Wren Day

Den här artikeln handlar om firandet den 26 december i Irland och andra länder. För den engelska folksången, se Cutty Wren .

Wren Day , även känd som Wren's Day , Day of the Wren , eller Hunt the Wren Day ( irländska : Lá an Dreoilín ), är ett irländskt firande som hålls den 26 december, St. Stephen's Day i ett antal länder över hela Europa. Traditionen består i att "jaga" en gärdsmyg (nu en falsk gärdsmyg men tidigare en riktig sådan) och sätta den ovanpå en dekorerad påle. Sedan firar massorna av mummers , eller strawboys , gärdsmyg (uttalas även wran ) genom att klä upp sig i masker, stråkostymer och färgglada brokiga kläder. De bildar musikband och paraderar genom städer och byar. Dessa folkmassor kallas ibland wrenboys .

Traditionen är nära besläktad med Hunt the Wren på Isle of Man , och versioner kan ha praktiserats över Anglo, Celtic Isles.

Traditionell ceremoni

Wrenboys på St. Stephen's Day i Dingle , Irland.

Gärdsmyg

Förr i tiden och in på 1900-talet jagades en verklig fågel av målgärdspojkar på Stefansdagen. Den fångade gärdsmygen knöts fast vid målgötsmysledarens stav, ett nät fäst på en höggaffel eller en järnekbuske, som var dekorerad med färgat papper och band. Det skulle ibland hållas vid liv, som den populära mummers paradlåt säger, "En penny or tuppence would do it no harm".

Aktiviteter och kostymer

Wrenboys gick från hus till hus på landsbygden för att samla in pengar, men i städerna var grupperna mer organiserade och det fanns ofta inslag av fraktionsstrider. I båda fallen skulle det finnas en Wren Captain (vanligtvis bärande en cape och bärande ett svärd), musiker och människor som bär förklädnader inklusive halmdräkter (buren av "strawboys"), svärtade ansikten och klädda som gamla kvinnor. Det är en dag av vilda fester och folk brukar använda sina förklädnader för att spela sina vänner ett spratt. Detta beteende påminner om skeklingstraditionen på Shetlandsöarna . Pengarna som samlas in från stadsborna skänks vanligtvis till en skola eller välgörenhet, eller används som värd för en dans eller "Wren Ball" för staden en kväll i januari. Ofta gav pojkarna en fjäder från fågeln till beskyddare för lycka. På senare tid har banden med unga pojkar utökats till att omfatta både tjejer och vuxna.

Låt

Medan de gick från hus till hus sjöng Wrenboys en sång, som det finns många varianter av, och bad om donationer från stadsborna. En variant som sjöngs i Edmondstown , County Dublin körde som sådan (vars sista två rader används i flera festliga brittiska tiggeri sånger och ramsor inklusive Christmas is Coming ):

Gärdsmygen Gärdsmygen, alla fåglars kung

Stefansdagen fångades i pälsen

Alla hennes kläder var sönderrivna - alla hennes skor var slitna

Upp med vattenkokaren och ner med pannan

Ge oss en slant för att begrava "wranen"

Om du inte har ett öre, duger ett halvt öre

Om du inte har ett halvt öre, Gud välsigne dig!

I en inspelning från 1978 diskuterar sean-nós- sångaren Seosamh Ó hÉanaí Wren Day-aktiviteter och historien bakom traditionen. Han sjunger en makaronisk engelsk - irländsk text, "Dreoilín, dreoilín, Rí na nÉan (Wren, Wren, King of Birds)"

Ursprung

Den keltiska teorin

Gärdsmygfirandet kan ha härstammat från keltisk mytologi . I slutändan kan ursprunget vara ett Samhain- eller midvinteroffer eller firande, eftersom den keltiska mytologin betraktade gärdsmyg som en symbol för det gångna året (den europeiska gärdsmyg är känd för sin vana att sjunga även i mitten av vintern, och dess namn i Nederländerna, "vinterkung", speglar detta); Keltiska namn på gärdsmyg ( draouennig, drean, dreathan, dryw etc.) antyder också ett samband med druidiska ritualer. [ enligt vem? ]

Lleu Llaw Gyffes , en walesisk hjälte, vinner sitt namn genom att slå eller döda en gärdsmyg. Han slår en gärdsmyg "mellan senan och benet på dess ben", vilket får Arianrhod , hans mor, att säga "det är med en skicklig hand som den ljushåriga har slagit den". Vid det Gwydion , hans fosterfar, sig själv och säger Lleu Llaw Gyffes; "den ljushåriga med den skickliga handen" heter han nu".

På Isle of Man förknippas jakten på gärdsmyg ( shelg yn drean ) med en uråldrig trollkarska eller 'feernas drottning' (eller gudinna) som heter 'Tehi Tegi', vilket översätts till något i stil med 'vacker samlare' på Brythonic ( manxarna talade brytoniskt innan de bytte till gaeliska). Tehi Tegi var så vacker att alla män på ön följde runt henne i hopp om att gifta sig med henne och försummade sina hem och åkrar. Tehi Tegi ledde sina friare till floden och dränkte dem sedan. Hon konfronterades, men förvandlades till en gärdsmyg och flydde. Hon förvisades från ön men återvänder en gång om året, när hon jagas.

Den kristna teorin

Den myt som oftast berättas i Irland [ citat behövs ] för att förklara festivalen är följande; Gud ville veta vem som var kungen över alla fåglar så han ställde upp en utmaning. Den fågel som flög högst och längst skulle vinna. Fåglarna började alla tillsammans men de hoppade av en efter en tills ingen fanns kvar än den stora örnen. Örnen blev så småningom trött och började sjunka lägre på himlen. Vid denna tidpunkt dök den förrädiska gärdsmygen upp från under örnens vinge för att sväva högre och längre än alla andra. Denna övertygelse visas i låten som börjar:

"Götsmygen, gärdsmygen, alla fåglars kung, Stefansnatten fastnade i pälsen."

Detta illustrerar också traditionen att jaga gärdsmyg på juldagen (St. Stefans afton/natt).

Den nordiska teorin

Traditionen kan också ha påverkats av skandinaviska bosättare under vikingainvasionerna på 800- till 1000-talen, även om den vanligtvis tillskrivs "kristnandet" av gamla hedniska högtider av helgon för att underlätta övergången och främja omvändelse. Olika tillhörande legender finns, t.ex. som en gärdsmyg som var ansvarig för att förråda irländska soldater som bekämpade vikingarnas inkräktare genom att slå sina vingar på deras sköldar , i slutet av 1:a och tidiga 2:a årtusendet, och för att förråda den kristna martyren Saint Stephen , som dagen är uppkallad efter. Denna mytologiska koppling till förräderi är en möjlig anledning till att fågeln jagades av målgärdspojkar på Stefansdagen, eller varför en hednisk offertradition fortsatte in i kristen tid. Trots övergivandet av att döda gärdsmyg, fortsätter hängivna gärdsmygspojkar att se till att den gaeliska traditionen att fira gärdsmyg fortsätter, även om den inte längre är utbredd.

Parallella traditioner

England

Seden utfördes troligen historiskt i England. Den har återupplivats i Suffolk av Pete Jennings och Old Glory Molly Dancers och har framförts i byn Middleton varje annandag kväll sedan 1994.

Wales

Liknande traditioner att jaga gärdsmyg har utförts i Pembrokeshire , Wales på tolfte dagen (6 januari).

ö av man

En tradition att jaga gärdsmyg händer på Isle of Man varje St Stephen's Day (26 december) på olika platser runt om på ön. Detta är en cirkeldans, musik och sång, tagen runt på gatorna. En uppstoppad gärdsmyg eller ersättning placeras i mitten av en hög bågformad stång dekorerad med band och grönska. Sedan sker en livlig cirkeldans runt den, till levande musiker som spelar låten, och då och då sjungs sången. Orden i sången på ön liknar Dublin-varianten och North Wales-versionen.

Spanien

I Galicien , Spanien , framfördes Caceria do rei Charlo (Chase of King Charles). Invånarna i Vilanova de Lourenzá skulle jaga ner en gärdsmyg och, efter att ha bundit den till en påle, paraderade den och visade den för abboten i det lokala klostret, som sedan skulle erbjuda dem mat och dryck och utse två ledare för den lokala staden. rådet av de fyra kandidater som föreslagits av stadsmän. Denna tradition har registrerats sedan 1500-talet. Källorna är något missvisande om dagen, eftersom de kallar den "nyårsdagen" men kan betyda "dagen efter jul", som då betraktades som slutet på året.

Frankrike

En liknande tradition framförs den första söndagen i december i delar av södra Frankrike , inklusive Carcassonne . James George Frazer beskriver i sin The Golden Bough en gärdsmygsjaktsritual i Carcassonne . Fête du Roi de l'Oiseau , som först spelades in 1524 i Puy-en-Velay , är fortfarande aktiv.

Populära låtar

1955 spelade Liam Clancy in "The Wran Song" ("The Wren Song"), som sjöngs på Irland av wrenboys. 1972 spelade Steeleye Span in "The King" på Please to See the King , vilket också speglar traditionen. De gjorde en annan version, "The Cutty Wren", på deras album Time . "Hunting the Wren" finns på John Kirkpatricks album Wassail! . The Chieftains gjorde en samling wrenboy-låtar på The Bells of Dublin . I låten " The Boys of Barr na Sráide ", som bygger på en dikt av Sigerson Clifford , är även gärdsmygsjakten framträdande. Lankums album The Livelong Day från 2019 innehåller ett spår som heter "Hunting the Wren" som refererar till flera av legenderna och sederna som är kopplade till Wren Day.

"The Wren [Wran] Song" finns också på Clancy Brothers och Tommy Makems album från 1995 Ain't It Grand Boys: A Collection of Unssued Gems, som den sista låten i "Children's Medley". Den talade inledningen berättar hur de som pojkar gick ut på juldagen och dödade en gärdsmyg, och nästa dag, St. Stefansdagen, gick de från hus till hus och sjöng den här sången och bad om pengar "för att begrava gärdsmyg". .

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wren_Day&oldid=1140564353 "