Stettlen

Stettlens
kommun i Schweiz
Vapensköld
Stettlens placering
Stettlen Stettlen
Koordinater:
Land	Schweiz
Kanton	Bern
Distrikt	Bern-Mittelland
Område
• Totalt	3,5 km 2 (1,4 sq mi)
Elevation	570 m (1 870 fot)
Befolkning  (2018-12-31)
• Totalt	3,113
• Densitet	890/km 2 (2 300/sq mi)
Tidszon	UTC+01:00 ( Centraleuropeisk tid )
• Sommar ( sommartid )	UTC+02:00 ( Centraleuropeisk sommartid )
Postnummer(er)	3066
SFOS-nummer	0358
Omringad av	Bolligen , Muri bei Bern , Ostermundigen , Vechigen
Hemsida	www .stettlen .ch SFSO statistik

Stettlen är en kommun i förvaltningsdistriktet Bern- Mittelland i kantonen Bern i Schweiz .

Historia

Stettlen nämns första gången 1146 som Stetelon .

Arkeologiska utgrävningar har hittat bevis på flera förhistoriska bosättningar i Stettlenområdet. Den tidigaste är flera La Tène- eran som innehåller skelett och några smycken från nära den moderna Bleichestrasse. Spår av en från romersk tid hittades vid Deisswil. Under högmedeltiden fanns det ett litet slott i Schwandiholz, som inga uppgifter finns kvar.

Stettlen var den minsta av de fyra socknarna i staden Bern . Efter 1300 ansågs det vara en del av den utökade staden och fram till 1798 ansågs invånare i Stettlen vara medborgare i Bern.

Byns kyrka St. Blaise byggdes först på 800-talet. Den byggdes om under 1100-talet och återuppbyggdes igen runt 1400. Inga uppgifter finns kvar om de två första kyrkorna men grunden har utforskats arkeologiskt. Den nuvarande kyrkan byggdes 1729-30.

Byn Stettlen var centrum för ett antal små gårdar och byn Deisswil. År 1810 hade Stettlen 295 invånare, Deisswil hade 88 invånare och de utspridda gårdarna längs Utzlenberg hade tillsammans 223 invånare. Från 1700 till 1720 byggde en patricierfamilj från Bern Deisswilguts herrgård och kvarn i Stettlen. Området uppströms från Deisswilgut blev känt som Upper Deisswilgut. Från 1757 blev Upper Deisswilgut hem för fyllnings- , bleknings- och färgningsanläggningar som byggdes längs floden Worblen. 1846 byggdes en federal sprängkapsfabrik längs Worblen. Detta följdes 1876 av affärsmannen Jorg Ulrichs kartongfabrik. Till en början producerades pappen med vattenkraft, som ersattes av ångkraft och 1900 elektricitet. 1913 kopplades kartongfabriken till Bern- Worbs järnväg. Låg kostnadstransport bidrog till att göra Karton Deisswil AG-fabriken till den största kartongfabriken i Schweiz. Fabriken köptes ut 1990 av den österrikiska Mayr-Melnhof Group och såldes sedan vidare 2010 till investerargruppen Bernese Industrie AG som försöker etablera en stor industripark.

De lokala fabrikerna och goda förbindelserna till Bern förvandlade byn från jordbruk till ett typiskt förortssamhälle. Bostadsområden och flerbostadshus började ersätta gårdar från och med 1950-talet. 1949 fanns det 49 gårdar i området, 2003 var det nere på bara elva. Stettlen har två skolbyggnader (byggda 1930 och 1968) för grundskolan och realskolan.

Geografi

Stettlen har en yta på 3,5 km ² (1,35 sq mi). Av denna yta används 1,81 km ^{2 (0,70 sq mi) eller 51,4 % för jordbruksändamål, medan 0,94 km 2} (0,36 sq mi) eller 26,7 % är skogbevuxen. Av resten av marken är 0,79 km ² (0,31 sq mi) eller 22,4% bebyggd (byggnader eller vägar), 0,01 km ² (2,5 tunnland) eller 0,3% är antingen floder eller sjöar.

Av den bebyggda ytan utgjorde industribyggnader 2,0 % av den totala ytan medan bostäder och byggnader utgjorde 13,1 % och transportinfrastruktur 5,7 %. medan parker, gröna bälten och idrottsplatser utgjorde 1,7 %. Av skogsmarken är hela den skogsklädda markytan täckt av tunga skogar. Av jordbruksmarken används 30,7 % för odling av grödor och 17,6 % är betesmarker, medan 3,1 % används för fruktträdgårdar eller vinodlingar. Allt vatten i kommunen är rinnande vatten.

Kommunen ligger mellan bergen Bantiger och Dentenberg i Worblendalen. Det är en del av tätorten Bern. Den består av byn Stettlen, industriparken Deisswil och byn Utzlenberg .

Den 31 december 2009 upplöstes Amtsbezirk Bern, kommunens tidigare distrikt. Följande dag, den 1 januari 2010, anslöt sig det till det nyskapade Verwaltungskreis Bern-Mittelland.

Vapen

Kommunvapnets blazon är Or a Ploughshare Gules .

Demografi

Stettlen har en befolkning (per december 2020) på 3 162. Från och med 2010 är 10,2 % av befolkningen bosatta utländska medborgare. Under de senaste 10 åren (2000-2010) har befolkningen förändrats med 3 %. Migrationen stod för 2 %, medan födslar och döda stod för 3,3 %.

Största delen av befolkningen (från och med 2000) talar tyska (2 609 eller 92,1 %) som sitt första språk, franska är det näst vanligaste (50 eller 1,8 %) och italienska är det tredje (43 eller 1,5 %). Det finns 3 personer som talar romanska .

Från och med 2008 var befolkningen 48,9% män och 51,1% kvinnor. Befolkningen bestod av 1 271 schweiziska män (43,7 % av befolkningen) och 150 (5,2 %) icke-schweiziska män. Det fanns 1 341 schweiziska kvinnor (46,1 %) och 146 (5,0 %) icke-schweiziska kvinnor. Av befolkningen i kommunen var 522 eller cirka 18,4 % födda i Stettlen och bodde där år 2000. Det var 1 373 eller 48,5 % som var födda i samma kanton, medan 534 eller 18,8 % var födda någon annanstans i Schweiz, och 314 eller 11,1 % föddes utanför Schweiz.

Från och med 2010 utgör barn och tonåringar (0–19 år) 19,9 % av befolkningen, medan vuxna (20–64 år) utgör 62,7 % och seniorer (över 64 år) utgör 17,4 %.

År 2000 fanns det 1 178 personer som var ensamstående och aldrig gifte sig i kommunen. Det fanns 1 407 gifta individer, 119 änkor eller änklingar och 129 individer som är frånskilda.

Från och med år 2000 fanns det 326 hushåll som endast består av en person och 74 hushåll med fem eller fler personer. År 2000 var totalt 1 136 lägenheter (93,8 % av totalen) permanent upptagna, medan 54 lägenheter (4,5 %) var säsongsbelagda och 21 lägenheter (1,7 %) stod tomma. Från och med 2010 var byggtakten för nya bostäder 2,8 nya enheter per 1000 invånare. Vakansgraden för kommunen, 2011, var 3,99 %.

Den historiska befolkningen anges i följande diagram:

Politik

I det federala valet 2011 var det mest populära partiet BDP-partiet som fick 24,5 % av rösterna. De följande tre mest populära partierna var SVP (20,3 %), SPS (17,3 %) och FDP (13,5 %). I det federala valet avgavs totalt 1 284 röster och valdeltagandet var 59,0 %.

Ekonomi

Från och med 2011 hade Stettlen en arbetslöshet på 2,02 %. Från och med 2008 fanns det totalt 737 personer anställda i kommunen. Av dessa var det 22 personer sysselsatta i den primära ekonomiska sektorn och ett tiotal företag som var involverade i denna sektor. 461 personer var anställda inom sekundärsektorn och det fanns 20 företag inom denna sektor. 254 personer var anställda inom den tertiära sektorn , med 47 företag inom denna sektor.

Under 2008 fanns det totalt 638 heltidstjänster . Antalet jobb inom primärsektorn var 14, alla inom jordbruket. Antalet jobb inom sekundärsektorn var 440, varav 319 eller (72,5 %) inom tillverkning och 121 (27,5 %) inom bygg- och anläggningsbranschen. Antalet jobb inom den tertiära sektorn var 184. Inom den tertiära sektorn; 36 eller 19,6 % var inom parti- eller detaljhandel eller reparation av motorfordon, 10 eller 5,4 % var inom förflyttning och lagring av varor, 29 eller 15,8 % var på hotell eller restaurang, 11 eller 6,0 % var inom informationsbranschen , 13 eller 7,1 % var tekniska yrkesverksamma eller vetenskapsmän, 27 eller 14,7 % var i utbildning och 27 eller 14,7 % inom hälso- och sjukvård.

År 2000 var det 511 arbetare som pendlade in i kommunen och 1 296 arbetare som pendlade bort. Kommunen är nettoexportör av arbetare, med cirka 2,5 arbetare som lämnar kommunen för varje som kommer in. Av den arbetande befolkningen använde 36,2 % kollektivtrafik för att ta sig till jobbet och 43,9 % använde en privat bil.

Religion

Från folkräkningen 2000 var 417 eller 14,7% romersk-katolska , medan 1 939 eller 68,4% tillhörde den schweiziska reformerade kyrkan . Av resten av befolkningen fanns det 10 medlemmar av en ortodox kyrka (eller cirka 0,35% av befolkningen), det fanns 4 individer (eller cirka 0,14% av befolkningen) som tillhörde den kristna katolska kyrkan , och det fanns 136 individer (eller cirka 4,80 % av befolkningen) som tillhörde en annan kristen kyrka. Det fanns 2 individer (eller omkring 0,07% av befolkningen) som var judar , och 76 (eller omkring 2,68% av befolkningen) som var islamiska . Det fanns 8 individer som var buddhister och 15 individer som var hinduer . 213 (eller cirka 7,52% av befolkningen) tillhörde ingen kyrka, är agnostiker eller ateister , och 75 individer (eller cirka 2,65% av befolkningen) svarade inte på frågan.

Utbildning

I Stettlen har cirka 1 234 eller (43,6 %) av befolkningen avslutat icke-obligatorisk gymnasieutbildning , och 499 eller (17,6 %) har avslutat ytterligare högre utbildning (antingen universitet eller en Fachhochschule ). Av de 499 som avslutade gymnasieutbildning var 70,3 % schweiziska män, 21,8 % var schweiziska kvinnor, 5,0 % var icke-schweiziska män och 2,8 % var icke-schweiziska kvinnor.

Skolsystemet i kantonen Bern erbjuder ett år av icke-obligatoriskt förskola , följt av sex år i grundskolan. Därefter följer tre års obligatorisk gymnasieskola där eleverna separeras efter förmåga och fallenhet. Efter gymnasiet kan eleverna gå ytterligare skolgång eller gå in i en lärlingsutbildning .

Under läsåret 2009-10 gick det totalt 265 elever i klasserna i Stettlen. Det fanns 3 dagisklasser med totalt 48 elever i kommunen. Av dagiseleverna var 8,3 % permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 10,4 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket. Kommunen hade 9 grundklasser och 160 elever. Av primärstudenterna var 10,0 % permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 13,8 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket. Under samma år fanns 3 lågstadieklasser med totalt 57 elever. Det var 8,8 % som var permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 14,0 % hade ett annat modersmål än klassrumsspråket.

År 2000 fanns det 14 elever i Stettlen som kom från en annan kommun, medan 163 invånare gick i skolor utanför kommunen.

Anmärkningsvärda invånare

• Tamy Glauser (född 1985), schweizisk modell och HBT-rättighetsaktivist