Ostermundigen
 | |
Ostermundigen | |
|---|---|
 vapen
| |
|
Plats för Ostermundigen
 | |
  Ostermundigen  Ostermundigen | |
| Koordinater: Koordinater : | |
| Land | Schweiz |
| Kanton | Bern |
| Distrikt | Bern-Mittelland |
| Regering | |
| • Executive |
Gemeinderat med 7 medlemmar |
| • Borgmästare |
Gemeindepräsident Thomas Iten Ind. (från mars 2014) |
| • Parlamentet |
Grosser Gemeinderat med 40 medlemmar |
| Område | |
| • Totalt | 5,96 km 2 (2,30 sq mi) |
| Elevation (Ober-/Mitteldorfstrasse)
|
548 m (1 798 fot) |
| Befolkning
(2018-12-31)
| |
| • Totalt | 17,751 |
| • Densitet | 3 000/km 2 (7 700/sq mi) |
| Tidszon | UTC+01:00 ( Centraleuropeisk tid ) |
| • Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( Centraleuropeisk sommartid ) |
| Postnummer(er) | 3072 |
| SFOS-nummer | 0363 |
| Omringad av | Bern , Bolligen , Ittigen , Muri bei Bern , Stettlen |
| Hemsida |
|
Ostermundigen är en kommun i förvaltningsdistriktet Bern- Mittelland i kantonen Bern i Schweiz .
Staden är födelseplatsen för en skådespelerska, Ursula Andress .
De flesta av byggnaderna på UNESCO: s världsarvslista i Gamla stan i Bern byggdes av sandsten som bröts i Ostermundigen.
Historia
Ostermundigen nämns första gången 1239 som Osturmundingun . 1279 nämndes den som Ostermundigen .
Ostermundigen utvecklades från tre medeltida byar (de övre, mellersta och nedre byarna) som bildade ett enda samhälle. De tre byarna var omgivna av fjorton åkrar som hölls som förläningar av olika adelsmän. Mellan fälten utvecklades ett antal små byar inklusive; Deisswil, Dennigkofen, Rörswil, Rothus och Wegmühle. Bolligens kommun , men Holzgemeinde (skogskooperativet) administrerade den begränsade gemensamma skogsmarken .
Byarna Ostermundigen utgjorde en fjärdedel av Bolligens socken , tillsammans med kvarteren Ittigen, Ferenberg och Bolligen. Efter att den protestantiska reformationen 1528 kommit in i socknen blev kvarteren delvis självstyrande. Varje kvarter var nu ansvarigt för att ta hand om de fattiga och föräldralösa och att ge utbildning till invånarna i det kvarteret. Så småningom Holzgemeinde ansvariga för att ge utbildning och ta hand om de fattiga. De byggde det första skolhuset 1746. I början av 1800-talet hade detta arrangemang skapat en komplex och svårhanterlig kommunal maktstruktur med fem olika råd ( Holzgemeinde , by, skola, kvarter samt reparation och underhåll av vägar) som alla innehöll överlappande befogenheter. Detta utöver kommun- och sockenråden i Bolligen. 1856 slog invånarna i Ostermundigen samman Holzgemeinde, byråd och kvartersråd till ett. Vägreparationsrådet och kvartersrådet slogs samman 1872. 1945 slogs slutligen skoldistriktet och kvarteret samman vilket slutligen gav kvarteret Ostermundigen en enhetlig administrativ struktur. Den kommunala organisationen var dock fortfarande splittrad, med en komplex maktfördelning mellan kommun och kvarter. Efter en långvarig debatt om huruvida man skulle centralisera (1930, 1945, 1963), införliva i Bern (1913, 1919) eller decentralisera (1956, 1962, 1972), beslutade invånarna 1978 att dela upp kommunen i tre självständiga kommuner; Bolligen, Ittigen och Ostermundigen. Från 1980 till 1983 fullbordade samhället processen att bli en självständig kommun.
Byn Ostermundigen var ett stopp längs den traditionella handelsvägen in i Berner Oberland . År 1500 hade den en krog och en tullbod för denna handel. Med början på 1500-talet byggde ett antal Berner- patricier lantegendomar i Ostermundigen. Några av de mest anmärkningsvärda var Ostermundigengut, byggd 1707, lantegendomen Rothus (i grunden sengotisk stil påbörjad 1671) och lantgården Rörswil (byggd, utökad och renoverad från 1500-talet till 1800-talet). På 1400-talet var Ostermundigen välkänd för sina sandstensbrott och fram till 1900 byggdes nästan varje byggnad i Bern av Ostermundigen sandsten. År 1859 förenklade Ostermundigen-stationen på Bern- Thun -järnvägen att flytta sten från stenbrottet till kunder och ledde till storskalig industriell stenbrott och gruvdrift. 1866 började de driva gruvschakt under Ostermundigenberg, med upp till 250 gruvarbetare. År 1871, för världens första, ersatte en rackjärnväg häst- eller muleteamen som förde stenarna från stenbrottet till järnvägsstationen. Omkring 1900 minskade efterfrågan på sandsten då tegel och cement ersatte sten i nybyggnation. 1907 stängdes stenbrottet och tunnlarna murades upp. En del av stenbrotten är fortfarande i drift men i mycket mindre skala.
Efter 1850 förändrades byn snabbt från små bondbyar till en industristad med många små och medelstora fabriker. Några av de största arbetsgivarna var Zent AG (i drift 1898-1974), pappers- och kartongbruket Deisswil (öppnade 1876) och psykiatriska kliniken i Waldau. De största fabrikerna fanns dock i angränsande kommuner och många invånare pendlade till jobb i de omgivande samhällena. På den tiden togs skatter in efter arbetsort, inte bostadsort. Eftersom ett stort antal invånare i Ostermundigen arbetade utanför samhället, kämpade Ostermundigen från finanskris till finanskris. Den ständiga ekonomiska påfrestningen ledde till försöken att centralisera, slå samman med Bern eller separera som så småningom slutade 1983 med att Ostermundigen blev en självständig kommun. Än idag pendlar dock en majoritet av arbetstagarna, år 2000 över tre fjärdedelar, till jobb i andra kommuner.
Geografi
Ostermundigen har en yta på 5,96 km 2 (2,30 sq mi). Av denna yta används 1,9 km 2 (0,73 sq mi) eller 32,0 % för jordbruksändamål, medan 1,52 km 2 (0,59 sq mi) eller 25,6 % är skogbevuxen. Av resten av marken är 2,55 km 2 (0,98 sq mi) eller 42,9 % bebyggd (byggnader eller vägar) och 0,01 km 2 (2,5 tunnland) eller 0,2 % är improduktiv mark.
Av den bebyggda ytan utgjorde industribyggnader 3,2 % av den totala ytan medan bostäder och byggnader utgjorde 25,8 % och transportinfrastruktur 9,1 %. Kraft- och vatteninfrastruktur samt andra specialutvecklade områden utgjorde 2,0 % av ytan medan parker, gröna bälten och idrottsplatser utgjorde 2,9 %. Av den skogklädda marken är 24,4 % av den totala markytan kraftigt skogbevuxen och 1,2 % är täckt av fruktträdgårdar eller små kluster av träd. Av jordbruksmarken används 25,1 % för odling av grödor och 6,2 % är betesmarker.
Kommunen ligger i nedre Worblental (Worblendalen) vid foten av Ostermundigenberg och Hättenberg. Det är en del av tätorten Bern. Fram till 1983 var det en del av Bolligens kommun .
Den 31 december 2009 upplöstes Amtsbezirk Bern, kommunens tidigare distrikt. Följande dag, den 1 januari 2010, anslöt sig det till det nyskapade Verwaltungskreis Bern-Mittelland.
Vapen
Kommunvapnets blazon är Gules en garvarekniv Argent hanterad Eller i böj mellan två Mullets av den sista .
Demografi
Ostermundigen har en befolkning (per december 2020) på 17 758. Från och med 2010 är 24,4 % av befolkningen bosatta utländska medborgare. Under de senaste 10 åren (2000–2010) har befolkningen förändrats med 1,3 %. Migrationen stod för 0,3 %, medan födslar och döda stod för 1,1 %.
Största delen av befolkningen (från och med 2000) talar tyska (12 677 eller 82,0 %) som sitt första språk, italienska är det näst vanligaste (677 eller 4,4 %) och franska är det tredje (372 eller 2,4 %). Det finns 18 personer som talar romanska .
Från och med 2008 var befolkningen 48,2% män och 51,8% kvinnor. Befolkningen bestod av 5 440 schweiziska män (35,2 % av befolkningen) och 2 007 (13,0 %) icke-schweiziska män. Det fanns 6 238 schweiziska kvinnor (40,4 %) och 1 753 (11,4 %) icke schweiziska kvinnor. Av befolkningen i kommunen var 3 234 eller cirka 20,9 % födda i Ostermundigen och bodde där år 2000. Det var 5 881 eller 38,1 % som var födda i samma kanton, medan 2 400 eller 15,5 % var födda någon annanstans i Schweiz, och 3 237 eller 20,9 % föddes utanför Schweiz.
Från och med 2010 utgör barn och tonåringar (0–19 år) 18,1 % av befolkningen, medan vuxna (20–64 år) utgör 62,1 % och seniorer (över 64 år) utgör 19,8 %.
År 2000 fanns det 6 037 personer som var ensamstående och aldrig gifte sig i kommunen. Det fanns 7 480 gifta individer, 900 änkor eller änklingar och 1 035 individer som är frånskilda.
Från och med 2000 fanns det 2 918 hushåll som endast består av en person och 255 hushåll med fem eller fler personer. År 2000 var totalt 7 176 lägenheter (93,1 % av totalen) permanent upptagna, medan 396 lägenheter (5,1 %) var säsongsbelagda och 133 lägenheter (1,7 %) stod tomma. Från och med 2010 var byggtakten för nya bostäder 2,9 nya enheter per 1000 invånare. Vakansgraden för kommunen, 2011, var 0,73 %.
Den historiska befolkningen anges i följande diagram:
Politik
I det federala valet 2011 var det mest populära partiet SPS som fick 24,9 % av rösterna. De följande tre mest populära partierna var BDP-partiet (17,9 %), SVP (17 %) och FDP (8,7 %). I det federala valet avgavs totalt 4 137 röster och valdeltagandet var 41,1 %.
Ekonomi
Från och med 2011 hade Ostermundigen en arbetslöshet på 3,05 %. Från och med 2008 fanns det totalt 6 368 personer anställda i kommunen. Av dessa var det 25 personer sysselsatta inom den primära ekonomiska sektorn och cirka 9 företag involverade i denna sektor. 1 930 personer var sysselsatta i sekundärsektorn och det fanns 103 företag inom denna sektor. 4 413 personer var anställda i den tertiära sektorn , med 378 företag i denna sektor.
Under 2008 fanns det totalt 5 593 heltidstjänster . Antalet jobb inom primärsektorn var 13, alla inom jordbruket. Antalet jobb inom sekundärsektorn var 1 824, varav 1 001 eller (54,9 %) inom tillverkning och 503 (27,6 %) inom bygg- och anläggningsbranschen. Antalet jobb inom den tertiära sektorn var 3 756. Inom den tertiära sektorn; 853 eller 22,7 % var inom parti- eller detaljhandel eller reparation av motorfordon, 374 eller 10,0 % var inom förflyttning och lagring av varor, 163 eller 4,3 % var på hotell eller restaurang, 1 204 eller 32,1 % var inom informationsbranschen , 215 eller 5,7 % var försäkrings- eller finansbranschen, 193 eller 5,1 % var tekniska yrkesverksamma eller vetenskapsmän, 156 eller 4,2 % var under utbildning och 259 eller 6,9 % inom hälso- och sjukvård.
År 2000 var det 4 510 arbetare som pendlade in i kommunen och 6 689 arbetare som pendlade bort. Kommunen är en nettoexportör av arbetare, med cirka 1,5 arbetare som lämnar kommunen för varje som kommer in. Av den arbetande befolkningen använde 46 % kollektivtrafik för att ta sig till jobbet och 31,7 % använde privat bil.
Religion
Från folkräkningen 2000 var 3 578 eller 23,2% romersk-katolska , medan 7 995 eller 51,7% tillhörde den schweiziska reformerade kyrkan . Av resten av befolkningen fanns det 248 medlemmar i en ortodox kyrka (eller cirka 1,60% av befolkningen), det fanns 14 individer (eller cirka 0,09% av befolkningen) som tillhörde den kristna katolska kyrkan , och det fanns 997 individer (eller ca 6,45 % av befolkningen) som tillhörde en annan kristen kyrka. Det fanns 10 individer (eller omkring 0,06% av befolkningen) som var judar och 944 (eller omkring 6,11% av befolkningen) som var islamiska . Det fanns 79 individer som var buddhister , 228 individer som var hinduer och 21 individer som tillhörde en annan kyrka. 1 258 (eller cirka 8,14% av befolkningen) tillhörde ingen kyrka, är agnostiker eller ateister , och 569 individer (eller cirka 3,68% av befolkningen) svarade inte på frågan.
Utbildning
I Ostermundigen har cirka 6 604 eller (42,7 %) av befolkningen avslutat icke-obligatorisk gymnasieutbildning , och 1 623 eller (10,5 %) har avslutat ytterligare högre utbildning (antingen universitet eller Fachhochschule ). Av de 1 623 som avslutade gymnasieutbildning var 64,5 % schweiziska män, 21,2 % var schweiziska kvinnor, 9,4 % var icke-schweiziska män och 4,9 % var icke-schweiziska kvinnor.
Skolsystemet i kantonen Bern erbjuder ett år av icke-obligatoriskt förskola , följt av sex år i grundskolan. Därefter följer tre års obligatorisk gymnasieskola där eleverna separeras efter förmåga och fallenhet. Efter gymnasiet kan eleverna gå ytterligare skolgång eller gå in i en lärlingsutbildning .
Under läsåret 2009–10 gick det totalt 1 365 elever i klasserna i Ostermundigen. Det fanns 13 dagisklasser med totalt 241 elever i kommunen. Av dagiseleverna var 37,3 % permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 55,6 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket. Kommunen hade 36 grundklasser och 678 elever. Av primärstudenterna var 36,9 % permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 60,2 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket. Under samma år fanns 21 gymnasieklasser med totalt 385 elever. Det var 28,8 % som var permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 53,5 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket.
År 2000 fanns det 82 elever i Ostermundigen som kom från en annan kommun, medan 460 invånare gick i skolor utanför kommunen.
Anmärkningsvärda människor
- Hans Fahrni (1874 i Prag – 1939 i Ostermundigen) var en schweizisk schackmästare
- Ursula Andress (född 1936 i Ostermundigen), en schweizisk film- och tv-skådespelerska
- Michelle Hunziker (född 1977) en schweizisk-holländsk naturaliserad italiensk TV-värdinna, skådespelerska, modell och sångerska; uppfostrad i Ostermundigen
- Michel Kratochvil (född 1979 i Ostermundigen) en före detta tennisspelare
| Allmän | |
|---|---|
| Nationalbibliotek | |
| Övrig | |
