Dzongkha

Dzongkha
Dzongkha
Bhutanese
རྫོང་ཁ་
Infödd till	Bhutan
Etnicitet	Ngalop människor
Modersmålstalare	; 171 080 (2013) Totalt talare: 640 000
Språkfamilj	Sino-tibetanska Tibeto-Kanauri ? Bodish Tibetic Dzongkha–Lhokä Dzongkha ; ; ; ; ;
Tidiga former	Proto-kinesisk-tibetansk gammaltibetansk klassisk tibetansk ; ;
Dialekter	Laya; Lunana; Anpassa;
Skrivsystem	; Tibetansk skrift Dzongkha punktskrift
Officiell status
Officiellt språk på	Bhutan
Regleras av	Dzongkhas utvecklingskommission
Språkkoder
ISO 639-1
ISO 639-2
ISO 639-3	; ; ; ; dzo – inkluderande kod Individuella koder: lya – Laya luk – Lunana adp – Adap
Glottolog	nucl1307
Linguasfären	70-AAA-bf
	Distrikt i Bhutan där dzongkha-språket talas infödd är markerade med gult.
	Den här artikeln innehåller IPA fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .

Den här artikeln innehåller tibetanskt manus . Utan korrekt renderingsstöd kan du se mycket små teckensnitt, felplacerade vokaler eller saknade konjunkter istället för tibetanska tecken .

Jakar Dzong , representant för den distinkta dzong-arkitekturen som Dzongkha fått sitt namn från

Dzongkha ( རྫོང་ཁ་ ; [dzòŋkʰɑ́] ) är ett kinesisk-tibetanskt språk som är det officiella och nationella språket i Bhutan . Den är skriven med den tibetanska skriften .

Ordet dzongkha betyder "fästningens språk", från dzong "fästning" och kha "språk". Från och med 2013 hade Dzongkha 171 080 modersmålstalare och cirka 640 000 totalt talare.

Dzongkha anses vara ett sydtibetiskt språk . Det är nära besläktat med och delvis begripligt med sikkimesiska , och till några andra bhutanesiska språk som Chocha Ngacha , Brokpa , Brokkat och Lakha . Den har ett mer avlägset förhållande till Standard Tibetan . Talat dzongkha och tibetanska är cirka 50 till 80 procent ömsesidigt begripliga .

Användande

Dzongkha och dess dialekter är modersmålet i åtta västra distrikt i Bhutan ( dvs. Wangdue Phodrang , Punakha -kod: dzo befordrad till kod: dz, Thimphu , Gasa , Paro , Ha , Dagana och Chukha ) . Det finns också några som modersmål nära den indiska staden Kalimpong , en gång en del av Bhutan men nu i norra Bengalen och i Sikkim .

Dzongkha förklarades som Bhutans nationella språk 1971. Dzongkha-studier är obligatoriska i alla skolor, och språket är lingua franca i distrikten i söder och öster där det inte är modersmålet. De bhutanska filmerna Travellers and Magicians (2003) och Lunana: A Yak in the Classroom (2019) finns i Dzongkha.

Skrivsystem

Ordet "Dzongkha" i Jôyi, en bhutanesisk form av Uchen-skriften

Den tibetanska skriften som används för att skriva Dzongkha har trettio grundläggande bokstäver , ibland kända som "radikaler", för konsonanter . Dzongkha skrivs vanligtvis i bhutanesiska former av Uchen-skriften , former av den tibetanska skriften känd som Jôyi "cursive longhand" och Jôtshum "formell longhand". Tryckformen kallas helt enkelt Tshûm .

Romanisering

Det finns olika system för romanisering och translitteration för Dzongkha, men inget representerar dess fonetiska ljud korrekt. Bhutans regering antog ett transkriptionssystem känt som Roman Dzongkha, utarbetat av lingvisten George van Driem , som standard 1991.

Fonologi

Toner

Dzongkha är ett tonspråk och har två nivåtoner (hög och låg), och två konturtonsskillnader , totalt fyra toner. Tonen i en stavelse bestämmer allofonen för början och fonationstypen för den nukleära vokalen .

Konsonanter

Konsonantfonem _
		Bilabial	Dental / alveolär	Retroflex / palatal	Velar	Glottal
Nasal		m	n	ɲ	ŋ
Sluta	enkel	sid	t	ʈ	k
Sluta	aspirerade	pʰ	tʰ	ʈʰ	kʰ
Affricate	enkel		ts	tɕ
Affricate	aspirerade		tsʰ	tɕʰ
Väsande			s	ɕ
Rhotic			r
Fortsatt			ɬ l	j	w	h

Alla konsonanter kan börja en stavelse. I början av lågtonsstavelser uttrycks konsonanter . Aspirerade konsonanter (indikerat med det upphöjda h ), /ɬ/ och /h/ finns inte i lågtonsstavelser. Rhotic /r/ är vanligtvis en trill [ r ] eller en frikativ trill [ r̝ ] , och är tonlös i början av högtonsstavelser.

/t, tʰ, ts, tsʰ, s/ är dentala . Beskrivningar av palatala affrikater och frikativ varierar från alveolo-palatal till vanlig palatal.

Endast ett fåtal konsonanter finns i stavelseslutpositioner. Vanligast bland dem är /m, n, p/ . Stavelseslutlig /ŋ/ försvinner ofta och resulterar i att föregående vokal nasaliseras och förlängs, särskilt ordslutligt. Stavelse-slutlig /k/ är oftast utelämnad när ord-final också, om inte i formellt tal. I litterärt uttal kan flytande /r/ och /l/ också avsluta en stavelse. Även om det är sällsynt, finns /ɕ/ också i stavelseslutpositioner. Inga andra konsonanter finns i stavelseslutpositioner.

Vokaler

Vokalfonem _
	Främre	Tillbaka
Stänga	i iː yː	u uː
Mitten	e eː øː	o oː
Öppen	ɛː	ɑ ɑː

När tonerna är låga, produceras vokaler med andande röst .
I slutna stavelser varierar /i/ mellan [ i ] och [ ɪ ] , det senare är vanligare.
/yː/ varierar mellan [ yː ] och [ ʏː ] .
/e/ varierar mellan close-mid [ e ] och open-mid [ ɛ ] , den senare är vanlig i slutna stavelser. /eː/ är nära-mitt [ eː ] . /eː/ får inte vara längre än /e/ alls, och skiljer sig från /e/ oftare i kvalitet än i längd.
Beskrivningar av /øː/ varierar mellan close-mid [ øː ] och öppen-mid [ œː ] .
/o/ är nära-mitt [ o ] , men kan närma sig öppen-mid [ ɔ ] särskilt i slutna stavelser. /oː/ är nära-mitt [ oː ] .
/ɛː/ är något lägre än öppen-mid, dvs [ ɛ̞ː ] .
/ɑ/ kan närma sig [ ɐ ] , särskilt i slutna stavelser.
När de nasaleras eller följs av [ŋ] , är vokaler alltid långa.

Fonotaktik

Många ord i Dzongkha är enstaviga . Stavelser har vanligtvis formen av CVC, CV eller VC. Stavelser med komplexa debuter finns också, men en sådan debut måste vara en kombination av ett icke-aspirerat bilabialt stopp och ett palatalt affrikat. De bilabiala stoppen i komplexa debuter utelämnas ofta i vardagligt tal.

Klassificering och relaterade språk

Dzongkha anses vara ett sydtibetiskt språk . Det är nära besläktat med och delvis begripligt med sikkimesiska , och till några andra bhutanesiska språk som Chocha Ngacha , Brokpa , Brokkat och Lakha .

Dzongkha har ett nära språkligt förhållande till J'umowa, som talas i Chumbi-dalen i södra Tibet . Den har ett mycket mer avlägset förhållande till Standard Tibetan . Talat dzongkha och tibetanska är cirka 50% till 80% ömsesidigt begripliga, med de litterära formerna av båda starkt influerade av det liturgiska (prästerliga) klassiska tibetanska språket, känt i Bhutan som Chöke, som har använts i århundraden av buddhistiska munkar . Chöke användes som utbildningsspråk i Bhutan fram till början av 1960-talet då det ersattes av Dzongkha i offentliga skolor.

Även om den härstammar från klassisk tibetanska, visar Dzongkha många oegentligheter i ljudförändringar som gör den officiella stavningen och standarduttalet mer avlägset från varandra än vad som är fallet med standardtibetanska. "Traditionell ortografi och modern fonologi är två distinkta system som fungerar enligt en distinkt uppsättning regler."

Exempeltext

Följande är ett exempel på text i Dzongkha i artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna :

འགྲོ་

'Gro-

བ་

ba-

མི་

mi-

རིགས་

riggar-

ག་

ga-

ར་

ra-

དབང་

dbaṅ-

ཆ་

cha-

འདྲ་

'dra-

མཏམ་

mtam-

འབད་

'dålig-

སྒྱེཝ་

smyg-

ལས་

läs-

ག་

ga-

ར་

ra-

གིས་

gis-

གཅིག་

gcig-

ལུ་

lu-

སྤུན་

spunnen-

ཆའི་

cha'i-

དམ་

damm-

ཚིག་

tshig-

བསྟན་

bstan-

དགོ།

dgo

Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap.

Se även

Bibliografi

Downs, Cheryl Lynn (2011). Issues in Dzongkha Phonology: An Optimality Theoretic Approach (PDF) (Masteruppsats). San Diego State University. Arkiverad från originalet (PDF) 2017-11-10.
Dzongkha Development Commission (2009). Rigpai Lodap: An Intermediate Dzongkha-English Dictionary ( འབྲིང་རིམ་རྫོང་ཁ་ཨིང་ལོཤ ད་རིག་པའི་ལོ་འདབ། ) (PDF) . Thimphu: Dzongkha Development Commission. ISBN 978-99936-765-3-9 . ^{[ permanent död länk ]}
Dzongkha Development Commission (2009). Kartshok Threngwa: En bok om Dzongkha-synonymer och Antonymer ་ མིང་སྐར་ཚོགས་ཕྲེང་བ། ) (PDF) . Thimphu: Dzongkha Development Commission. ISBN 99936-663-13-6 . Arkiverad från originalet (PDF) 2010-11-17 . Hämtad 2010-06-30 .
Dzongkhas utvecklingskommission (1999). The New Dzongkha Grammar (rdzong kha'i brda gzhung gsar pa) . Thimphu: Dzongkha Development Commission.
Dzongkha Development Commission (1990). Dzongkha Rabsel Lamzang (rdzong kha rab gsal lam bzang) . Thimphu: Dzongkha Development Commission.
Dzongkha Development Authority (2005). Engelsk-Dzongkha ordbok (ཨིང་ལིཤ་རྫོང་ཁ་ཤན་སྦྱར་ཚིག་མགད་མ) . Thimphu: Dzongkha Development Authority, utbildningsministeriet.
Imaeda, Yoshiro (1990). Manual of Spoken Dzongkha in Roman Transcription . Thimphu: Japan Overseas Cooperation Volunteers (JOCV), Bhutans koordinatorkontor.
Lee, Seunghun J.; Kawahara, Shigeto (2018). "Dzongkhas fonetiska struktur: en förstudie" . Journal of the Phonetic Society of Japan . 22 (1): 13–20. doi : 10.24467/onseikenkyu.22.1_13 .
Mazaudon, Martine. 1985. "Dzongkha Number Systems." S. Ratanakul, D. Thomas & S. Premsirat (red.). Southeast Asian Linguistic Studies presenteras för André-G. Haudricourt. Bangkok: Mahidol University. 124–57
Mazaudon, Martine; Michailovsky, Boyd (1986), Syllabicity and suprasegmentals: the Dzongkha monosyllabic substantiv
Michailovsky, Boyd; Mazaudon, Martine (1989). "Förlorade stavelser och tonkontur i Dzongkha (Bhutan)". I Bradley, David; Henderson, EJA; Mazaudon, Martine (red.). Prosodisk analys och asiatisk lingvistik: att hedra RK Sprigg . Canberra: Pacific Linguistics. s. 115–136. doi : 10.15144/PL-C104.115 . hdl : 1885/253672 . ISBN 0-85883-389-1 .
Michailovsky, Boyd (1989). "Anteckningar om Dzongkha ortografi". I Bradley, David; Henderson, EJA; Mazaudon, Martine (red.). Prosodisk analys och asiatisk lingvistik: att hedra RK Sprigg . Canberra: Pacific Linguistics. s. 297–301. doi : 10.15144/PL-C104.297 . hdl : 1885/253688 . ISBN 0-85883-389-1 .
Tournadre, Nicolas (1996). "Comparison des systèmes médiatifs de quatre dialectes tibétains (tibétain central, ladakhi, dzongkha et amdo)". I Guentchéva, Z. (red.). L'énonciation médiatisée (PDF) . Bibliothèque de l'Information Grammaticale, 34 (på franska). Louvain Paris: Peeters. s. 195–214. Arkiverad från originalet (PDF) 2020-10-19.
van Driem, George (1991). Guide till officiell Dzongkha-romanisering (PDF) . Thimphu, Bhutan: Dzongkha Development Commission (DDC). Arkiverad från originalet (PDF) 2015-09-23.
van Driem, George (1992). Dzongkhas grammatik (PDF) . Thimphu, Bhutan: RGoB, Dzongkha Development Commission (DDC).
van Driem, George (1993). Språkpolitik i Bhutan . SOAS, London. Arkiverad från originalet 2018-09-11.
van Driem, George (1994). "Dzongkhas fonologier och det bhutanesiska liturgiska språket" ( PDF) . Zentralasiatische Studien (24): 36–44.
van Driem, George (2007). "Utrotningshotade språk i Bhutan och Sikkim: South Bodish Languages". I Moseley, Christopher (red.). Encyclopedia of the World's Endangered Languages . Routledge. s. 294 –295. ISBN 978-0-7007-1197-0 .
van Driem, George (nd). Den första språkliga undersökningen av Bhutan . Thimphu, Bhutan: Dzongkha Development Commission (DDC).
Watters, Stephen A. (1996). En förstudie av prosodi i Dzongkha (Masteruppsats). Arlington: UT i Arlington.
Watters, Stephen A. (2018). En grammatik av Dzongkha (dzo): fonologi, ord och enkla satser (Doctor of Philosophy-uppsats). Rice University. hdl : 1911/103233 .
van Driem, George ; Karma Tshering från Gaselô (samarbete) (1998). Dzongkha . Språk i den större Himalaya-regionen. Leiden: Forskarskola CNWS, School of Asian, African and Amerindian Studies. ISBN 90-5789-002-X . - En språkbok med tre ljud-cd-skivor.
Karma Tshering; Van Driem, George (2019) [1992]. The Grammar of Dzongkha (3:e upplagan). Santa Barbara: Himalayas lingvistik. doi : 10.5070/H918144245 . ISBN 978-0-578-50750-7 .