Kvantoperator
Den här artikeln handlar om rotationsoperatorn , som den förekommer inom kvantmekaniken .
Kvantmekaniska rotationer
Med varje fysisk rotation
R
{\displaystyle R}
postulerar vi en kvantmekanisk rotationsoperator
D ( R )
{\displaystyle D(R)}
som roterar kvantmekaniska tillstånd.
|
α
⟩
R
= D ( R )
|
α ⟩
{\displaystyle |\alpha \rangle _{R}=D(R)|\alpha \rangle }
När det gäller rotationsgeneratorerna,
D (
n ^
, ϕ ) = exp
(
− i ϕ
n ^
⋅
J
ℏ
)
,
{\displaystyle D(\mathbf {\hat {n}} ,\phi )=\exp \left(-i\phi { \frac {\mathbf {\hat {n}} \cdot \mathbf {J} }{\hbar }}\right),}
där
n ^
{\displaystyle \mathbf {\hat {n}} }
är rotationsaxel,
J
{\displaystyle \mathbf {J} }
är
rörelsemängd , och
ℏ
{\displaystyle \hbar }
är den
reducerade Planck-konstanten .
Översättningsoperatören
Rotationsoperatorn
R ( z , θ )
{\displaystyle \operatorname {R} (z,\theta )}
, med det första argumentet
z {\
z}
displaystyle som anger rotationsaxeln och det andra
θ {\displaystyle
theta }
\ rotationsvinkeln, kan arbeta genom translationsoperatorn
T ( a )
{\displaystyle \operatorname {T} (a)}
för oändliga rotationer som förklaras nedan. Det är därför det först visas hur translationsoperatorn verkar på en partikel vid position x (partikeln är då i tillståndet | x
⟩
{ \
displaystyle |x\rangle }
enligt Quantum Mechanics ).
Translation av partikeln i position
x
{\displaystyle x}
till position
x + a
{\displaystyle x+a}
:
T ( a )
|
x ⟩ =
|
x + a ⟩
{\displaystyle \operatörsnamn {T} (a)|x\rangle =|x+a\rangle }
Eftersom en översättning av 0 inte ändrar partikelns position, har vi (med 1 som betyder identitetsoperatorn , som inte gör något):
0
T ( ) = 1
{\displaystyle \operatörsnamn {T} (0)=1}
T ( a ) T ( d a )
|
x ⟩ = T ( a )
|
x + d a ⟩ =
|
x + a + d a ⟩ = T ( a + d a )
|
x ⟩ ⇒ T ( a ) T ( d a ) = T ( a + d a )
{\displaystyle \operatörsnamn {T} (a)\operatörsnamn {T} (da)|x\rangle =\operatörsnamn { T} (a)|x+da\rangle =|x+a+da\rangle =\operatörsnamn {T} (a+da)|x\rangle \Högerpil \operatörsnamn {T} (a)\operatörsnamn {T} (da)=\operatörsnamn {T} (a+da)}
Taylors utveckling ger:
0
T ( d a ) = T ( ) +
0
d T ( )
d a
d a + ⋯ = 1 −
i ℏ
p
x
d a
{\displaystyle \operatörsnamn {T} (da)=\operatörsnamn {T} ( 0)+{\frac {d\operatörsnamn {T} (0)}{da}}da+\cdots =1-{\frac {i}{\hbar }}p_{x}da}
med
p
x
= i ℏ
0
d T ( )
d a
{\displaystyle p_{x}=i\hbar {\frac {d\operatörsnamn {T} (0)}{da}}}
Av det följer:
T ( a + d a ) = T ( a ) T ( d a ) = T ( a )
(
1 −
i ℏ
p
x
d a
)
⇒
T ( a + d a ) − T ( a ) )
d a
=
d T
d a
= −
i ℏ
p
x
T ( a )
{\displaystyle \operatörsnamn {T} (a+da)=\operatörsnamn {T} (a)\operatörsnamn {T} (da)= \operatörsnamn {T} (a)\left(1-{\frac {i}{\hbar }}p_{x}da\right)\Högerpil {\frac {\operatörsnamn {T} (a+da)-\ operatörsnamn {T} (a)}{da}}={\frac {d\operatörsnamn {T} }{da}}=-{\frac {i}{\hbar }}p_{x}\operatörsnamn {T} (a)}
Detta är en differentialekvation med lösningen
T ( a ) = exp
(
−
i ℏ
p
x
a
)
.
{\displaystyle \operatorname {T} (a)=\exp \left(-{\frac {i}{\hbar }}p_{x}a\right).}
Anta dessutom att en Hamiltonian
H
{\displaystyle H}
är oberoende av
x
{\displaystyle x}
-positionen. Eftersom översättningsoperatorn kan skrivas i termer av
p
x
{\displaystyle p_{x}}
och
[
p
x
, H ] =
0
{\displaystyle [p_{x},H]=0}
, vet vi att
[ H , T ( a ) ] = 0.
{\displaystyle [H,\operatörsnamn {T} (a)]=0.}
Detta resultat betyder att linjärt momentum för systemet bevaras.
I förhållande till omloppsrörelsens rörelsemängd
Klassiskt har vi för rörelsemängden
L
=
r
×
p
.
{\displaystyle \mathbf {L} =\mathbf {r} \times \mathbf {p} .} Detta
är samma sak inom kvantmekaniken med tanke på
r
{\displaystyle \mathbf {r} }
och
p
{\displaystyle \mathbf {p } }
som operatorer. Klassiskt, en oändlig rotation
d t
{\displaystyle dt}
av vektorn
r
= ( x , y , z )
{\displaystyle \mathbf {r} =(x,y,z)}
om
z
{\displaystyle z}
- axel till
r
′
= (
x ′
,
y ′
, z )
{\displaystyle \mathbf {r} '=(x',y',z)}
som lämnar
z
{\displaystyle z}
oförändrad kan uttryckas med följande infinitesimala översättningar (med Taylor approximation ):
x ′
= r cos ( t + d t ) = x − y d t + ⋯
y ′
= r sin ( t + d t ) = y + x d t + ⋯
{\displaystyle {\begin{aligned}x '&=r\cos(t+dt)=xy\,dt+\cdots \\y'&=r\sin(t+dt)=y+x\,dt+\cdots \end{aligned}}}
Av det följer för stater:
R ( z , dt )
|
_ _ r ⟩ = R ( z , dt )
|
_ x , y , z ⟩ =
|
x − y d t , y + x d t , z ⟩ =
T
x
( − y d t )
T
y
( x d t )
|
x , y , z ⟩ =
T
x
( − y d t )
T
y
( x d t )
|
r ⟩
{\displaystyle \operatörsnamn {R} (z,dt)|r\rangle =\operatörsnamn {R} (z,dt)|x,y,z\rangle =|xy\,dt,y+x\, dt,z\rangle =\operatörsnamn {T} _{x}(-y\,dt)\operatörsnamn {T} _{y}(x\,dt)|x,y,z\rangle =\operatörsnamn {T } _{x}(-y\,dt)\operatörsnamn {T} _{y}(x\,dt)|r\rangle }
Och följaktligen:
R ( z , d t ) =
T
x
( − y d t )
T
y
( x d t )
{\displaystyle \operatörsnamn {R} (z,dt)=\operatörsnamn {T} _{x}( -y\,dt)\operatörsnamn {T} _{y}(x\,dt)}
Använder sig av
T
k
( a ) = exp
(
−
i ℏ
p
k
a
)
{\displaystyle T_{k}(a)=\exp \left(-{\frac {i}{\hbar }}p_{k}a\ höger)}
från ovan med
k = x , y
{\displaystyle k=x,y}
och Taylor-expansion får vi:
R ( z , d t ) = exp
[
−
i ℏ
(
x
p
y
− y
p
x
)
d t
]
= exp
(
−
i ℏ
L
z
d t
)
= 1 −
i ℏ
L
z
d t + ⋯
{\displaystyle \operatorname {R} (z,dt)=\exp \left[-{\frac {i}{\hbar }}\left(xp_{y}-yp_{x}\right)dt\right] =\exp \left(-{\frac {i}{\hbar }}L_{z}dt\right)=1-{\frac {i}{\hbar }}L_{z}dt+\cdots }
med
L
z
= x
p
y
− y
p
x {
displaystyle L_{z}=xp_{y}-yp_{x}}
\
{\displaystyle z}
z -komponenten av rörelsemängden enligt den klassiska
korsprodukten .
För att få en rotation för vinkeln
t
{\displaystyle t}
konstruerar vi följande differentialekvation med villkoret
0
R ( z , ) = 1
{\displaystyle \operatorname {R} (z,0)=1}
:
t +
−R (
R ( z , t + dt ) = R ( z , t ) R ( z , dt ) ⇒dRdt
=
R
)
z
,
(
, t
dt )
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
d t
= R ( z , t )
R ( z , d t ) − 1
d t
= −
i ℏ
Lz
)
R ( z , t )
z
⇒
R ( z , t
= exp (
−
i
ℏ _
t
L
z
)
{\displaystyle {\begin{aligned}&\operatörsnamn {R} (z,t+dt)=\operatörsnamn {R} (z,t)\operatörsnamn {R} (z,dt)\\[ 1.1ex]\Högerpil {}&{\frac {d\operatörsnamn {R} }{dt}}={\frac {\operatörsnamn {R} (z,t+dt)-\operatörsnamn {R} (z,t )}{dt}}=\operatörsnamn {R} (z,t){\frac {\operatörsnamn {R} (z,dt)-1}{dt}}=-{\frac {i}{\hbar } }L_{z}\operatörsnamn {R} (z,t)\\[1.1ex]\Högerpil {}&\operatörsnamn {R} (z,t)=\exp \left(-{\frac {i}{ \hbar }}\,t\,L_{z}\right)\end{aligned}}}
I likhet med translationsoperatorn, om vi får en Hamiltonsk
H
{\displaystyle H}
som är rotationssymmetrisk kring
z
{\displaystyle z}
-axeln,
[
L
z
, H ] =
0
{\displaystyle [L_{z},H] =0}
innebär
[ R ( z , t ) , H ] =
0
{\displaystyle [\operatörsnamn {R} (z,t),H]=0}
. Detta resultat betyder att rörelsemängden bevaras.
För snurrvinkelmomentet kring till exempel
y
{\displaystyle y}
-axeln ersätter vi bara
L
z
{\displaystyle L_{z}}
med
S
y
=
ℏ 2
σ
y
{\textstyle S_{y}={\frac { \hbar }{2}}\sigma _{y}}
( där
σ
y
{\displaystyle \sigma _{y}}
är Pauli Y-matrisen ) och vi får spinrotationsoperatorn
D ( y , t ) = exp
(
− i
t 2
σ
y
)
.
{\displaystyle \operatorname {D} (y,t)=\exp \left(-i{\frac {t}{2}}\sigma _{y}\right).}
Effekt på spinnoperatorn och kvanttillstånd
Operatörer kan representeras av matriser . Från linjär algebra vet man att en viss matris
A
{\displaystyle A}
kan representeras i en annan bas genom transformationen
A ′
= P A
P
− 1
{\displaystyle A'=PAP^{-1}}
där
P
{\displaystyle P}
är bastransformationsmatrisen. Om vektorerna
b
{\displaystyle b}
respektive
c
{\displaystyle c}
är z-axeln i en bas respektive en annan, är de vinkelräta mot y-axeln med en viss vinkel
t
{\displaystyle t}
mellan dem. Spinoperatorn
S
b
{\displaystyle S_{b}}
i den första basen kan sedan transformeras till spinoperatorn
S
c
{\displaystyle S_{c}}
för den andra basen genom följande transformation:
S
c
= D ( y , t )
S
b
D
− 1
( y , t )
{\displaystyle S_{c}=\operatörsnamn {D} (y,t)S_{b}\operatörsnamn {D} ^{ -1}(y,t)}
Från standard kvantmekanik har vi de kända resultaten
S
b
|
b + ⟩ =
ℏ 2
|
b + ⟩
{\textstil S_{b}|b+\rangle ={\frac {\hbar }{2}}|b+\rangle }
och
S
c
|
c + ⟩ =
ℏ 2
|
c + ⟩
{\textstil S_{c}|c+\rangle ={\frac {\hbar }{2}}|c+\rangle }
där
|
b + ⟩
{\displaystyle |b+\rangle }
och
|
c + ⟩
{\displaystyle |c+\rangle }
är toppsnurren i deras motsvarande baser. Så vi har:
ℏ 2
|
c + ⟩ =
Sc
_
|
c + ⟩ = D ( y , t )
S
b
D
− 1
( y , t )
|
c + ⟩ ⇒
{\displaystyle {\frac {\hbar }{2}}|c+\rangle =S_{c}|c+\rangle =\operatörsnamn {D} (y,t)S_{b}\operatörsnamn {D } ^{-1}(y,t)|c+\rangle \Rightarrow }
S
b
D
− 1
( y , t )
|
c + ⟩ =
ℏ 2
D
− 1
( y , t )
|
c + ⟩
{\displaystyle S_{b}\operatörsnamn {D} ^{-1}(y,t)|c+\rangle ={\frac {\hbar }{2}}\operatörsnamn {D} ^{-1 }(y,t)|c+\rangle }
Jämförelse med
S
b
|
b + ⟩ =
ℏ 2
|
b + ⟩
{\textstil S_{b}|b+\rangle ={\frac {\hbar }{2}}|b+\rangle }
ger
|
b + ⟩ =
D
− 1
( y , t )
|
c + ⟩
{\displaystyle |b+\rangle =D^{-1}(y,t)|c+\rangle }
.
Detta innebär att om staten
|
c + ⟩
{\displaystyle |c+\rangle }
roteras runt
y
{\displaystyle y}
-axeln med en vinkel
t
{\displaystyle t}
, det blir tillståndet
|
b + ⟩
{\displaystyle |b+\rangle }
, ett resultat som kan generaliseras till godtyckliga axlar.
Se även
LD Landau och EM Lifshitz: Quantum Mechanics: Non-Relativistic Theory , Pergamon Press, 1985
PAM Dirac: The Principles of Quantum Mechanics , Oxford University Press, 1958
RP Feynman, RB Leighton och M. Sands: The Feynman Lectures on Physics , Addison-Wesley, 1965
Allmän
Rum och tid
Partiklar
Operatörer för operatörer
Kvant
Grundläggande
Energi
Vinkelmoment
Elektromagnetism
Optik
Partikelfysik