av Tokugawa-shogunatet under marinministern Mukai Shōgen , och som heter San Sebastian – till Mexiko den 9 september 1612 med Luis Sotelo ombord samt två representanter för Date Masamune, med målet att främja handelsavtalet med Nya Spanien. Men fartyget grundade några miles från Uraga , och expeditionen måste överges.

1613 års ambassadprojekt

Överst: En kopia av den japanskbyggda galjonen San Juan Bautista , i Ishinomaki , Japan. Nederst till vänster: San Juan Bautista är representerad i Deruets målning som en galjon med Hasekuras flagga på den översta masten. Nederst till höger: detalj av fartyget.

Shōgunen hade en ny galjon byggd i Japan för att föra Vizcaíno tillbaka till Nya Spanien , tillsammans med en japansk ambassad tillsammans med Luis Sotelo . , som heter San Juan Bautista , tog 45 dagar att bygga, med deltagande av tekniska experter från Bakufu (marinministern , en bekant till William Adams med vilken han byggde flera fartyg, skickade sina chefssnickare), 800 skeppsbyggare , 700 smeder och 3 000 snickare . Daimyō av Sendai , Date Masamune , sattes i ledningen för projektet. Han döpte Hasekura till att leda uppdraget:

"Det stora skeppet lämnade Toshima-Tsukinoura för södra barbarerna den 15 september japanska kalendern , med i spetsen Hasekura Rokuemon Tsunenaga, och de som heter Imaizumi Sakan, Matsuki Shusaku, Nishi Kyusuke, Tanaka Taroemon, Naitō Hanjurō, Sonohoano Kyomon, Sonohoano Kyumon , Kitsunai, Kyuji, såväl som flera andra under Rokuemon, såväl som 40 sydbarbarer , 10 män från Mukai Shōgen , och även handelsmän, till totalt 180."

Syftet med den japanska ambassaden var både att diskutera handelsavtal med den spanska kronan i Madrid och att träffa påven i Rom. Datum Masamune visade en stor vilja att välkomna den katolska religionen i hans domän: han bjöd in Sotelo och godkände spridningen av kristendomen 1611. I sitt brev till påven, fört av Hasekura, skrev han: "Jag ska erbjuda mitt land som en bas för ditt missionsarbete. Skicka oss så många padder som möjligt."

Sotelo, i sin egen redogörelse för resorna, betonar den religiösa dimensionen av uppdraget och hävdar att huvudsyftet var att sprida den kristna tron ​​i norra Japan:

"Jag sändes tidigare som ambassadör för Idate Masamune, som håller i tyglarna i kungariket Oxu [japanska: 奥州 ] (som ligger i den östra delen av Japan) - som, även om han ännu inte har återföds genom dopet , har blivit katekiserad och önskade att den kristna tron ​​skulle predikas i hans rike - tillsammans med en annan adelsman från hans hov, Philippus Franciscus Faxecura Rocuyemon, till den romerska senaten & till den som vid den tiden var ansvarig för apostoliska stolen, hans Helighet påven Paul V."

Ambassaden var förmodligen vid den tiden en del av en plan för att diversifiera och öka handeln med främmande länder, innan de kristnas deltagande i Osaka-upproret utlöste en radikal reaktion från shogunatet, med förbud mot kristendomen i de territorier som den direkt kontrollerade , 1614.

Trans-Pacific resa

Efter färdigställandet avgick fartyget den 28 oktober 1613 till Acapulco med cirka 180 personer ombord, inklusive 10 samurajer av shōgun ( tillhandahålls av marinministern Mukai Shōgen Tadakatsu ), 12 samurajer från Sendai, 120 japanska köpmän, sjömän, tjänare, och ett 40-tal spanjorer och portugiser, däribland Sebastián Vizcaíno som, med sina egna ord, bara hade samma kvalitet som en passagerare.

Nya Spanien (Acapulco)

Nicolás de Cardona , i sin rapport från 1632 som överlämnades till kungen av Spanien, inkluderade en vy över bukten och staden Acapulco , och nämnde närvaron av "ett skepp från Japan" (bokstäver "D"), förmodligen San Juan Bautista . Cardona var i Acapulco mellan slutet av 1614 och 21 mars 1615. Den fullständiga legenden lyder: A. Expeditionens skepp. B. San Diegos slott. C. Staden. D. Ett fartyg som har kommit från Japan. E. Los Manzanillos. F. El Grifo.

Skeppet siktade Cape Mendocino den 26 december 1613 och fortsatte längs Kaliforniens kust och landade vid Zacatula i Colima den 22 januari 1614. Delegationen anlände till Acapulco den 25 januari, efter tre månader till sjöss. Japanerna togs emot med stor ceremoni, men fick vänta i Acapulco tills order kom om hur de skulle organisera resten av sina resor.

Bråk utbröt mellan japanerna och spanjorerna, särskilt Vizcaíno, uppenbarligen på grund av vissa dispyter om hanteringen av presenter från den japanska härskaren. En samtida tidskrift, skriven av Nahuatl -annalisten Chimalpahin , berättar att Vizcaíno skadades allvarligt i kampen:

"Señor Sebastián Vizcaíno kommer också fortfarande långsamt och blir skadad; japanerna skadade honom när de misshandlade och knivhögg honom vid Acapulco, som det blev känt här i Mexiko, på grund av alla saker som kom som hade gjorts till hans ansvar i Japan".

Efter dessa slagsmål utfärdades order den 4 och 5 mars för att få tillbaka freden. Ordern förklarade att "japanerna inte bör underkastas attacker i detta land, men de bör lämna efter sina vapen tills de lämnar, förutom Hasekura Tsunenaga och åtta av hans följe ... Japanerna kommer att vara fria att gå dit de vill, och bör behandlas på rätt sätt. De bör inte missbrukas i ord eller handlingar. De kommer att vara fria att sälja sina varor. Dessa order har utfärdats till spanjorerna, indianerna, mulatterna, mestiserna och svartarna , och de som respektera inte dem kommer att bli straffade”.

Nya Spanien (Mexiko)

Ambassaden stannade två månader i Acapulco och gick in i Mexico City den 24 mars, där den mottogs med stor ceremoni. Det ultimata uppdraget för ambassaden var att åka vidare till Europa. Ambassaden tillbringade en tid i Mexiko och åkte sedan till Veracruz för att gå ombord på Don Antonio Oquendos flotta.

Chimalpahin ger en redogörelse för besöket av Hasekura.

"Detta är andra gången som japanerna landar ett av sina skepp på stranden vid Acapulco. De transporterar hit allt av järn och skrivbord och lite tyg som de ska sälja här."

"Det blev känt här i Mexiko och det sades att anledningen till att deras härskare, kejsaren av Japan skickade hit denna sade herrelige utsände och ambassadör, är för att gå till Rom för att träffa den helige fader Paulus V och ge honom deras lydnad angående det heliga. kyrkan, så att alla japaner vill bli kristna”.

Hasekura bosatte sig i ett hus bredvid klostret i San Francisco och träffade vicekungen. Han förklarade för honom att han också planerade att träffa kung Filip III för att erbjuda honom fred och för att få japanerna att komma till Mexiko för handel. Onsdagen den 9 april döptes 20 japaner, och 22 till den 20 april av ärkebiskopen i Mexiko, don Juan Pérez de la Serna , vid klostret i San Francisco. Sammanlagt 63 av dem fick bekräftelse den 25 april. Hasekura väntade på sin resa till Europa för att bli döpt där:

"Men den herre utsände, ambassadören, ville inte bli döpt här; det sades att han kommer att döpas senare i Spanien".

Avresa till Europa

Staty av Hasekura Tsunenaga vid Sendai Castle Wall Park som ligger i hjärtat av Gamla Havanna, Kuba

Chimalpahin förklarar att Hasekura lämnade några av sina landsmän bakom sig innan han lämnade till Europa:

"Japans ambassadör gav sig iväg och reste till Spanien. När han gick delade han sina vasaller; han tog ett visst antal japaner, och han lämnade lika många här som köpmän för att handla och sälja saker."

Flottan åkte till Europa på San Jose den 10 juni. Hasekura fick lämna de största delarna av den japanska gruppen bakom sig, som skulle vänta i Acapulco på att ambassaden skulle återvända.

Några av dem, såväl som de från Tanaka Shōsukes tidigare resa , återvände till Japan samma år och seglade tillbaka med San Juan Bautista :

"I dag, tisdagen den 14:e i oktober månad år 1614, var det när några japaner begav sig från Mexiko hit och hem till Japan. De bodde här i Mexiko i fyra år. En del stannade fortfarande här; de tjänar sitt uppehälle med handel. och säljer här de varor de tagit med sig från Japan."

Kuba

Ambassaden stannade och bytte fartyg i Havanna på Kuba i juli 1614. Ambassaden stannade i Havanna i sex dagar. En bronsstaty restes den 26 april 2001 i spetsen av Havanna Bay.

Mission till Europa

Hasekura ledde Keichō- ambassaden ( 長使節 ), en diplomatisk beskickning till påven Paul V och Europa från 1613 till 1620. [ Det föregicks av Tenshō-ambassaden ( 天正使節 ) 1582 ombord på San Bautista. —ett fartyg byggt för ändamålet av Masamune —Hasekura reste till Nya Spanien (nu Mexiko ), anlände till Acapulco och avgick från Veracruz . Han besökte flera andra anlöpshamnar i Europa på vägen. På återresan spårade Hasekura och hans följeslagare sin rutt över Nya Spanien 1619, seglade från Acapulco till Manila och seglade sedan norrut till Japan 1620. [ Han anses konventionellt vara den första japanen ambassadör i Amerika och Spanien.

Spanien

Historiskt brev från den första japanska ambassaden till Spanien, förvarat i Sevillas rådhus

Hasekura i bön, efter hans omvändelse i Madrid 1615

Flottan anlände till Sanlúcar de Barrameda den 5 oktober 1614.

"Flottan anlände äntligen säkert, efter några faror och stormar, till hamnen i Sanlúcar de Barrameda den 5 oktober, där hertigen av Medina Sidonia underrättades om ankomsten. Han skickade vagnar för att hedra dem och ta emot ambassadören och hans herrar." .

"Den japanska ambassadören Hasekura Rokuemon, utsänd av Joate Masamune, kung av Boju, gick in i Sevilla onsdagen den 23 oktober 1614. Han åtföljdes av 30 japaner med blad, deras kapten för vakthavandet och 12 bågskyttar och hellebardier med målade lansar och blad av ceremonin. Kaptenen för gardet var kristen och kallades Don Thomas, son till en japansk martyr".

Den japanska ambassaden träffade kung Filip III i Madrid den 30 januari 1615. Hasekura överlämnade till kungen ett brev från Date Masamune, samt ett erbjudande om ett fördrag . Kungen svarade att han skulle göra vad han kunde för att tillmötesgå dessa önskemål.

Hasekura döptes den 17 februari av den kungliga kaplanen Diego de Guzmán i klostret Las Descalzas Reales och döptes om till Felipe Francisco Hasekura för att hedra kungens och Sotelos order. Dopceremonin skulle ha genomförts av ärkebiskopen av Toledo , Bernardo de Sandoval y Rojas , även om han var för sjuk för att faktiskt genomföra detta, och hertigen av Lerma – huvudadministratören av Filip III:s styre och de facto härskaren över Spanien – utsågs till Hasekuras gudfader .

Ambassaden reste över Spanien under sommaren 1615 på kunglig bekostnad. De fick så småningom tillåtelse att resa till Rom i augusti och reste i början av samma månad.

Frankrike

Ytterligare information: förbindelserna mellan Frankrike och Asien

Skildring av Hasekuras besök på 1600-talet av Scipione Amatis bok från 1615, The History of the Kingdom of Woxu . Hasekuras blason i det övre högra hörnet.

Efter att ha rest över Spanien seglade ambassaden på Medelhavet ombord på tre spanska fregatter mot Italien. På grund av dåligt väder var de tvungna att stanna några dagar i den franska hamnen i Saint-Tropez , där de togs emot av den lokala adeln och gjorde stor sensation hos befolkningen.

Besöket av den japanska ambassaden finns nedtecknat i stadens krönikor som leds av "Philip Francis Faxicura, ambassadör till påven, från Date Masamune, Lord of the Sendai Domain, Mutsu Province, Japan " .

Många pittoreska detaljer om deras rörelser registrerades:

"De rör aldrig mat med fingrarna, utan använder istället två små pinnar som de håller med tre fingrar."

"De blåser näsan i mjuka silkeslena papper i storleken av en hand, som de aldrig använder två gånger, så att de kastar dem på marken efter användning, och de blev glada över att se vårt folk runt omkring dem fälla ut sig för att plocka upp dem."

"Deras svärd skär så bra att de kan klippa ett mjukt papper bara genom att lägga det på kanten och genom att blåsa på det."

Hasekura Tsunenagas besök i Saint-Tropez 1615 är det första registrerade exemplet på förbindelserna mellan Frankrike och Japan .

Italien

Hasekura och Luis Sotelo knäböjer för en audiens hos påven Paul V den 3 november 1615

Den japanska ambassaden anlände till Rom den 20 september 1615 och togs emot av kardinal Burgecio; delegationen träffade påven Paulus V den 3 november. Hasekura överlämnade två förgyllda brev till påven , ett på japanska och ett på latin , innehållande en begäran om ett handelsavtal mellan Japan och Mexiko och utsändande av kristna missionärer till Japan. Dessa brev är fortfarande synliga i Vatikanens arkiv. Den latinska bokstaven, förmodligen skriven av Luis Sotelo för Date Masamune, lyder delvis:

Jag, Idate Masamune, kung av Wōshū i Japans imperium, kysser de heliga fötterna av den store, universella, allra heligaste herre av hela världen, påven Paul, i djup underkastelse och vördnad: Franciskanen Padre Luis Sotelo kom

. till vårt land för att sprida tron ​​på Gud. Vid det tillfället lärde jag mig om denna tro och önskade att bli kristen, men jag har fortfarande inte uppnått denna önskan på grund av några små problem. Men för att uppmuntra mina undersåtar att bli kristna önskar jag att ni skickar missionärer från den franciskanska kyrkan. Jag garanterar att du kommer att kunna bygga en kyrka och att dina missionärer kommer att skyddas. Jag önskar också att du väljer och skickar en biskop också. På grund av det har jag skickat en av mina samurajer, Hasekura Rokuemon, som min representant för att följa med Luis Sotelo över haven till Rom, för att ge dig en lydnadsstämpel och för att kyssa dina fötter. Dessutom, eftersom vårt land och Nueva España är grannländer, skulle ni kunna ingripa så att vi kan diskutera med kungen av Spanien, till förmån för att skicka ut missionärer över haven."

Överst: Hasekuras ambassad till påven i Rom 1615. Japansk målning, 1600-talet. Nederst (vänster till höger): (a) Hasekura samtalar med franciskanen Luis Sotelo , omgiven av andra medlemmar av ambassaden, i en fresk som visar "påven Paul V: s härlighet ". Sala Regia, Quirinal Palace , Rom, 1615. (b) Titel på romersk ädel och romersk medborgarskap tillägnad "Faxecura Rokuyemon" (klicka på bilden för transkription och översättning).

Påven gick med på att skicka ut missionärer, men överlät beslutet om handel till kungen av Spanien.

Den romerska senaten gav också Hasekura hederstiteln romersk ädel och romersk medborgare, i ett dokument som han förde tillbaka till Japan, och som idag finns bevarat i Sendai.

Sotelo beskrev också besöket hos påven, boken De ecclesiae Iaponicae statu relatio (publicerad postumt 1634):

kardinalernas heliga kollegium och en samling av biskopar och adelsmän, och till och med glädjen och allmän lycka för det romerska folket, men vi och tre andra (som de japanska kristna särskilt hade utsett att tillkännage sitt tillstånd med avseende på den kristna religionen) blev hörda, utvilade och precis som vi hoppades, skickades så snabbt som möjligt. "

Rykten om politiska intriger

Förutom den officiella beskrivningen av Hasekurs besök i Rom, tenderar vissa samtida kommunikationer att indikera att politiska frågor också diskuterades, och att en allians med Date Masamune föreslogs som ett sätt att etablera kristet inflytande i hela Japan:

"Ambassadören insisterade starkt på att hans härskares auktoritet och makt var överlägsen den i många europeiska länder" (Anonym romersk kommunikation, daterad 10 oktober 1615) "

De franciskanska spanska fäderna förklarar att kungen av ambassadören [Hasekura Tsunenaga] kommer att snart bli den högsta härskaren över sitt land, och att de inte bara kommer att bli kristna och följa den romerska kyrkans vilja, utan de kommer också i sin tur att omvända resten av befolkningen. Det är därför de begär att en hög kyrklig tillsammans med missionärerna. På grund av detta har många människor tvivlat på ambassadens verkliga syfte och undrar om de inte letar efter någon annan fördel." (Brev från den venetianske ambassadören, 7 november 1615).

Andra besöket i Spanien

Brev från kungen av Spanien till datera Masamune (1616). Brevet är vänligt och ber om stöd från den kristna tron, men nämner inte handel, trots Date Masamunes egen begäran (utkast, bevarat i Sevillas arkiv, General Archive of the Indies ) .

För andra gången i Spanien, i april 1616, träffade Hasekura igen kungen, som avböjde att underteckna ett handelsavtal, på grund av att den japanska ambassaden inte verkade vara en officiell ambassad från den japanska härskaren Tokugawa Ieyasu, som , tvärtom, hade utfärdat ett påbud i januari 1614 som beordrade utvisning av alla missionärer från Japan och startade förföljelsen av den kristna tron ​​i Japan.

Två år senare, efter sin resa runt Europa, lämnade beskickningen Sevilla till Nya Spanien (Mexiko) i juni 1616. Vissa registreringshandlingar tyder på att några japaner kunde ha stannat i Spanien, vilket är möjligt med tanke på att de gjorde sitt sista stopp i byar nära Sevilla (Espartinas och Coria del Río). I det moderna Spanien finns det familjer med "Japón" som efternamn.

Västerländska publikationer om Hasekurs ambassad

Hasekura Tsunenagas ambassad var föremål för många publikationer i hela Europa. Den italienska författaren Scipione Amati, som följde med ambassaden 1615 och 1616, publicerade 1615 i Rom en bok med titeln History of the Kingdom of Woxu . Denna bok översattes också till tyska 1617. År 1616 publicerade den franska förläggaren Abraham Savgrain en redogörelse för Hasekuras besök i Rom: " Récit de l'entrée solemnelle et remarquable faite à Rome, par Dom Philippe Francois Faxicura " ("Berättelse om Dom Philippe Francois Faxicuras högtidliga och anmärkningsvärda entré i Rom").

Återvänd till Mexiko

Hasekura stannade i Mexiko i 5 månader på väg tillbaka till Japan. Juan Bautista hade väntat i Acapulco sedan 1616, efter en andra resa över Stilla havet från Japan . Under kaptenen Yokozawa Shōgen var fartyget lastat med fin peppar och lack från Kyoto, som såldes på den mexikanska marknaden. För att undvika att alltför mycket silver lämnade Mexiko för Japan, begärde den spanske kungen att vicekungen skulle begära att intäkterna skulle användas på mexikanska varor, förutom ett belopp på 12 000 pesos och 8 000 pesos i silver, som Hasekura respektive Yokozawa fick ta med sig tillbaka med dem.

Filippinerna

Brev från Hasekura till sin son, skrivet under hans vistelse i Filippinerna, Sendai City Museum

I april 1618 anlände San Juan Bautista till Filippinerna från Mexiko, med Hasekura och Luis Sotelo ombord. av den spanska regeringen där, med syftet att bygga upp försvar mot intrång från makter . I Manila beskrev ärkebiskopen affären för kungen av Spanien i ett meddelande daterat den 28 juli 1619 :

"Guvernören var extremt vänlig mot japanerna och försåg dem med sitt skydd. Eftersom de hade många dyra saker att köpa bestämde de sig för att låna ut sitt skepp. Fartyget inreddes omedelbart för strid. Guvernören köpte så småningom skeppet, eftersom det visade sig att det var av utmärkt och robust konstruktion, och tillgängliga fartyg var dramatiskt få. Till förmån för Ers Majestät var priset rimligt." (Dokument 243)

Under sin vistelse på Filippinerna köpte Hasekura många varor för Date Masamune och byggde ett skepp, som han förklarade i ett brev han skrev till sin son. Han återvände slutligen till Japan i augusti 1620 och nådde hamnen i Nagasaki.

Återvänd till Japan

När Hasekura kom tillbaka hade Japan förändrats ganska drastiskt: ett försök att utrota kristendomen hade pågått sedan 1614, Tokugawa Ieyasu hade dött 1616 och ersatts av sin mer främlingsfientliga son Tokugawa Hidetada , och Japan gick mot " Sakoku " " isoleringspolitik . Eftersom om dessa förföljelser kom till Europa under Hasekuras ambassad, blev europeiska härskare – särskilt kungen av Spanien – mycket ovilliga att svara positivt på Hasekuras handels- och

Malajisk/indonesisk kris och ceylonesisk dolk (förvärvad i Filippinerna), presenterad av Hasekura till Date Masamune vid hans återkomst; Sendai stadsmuseum

Målning av påven Paul V efterlämnad av Hasekura Tsunenaga för att datera Masamune under hans rapport från 1620; Sendai stadsmuseum

Hasekura rapporterade sina resor till Date Masamune vid hans ankomst till Sendai. Det finns registrerat att han efterlämnade ett porträtt av påven Paul V, ett porträtt av sig själv i bön (visas ovan), och en uppsättning ceyloniska och malajiska / indonesiska dolkar som förvärvats i Filippinerna, allt bevarat idag i Sendai City Museum . "Records of the House of Masamune" beskriver hans rapport på ett ganska kortfattat sätt, och slutar med ett ganska kryptiskt uttryck av förvåning som gränsar till upprördheten ("奇怪 最多シ") vid Hasekuras diskurs:

södra barbarernas land , han hyllade kungen Paolo , han stannade där i flera år, och nu seglade han tillbaka från Luzon . Han tog med sig målningar av kungen av södra barbarerna, och en målning av själv, vilket han eftergav. Många av hans beskrivningar av de södra barbariska länderna och innebörden av Rokuemons deklarationer var överraskande och extraordinära."

Kristendomens förbud i Sendai

Den direkta effekten av Hasekuras återkomst till Sendai var förbudet mot kristendomen i Sendai-länet två dagar senare:

"Två dagar efter Rokuemons återkomst till Sendai utfärdades ett trepunktsdedikt mot den kristne: för det första att alla kristna beordrades att överge sin tro, i enlighet med shōguns regel, och för de som inte gjorde det , de skulle förvisas om de var adelsmän, och dödades om de var medborgare, bönder eller tjänare. För det andra att en belöning skulle ges för fördömandet av gömda kristna. För det tredje att propagatorer av den kristna tron ​​skulle lämna Sendai-länet, eller annat , överge sin religion".

Vad Hasekura sa eller gjorde för att åstadkomma ett sådant resultat är okänt. Eftersom senare händelser tenderar att indikera att han och hans ättlingar förblev trogna kristna, kan Hasekura ha gjort en entusiastisk – och till viss del oroande – redogörelse för västländernas och den kristna religionens storhet och makt. Han kan också ha uppmuntrat en allians mellan kyrkan och Date Masamune att ta över landet (en idé som annonserades av franciskanerna medan de var i Rom), vilket 1620 Japan skulle ha varit ett totalt orealistiskt förslag. Slutligen försvann hoppet om handel med Spanien när Hasekura meddelade att den spanska kungen inte skulle ingå ett avtal så länge som förföljelser pågick i resten av landet.

Date Masamune valde plötsligt att ta avstånd från den västerländska tron. De första avrättningarna av kristna började 40 dagar senare. De antikristna åtgärderna som vidtogs av Date Masumune var dock jämförelsevis milda, och japanska och västerländska kristna hävdade upprepade gånger att han bara tog dem för att blidka shōgunen :

"Date Masumune, av rädsla för shōgunen , beordrade förföljelsen av kristendomen i hans territorium och skapade flera martyrer ." (Brev från 17 framstående japanska kristna från Sendai, till påven, 29 september 1621).

En månad efter Hasekuras återkomst skrev Date Masamune ett brev till shōgun Tokugawa Hidetada , där han gör en mycket tydlig ansträngning för att undvika ansvaret för ambassaden, och förklarade i detalj hur den organiserades med godkännande, och till och med samarbete, av ambassaden. shōgun :

"När jag skickade ett skepp till de södra barbariska länderna för flera år sedan, på inrådan av Mukai Shōgen , skickade jag också södra barbaren vid namn Sotelo, som hade bott i flera år i Edo. Vid den tiden gav ers höghet också meddelanden för södra barbarerna, såväl som presenter, såsom vikskärmar och rustningar . "

Spanien, med en koloni och en armé i de närliggande Filippinerna, var en källa till oro för Japan vid den tiden. Hasekuras ögonvittnesskildringar om spansk makt och koloniala metoder i Nya Spanien (Mexiko) kan ha föranlett shōgunen Tokugawa Hidetadas beslut att bryta handelsförbindelserna med Spanien 1623 och diplomatiska förbindelser 1624, även om andra händelser som smuggling av spanska präster till Japan och en misslyckad spansk ambassad bidrog också till beslutet.

Död

Hasekura Tsunenagas buddhistiska grav, fortfarande synlig idag i Enfuku-ji, 〒 989-1507 Miyagi Prefecture, Iwata-gun, Kawasaki Town (Enchōzan, Miyagi).

Vad som blev av Hasekura är okänt och berättelserna om hans sista år är många. Samtida kristna kommentatorer kunde bara lita på hörsägen, med vissa rykten om att han övergav kristendomen, andra att han blev martyrdöd för sin tro och andra att han utövade kristendomen i hemlighet. för hans ättlingar och tjänare, som senare avrättades för att de var kristna, tyder på att Hasekura förblev starkt kristen och överförde sin tro till medlemmarna i hans

Sotelo, som återvände till Japan men fångades och till slut brändes på bål 1624, gav före sin avrättning en redogörelse för Hasekura som återvände till Japan som en hjälte som propagerade för den kristna tron:

"Min andra kollega, ambassadören Philippus Faxecura, efter att han nått sin förutnämnda kung ( Date Masamune ), blev mycket hedrad av honom och skickades till sitt eget gods, för att vila efter en så lång och tröttsam resa, där han gjorde sin hustru, barn, tjänare och många andra vasaller till kristna, och rådde andra adelsmän som var hans släkt och släkt att acceptera tron, vilket de verkligen gjorde. Medan han var engagerad i dessa och andra fromma gärningar, ett helt år efter sin återkomst, med gav mycket undervisning och ett stort exempel, med mycket förberedelser, gick han fromt vidare och lämnade till sina barn genom ett särskilt arv spridningen av tron ​​i hans egendom och skyddet av de religiösa (dvs. "medlemmar av religiösa ordnar " ) i det riket. Kungen och alla adelsmän var mycket bedrövade över hans bortgång, men särskilt de kristna och religiösa, som mycket väl kände till denna mans dygd och religiösa iver. Detta är vad jag hörde i brev från just den religiösa som administrerade sakrament till honom och som hade varit närvarande vid hans död, såväl som från andra."

Hasekura förde också tillbaka flera katolska artefakter till Japan, men han gav dem inte till sin härskare, utan höll dem istället på sin egen egendom.

Hasekura Tsunenaga dog av sjukdom (enligt japanska såväl som kristna källor) 1622, men platsen för hans grav är inte känd med säkerhet. Tre gravar hävdas vara Hasekuras i Miyagi . Det mest troliga är i utkanten av staden Ōsato ( 大郷町 ) i templet Saikō-ji ( 西光寺 ). En annan är synlig i det buddhistiska templet Enfuku-ji ( 円福寺 ) i staden Kawasaki . En annan är tydligt markerad (tillsammans med ett minnesmärke över Sotelo ) på kyrkogården till templet Kōmyō-ji ( 光明寺 ) i Kitayama Aoba-ku ( Sendai ).

Avrättning av hans ättlingar och tjänare

Radband hittades i Hasekurs gods 1640

Kors och medalj beslagtagna i Hasekuras gods 1640

Hasekura hade en son som hette Rokuemon Tsuneyori. Två av hans sons tjänare, Yogoemon (与五右衛門) och hans fru, dömdes för att vara kristna men vägrade att ta tillbaka sin tro under tortyr (omvänd hängning, kallad " tsurushi ") och som ett resultat dog i augusti 1637. År 1637 kom Rokuemon Tsuneyori själv också under misstanke om kristendomen efter att ha blivit fördömd av någon från Edo , men slapp förhör eftersom han var mästaren över Zen- templet i Komyoji ( 光明寺 ).

År 1640 dömdes två andra tjänare av Tsuneyori, Tarōzaemon (太郎左衛門, 71), som hade följt Hasekura till Rom, och hans fru (59), för att vara kristna, och som också vägrade att ta tillbaka sin tro under tortyr, dog. Tsuneyori hölls ansvarig denna gång och halshöggs samma dag, vid 42 års ålder, för att ha misslyckats med att fördöma kristna under sitt tak, även om det förblev obekräftat om han själv var kristen eller inte. Två kristna präster, dominikanen Pedro Vazquez och Joan Bautista Paulo, hade gett sitt namn under tortyr. Tsuneyoris yngre bror, Tsunemichi, dömdes som kristen, men lyckades fly och försvinna.

Hasekura-familjens privilegier avskaffades vid denna tidpunkt av Sendai-länet, och deras egendom och tillhörigheter beslagtogs. Det är vid denna tidpunkt, 1640, som Hasekuras kristna artefakter konfiskerades, och de hölls i förvar i Sendai tills de återupptäcktes i slutet av 1800-talet.

Sammanlagt hittades ett femtiotal kristna artefakter i Hasekuras gods 1640, såsom kors, radband , religiösa klänningar och religiösa målningar. Artefakterna beslagtogs och lagrades av Date fief. En inventering gjordes igen 1840 som beskrev föremålen som tillhörande Hasekura Tsunenaga. Nitton böcker nämndes också i inventariet, men de har gått förlorade sedan dess. Artefakterna finns idag bevarade i Sendai City Museum och andra museer i Sendai.

Tsuneyoris son, Tsunenobu (常信), barnbarn till Tsunenaga Hasekura, överlevde. Han grundade en Hasekura-familjslinje som fortsätter till idag. De första till tionde cheferna för familjen Hasekura bodde i Osato -staden, Miyagi Prefecture . Den 11:e chefen flyttade till Wakabayashi Ward, Sendai City, Miyagi Prefecture där den nuvarande 13:e chefen, Tsunetaka Hasekura, bor. Den 13:e chefen arbetar aktivt i både Miyagi- och Akita-prefekturerna .

Arv

Själva existensen av Hasekura-resorna glömdes bort i Japan tills landet öppnades igen efter Sakokus isoleringspolitik. År 1873 fick en japansk ambassad i Europa ( Iwakura-missionen ) under ledning av Iwakura Tomomi för första gången höra om Hasekuras resor när de visades dokument under deras besök i Venedig i Italien.

Det finns statyer av Hasekura Tsunenaga i utkanten av Acapulco i Mexiko, vid ingången till Havannabukten på Kuba, i Coria del Río i Spanien, i kyrkan Civitavecchia i Italien, i Tsukinoura, nära Ishinomaki , och två i staden Osato i Miyagi. Cirka 700 invånare i Coria del Río bär efternamnet Japón (ursprungligen Hasekura de Japón ), vilket identifierar dem som ättlingar till medlemmarna i Hasekura Tsunenagas delegation. En nöjespark som beskriver ambassaden och visar en kopia av San Juan Bautista etablerades i hamnen i Ishinomaki, från vilken Hasekura först avgick på sin resa.

Arbetar utifrån hans liv

Shūsaku Endō skrev en roman från 1980, med titeln Samurajen , en fiktiv redogörelse om Hasekuras resor. En animationsfilm från 2005, producerad i Spanien och med titeln Gisaku , berättar om äventyren för en ung japansk samuraj vid namn Yohei som besökte Spanien på 1600-talet, i en berättelse som löst hämtar sin inspiration från Hasekuras resor. Yohei överlevde gömd till våra dagar på grund av magiska krafter ("Efter århundraden av letargi vaknar han i en värld han inte känner till"), och åstadkommer många äventyr i det moderna Europa som superhjälte.

Den fiktiva historiska romanen The Samurai of Seville från 2017 av John J. Healey berättar om Hasekura och hans delegation på 21 samurajer. En uppföljare från 2019 med titeln Samurajens dotter berättar historien om en ung kvinna som föddes av en av samurajerna och en spansk dam, och hennes resa till Japan med sin far efter hennes mammas död.

Den franska filmen Un samouraï au Vatican från 2018 , regisserad av Stéphane Bégoin, är baserad på resor för den diplomatiska beskickningen till Europa ledd av Hasekura Tsunenaga

Se även

• Bernardo den japanske , den första japanen att besöka Europa, 1553.
• William Adams , den första engelsmannen som reste till Japan
• Edo period
• förbindelserna mellan Frankrike och Asien
• förbindelserna mellan Frankrike och Japan
• Nanban handel
• Tenshō-ambassad ( 天正遣欧少年使節 ) – en föregående ambassad som skickades av japanska daimyos (krigsherrar) till Europa på 1580-talet.
  • Itō Mancio – ledare för Tenshō- ambassaden.

Anförda verk

•   Boxer, CR (1993). Det kristna århundradet i Japan, 1549–1650 . Berkeley, Kalifornien: University of California Press (publicerad 1951). ISBN 1-85754-035-2 .
•   Chimalpahin Quauhtlehuanitzin, Don Domingo de San Antón Muñón (2006). Lockhart, James; Schroeder, Susan; Namala, Doris (red.). Annals of his time . Stanford, Kalifornien: Stanford University Press . ISBN 0-8047-5454-3 .
•   de Cardona, Nicolás (1974). Mathes, W. Michael (red.). Geografiska och hydrografiska beskrivningar av många nordliga och södra länder och hav i Indien, särskilt av upptäckten av kungariket Kalifornien . Berkeley, Kalifornien: University of California Press (publicerad 1632). ISBN 0-87093-235-7 .
•   Endo, Shusaku (april 1997). Samurajen (reprinted.). New Directions Publishing. ISBN 0-8112-1346-3 . En fiktiv redogörelse för Hasekurs expedition.
•   Gonoi, Takashi (mars 2003). 支倉常長 [ Hasekura Tsunenaga ] (på japanska). 吉川弘文館. ISBN 4-642-05227-5 .
•   Hayes, Derek (2001). Historisk atlas över norra Stilla havet: kartor över upptäckter och vetenskaplig utforskning, 1500-2000 . Seattle, Washington: Sasquatch Books. ISBN 978-1-57061-311-1 .
• Lee, Christina H. (2008). "Uppfattningen av japanerna i det tidiga moderna Spanien: Inte riktigt "De bästa människorna som ännu upptäckts" " ( PDF ) . EHumanista . 11 : 358-359.
•   Marcouin, Francis; Omoto, Keiko (1990). Quand le Japon s'ouvrit au monde . Découvertes Gallimard (på franska). Paris: Gallimard. ISBN 2-07-053118-X .
•    Mathes, W. Michael (1990). "A Quarter Century of Trans-Pacific Diplomacy: New Spain and Japan, 1592–1617" . Journal of Asian History . 24 (1): 1–29. ISSN 0021-910X . JSTOR 41925377 – via JSTOR .
• Soteli, Ludovici (1634). De Ecclesiæ Iaponicæ statu Relatio, Imperatoris Augusti, Principum, Electorum, omniumque statuum Imperii cuiusque Ordinis lectione digna ( på latin) . Hämtad 20 november 2020 .
• Historia del regno di voxu del Giapone, dell'antichita, nobilta, e valore del suo re Idate Masamune, delli favori, c'ha fatti alla Christianità, e desiderio che tiene d'esser Christiano e dell'aumento di nostra santa Fede in quelle parti (på italienska). Rom : Giacomo Mascardi, under licens från hans överordnade. 1615.
• 国宝「慶長遣欧使節関係資料」 [ National Treasure: Documents Related to the Keichō Embassy to Europe ] (på japanska). Sendai stadsmuseum. oktober 2001. sid. 91.
• 世界と日本ー天正・慶長の使節 [ Världen och Japan – Tensho och Keicho ambassader ] (på japanska). Sendai stadsmuseum. 1995.
• "南蛮国ノ物事、六右衛門物語ノ趣、奇怪最多シ". 伊達治家記録 [ House Records of the Date Administration ] (på japanska).
• 伊達世臣家譜略記 [ An Abridged Date Era Retainer Genealogy ] (på japanska). National Diet Library Digital Collection . Hämtad 20 november 2020 .

externa länkar

• Ayuntamiento Coria del Rio: Apellido "Japón" – Relaciones På efternamnet "Japón." (på spanska)
• Guide till Hasekuras grav i Enchōzan (på japanska)
• Sendai City Museum Hasekura Tsunenaga (på japanska)
• Stéphane Bégoin (regissör) (2021). En samuraj i Vatikanen (dokumentär). De dödas hemligheter . PBS. Tillgänglig till 15 december 2021