Bienenstich
 | |
| Alternativa namn | Bee sting tårta |
|---|---|
| Typ | Kaka |
| Kurs | Efterrätt |
| Härstamning | Tyskland |
| Huvudingredienser | Jästdeg , mandel , vaniljkräm , smörkräm eller grädde _ |
Bienenstich- eller bistickstårta är en tysk dessertkaka gjord av en söt jästdeg med en påbakad topping av karamelliserad mandel och fylld med vaniljkräm , smörkräm eller grädde . De tidigaste tyska och schweiziska recepten på kakan dateras till början av 1900-talet. Fyllningen av mejerigrädde och vaniljsås skulle ha krävt sval förvaring, otillgänglig för de flesta hushåll under tidigare århundraden.
En källa för bienenstichs ursprung citerar en legend om tyska bagare från 1400-talet som lobbat bikupor mot anfallare från en grannby, framgångsrikt avvärjade dem och firade senare genom att baka en version av denna kaka uppkallad efter deras ansträngningar .
Grunden till denna tårta är en söt jästdeg, som kavlas ut fingertjockt på en bakplåt. På den, före bakning, appliceras en stekmassa av kokt socker eller honung , fett, grädde och skivad mandel. Massan appliceras relativt varm, annars blir den inte bredbar. Efter bakning och kylning delas bakverket horisontellt.
Namnets ursprung
Ursprunget till namnet "Bee Sting" är oklart. Enligt legenden om bagarpojken planerade invånarna i Linz am Rhein år 1474 en attack mot sin grannstad Andernach , eftersom kejsaren hade dragit tillbaka Rhentullen från Linzborna och tilldelat den till folket i Andernach. På morgonen i fråga gick dock två bagarlärlingar från Andernach längs stadsmuren och åt av bibon som hängde där. När de såg angriparna kastade de bon mot dem, så att Linzborna – stucken av bina – fick fly. En speciell tårta bakades för att fira – bisticket. I texten till Karl Simmrocks bagarpojksaga finns dock fortfarande ingen hänvisning till bisticket. De tidigaste bevisen som kan fastställas via Google Books (från och med 2021) där bagarpojkesagan är direkt kopplad till uppfinningen av bisticket är från 1962.
Sagan är troligen en mycket senare ursprungslegend. En förutsättning för förvaring av en tårta med ömtålig gräddfyllning är en kylanläggning, som endast fanns i ett fåtal hushåll före 1800-talet. De flesta gräddkakor som är kända idag är från 1800-talet. Förekomsten av bistickskaka i det tyska riket dokumenteras strax efter 1900. År 1913, en kokbok av Baden Women's Association, syftar ordet bistick fortfarande främst på den rostade massan. Tidiga bisticksrecept innehöll förmodligen för det mesta ingen fyllning, eftersom Deutsche Frauen-Zeitschrift (Graz) från 1914 gjorde en speciell hänvisning till detta: "Ibland fylls även bistickan." Oetker, som annonserade ut sina bakböcker med individuella recept. Bisticket beskrivs där som "passar varje årstid", "extraordinärt billigt" och "ännu inte allmänt känt bakverk". Det påpekas också att en smörkrämsfyllning är möjlig. I den nyligen redigerade versionen av den tyska ordboken refereras ordet bistick, som betyder tårta, till en passage från Alfred Döblins roman Berlin Alexanderplatz från 1929 . I Schweiz finns en kaka med namnet Bienenstich dokumenterad från 1900-talet. Det första omnämnandet i en konfektyrhandbok finns endast dokumenterat för år 1944.
Se även
Anteckningar
- ^ "Recept för tårta för bienenstich bistick" . Hämtad 12 september 2016 .
- ^ Arnold Zabert: Backen - Die neue große Schule, Zabert Sandmann, Hamburg 1985, S. 125
- ^ Barbara Roleks guide till östeuropeisk mat på About.com, [1] och recept. [2]
- ^ Franz Krüger, Hans Riediger: Von Bienen und Imkerei. Ein Modellthema für das 5. bis 7. Schuljahr, Frankfurt am Main [u. a.] 1962, S. 79.
- ^ Gesetze und Verordnungen sowie Gerichtsentscheidungen betreffend Lebensmittel, Bd. 7 (1916), S. 53: "In dem Bäckerladen des Angeklagten in der N.-Straße wurden im Februar 1913 zu drei verschiedenen Malen einer Frau, die für 50 bzw. 60 Pfg. Buttergebäck verlangte, verschiedene Stücke Blätterteig, Schweinstichkuhchen, Bienenstichkuohchen. , kleine Törtchen und ähnliches Gebäck verabfolgt, in dem an Stelle der Butter Maragarine [sic] verwendet war."
- ^ "Kochbuch der Haushaltungs- und Kochschule des Bad. Frauenvereins, Abt. 1. : mit einem Anhang für Haushaltungskunde / bearb. von E. Wundt ..." digital.blb-karlsruhe.de . 1913 . Hämtad 2022-05-20 .
- ^ Rezension zu Maria Lorenz: Die Hausbäckerei. 1000 Rezepte von M. Lorenz , Essen: Fredebeul & Koenen [1914]: Deutsche Hausbäckereien, i: Deutsche Frauen-Zeitschrift, Beilage zu Nr. 125 des „Grazer Tagblattes, 24 maj 1914“
- ^ "Zeitungen / 381 (20.8.1925) Mo... [2" . digital.blb-karlsruhe.de . 1925 . Hämtad 2022-05-20 .
- ^ "Wörterbuchnetz" . woerterbuchnetz.de . Hämtad 2022-05-20 .
- ^ "Produkte Patrimoine culinaire" . www.patrimoineculinaire.ch . Hämtad 2022-05-20 .
