Nahe Valley Railway
Nahe Valley Railway | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Overview | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inhemskt namn | Nahetalbahn | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Linje nummer | 3511 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Plats | Rheinland-Pfalz och Saarland , Tyskland | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Termini | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Service | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruttnummer |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Teknisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Linjens längd | 141,8 km (88,1 mi) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Antal spår | 2 (hela) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spårvidd | 1 435 mm ( 4 fot 8 + 1 ⁄ 2 tum ) standardmått | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrifiering | 15 kV/16,7 Hz AC kontaktledning | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Drifthastighet | 160 km/h (99 mph) (max) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nahe Valley Railway ( tyska : Nahetalbahn ) är en tvåspårig, delvis elektrifierad huvudlinjejärnväg i de tyska delstaterna Rheinland -Pfalz och Saarland , som går nästan 100 kilometer längs Nahe . Den byggdes av Rhine-Nahe Railway Company och förbinder Bingen am Rhein på den vänstra Rhenlinjen med Saarbrücken . Den öppnades mellan 1858 och 1860 och är en av de äldsta järnvägarna i Tyskland . Sektionen söder om Bad Kreuznach är en del av den regionalt viktiga transportkorridoren mellan de två större städerna Mainz och Saarbrücken.
Historia
De första initiativen och öppnandet av sträckan Neunkirchen–Saarbrücken
Redan 1839 fanns det planer på att bygga en järnvägsförbindelse mellan Saar och Mellersta Rhen , vilket inte kunde realiseras på grund av höga byggkostnader.
Den första sträckan mellan Neunkirchen och Saarbrücken byggdes som en fortsättning på Palatine Ludwig Railway ( Pfälzische Ludwigsbahn , Ludwigshafen – Bexbach ), som stod färdig 1849 och redan 1850 hade förlängts till Neunkirchen . Huvudjärnvägen användes för att transportera kol från bl.a. Saar-distriktet till Rhen. Den palatinska administrationen ansåg ursprungligen att St. Ingbert , som låg i Bayern , skulle befinna sig i den västra änden av linjen, men detta ändrades under påtryckningar från Preussen . Den ville ha en förbindelse på lång sikt till Saarbrücken som endast gick genom sitt eget territorium och ansåg att Ludwig Railway skulle ansluta till den. Av denna anledning byggdes linjen till Bexbach, varifrån den senare förlängdes via Neunkirchen och Sulzbachdalen till Saarbrücken. Preussen ville också att kolgruvorna i Holzhauertal och Landsweiler-Reden skulle anslutas till järnvägen.
Förvaltningen av den projekterade linjen i Preussen ansvarade för Royal Saarbrücken Railway ( Königlich-Saarbrücker-Eisenbahn ), som också ansvarade för Forbach Railway ( Forbacher Bahn ) från Bexbach via Neunkirchen och Saarbrücken till Forbach i Frankrike. Linjen mellan Neunkirchen och Saarbrücken öppnades 1852.
Bildandet av sträckan Bingerbrück–Neunkirchen
År 1856 byggdes linjen av det privata järnvägsföretaget Rhine-Nahe ( Rhein-Nahe Eisenbahn-Gesellschaft, RNE) som inrättats för detta ändamål. Den skulle förbinda Nahedalen och det omgivande området med den vänstra rhenlinjen för Rhenish Railway Company ( Rheinischen Eisenbahn-Gesellschaft , RHE) och Hessian Ludwig Railway ( Hessische Ludwigsbahn ) i Bingerbrück och skulle stimulera ekonomisk utveckling och öppna upp marknaden för Saar kol genom att förbinda Saarlands järnvägar med Mellersta Rhendalen . Linjen föreslogs privatfinansieras med en statlig garanti om en avkastning på fyra procent. Den preussiska regeringen tog kontroll över projektet den 18 juni 1856 och utfärdade koncessionen för järnvägens konstruktion och drift till företaget den 4 september 1856. Den preussiska regeringen krävde att linjen skulle följa Nahes lopp.
På två ställen måste dock två andra länders territorium korsas: Herrschaft Meisenheim , som fortfarande tillhörde landgraven Hessen -Homburg , och Furstendömet Birkenfeld , som var en del av Storhertigdömet Oldenburg . Preussen argumenterade om linjens rutt, särskilt med Oldenburg. Medan Oldenburg skulle ha velat se linjen passera genom staden Birkenfeld, insisterade Preussen på en rutt genom Nahedalen. Samtidigt ett initiativ från grannregionen Pfalz till en annan variant, som skulle ha fått den planerade rutten att lämna Nahedalen vid Staudernheim och gå till Altenglan genom Glan och sedan via Kusel antingen genom St Wendel eller alternativt längs Osterdalen . _ Av taktiska skäl förblev Preussen öppet sinne för dessa ansträngningar, vilket ledde till att Oldenburg gav vika och accepterade rutten längs Nahe inom sitt territorium. Efter att ett kontrakt hade hyrts ut för byggandet av banan påbörjades 1857 bygget av den 120 km långa enkelspåriga banan.
Konstruktion av linjen
Den första 16 km långa sträckan från Bingerbrück (nuvarande Bingen Hauptbahnhof ) till Bad Kreuznach togs i drift den 15 juli 1858. Detta följdes av sträckorna till Oberstein den 15 december 1859 och till Neunkirchen (Saar) via Birkenfeld (nuvarande Neubrücke) och St. Wendel den 26 maj 1860, med en total längd av 52 eller 53 km. Den 21,2 km långa sträckan till Saarbrücken avslutades den 16 november 1852.
Redan innan bygget var färdigt tog Kungliga järnvägsverket i Saarbrücken ( Königliche Eisenbahn-Direction zu Saarbrücken ) över dess ledning och drift. Järnvägen ansågs vara en regional livlina som skulle främja industrialiseringen i detta jordbruksområde i övre Bliesdalen och Nahedalen, som drabbades av hög arbetslöshet, landsbygdsflykt och emigration.
Linjen förbinds med Bingerbrück på Rhen och Hessian Ludwig Railway ( Hessische Ludwigsbahn ) till Mainz den 17 oktober 1859 och nedför Rhen till den vänstra Rhen-järnvägen ( Linke Rheinstrecke ) av Rhenish Railway Company ( Rheinische Eisenbahn-Gesellschaft) på rhen 15 december 1859. Detta följdes av en förbindelse med Hessian Ludwig Railway till Mainz den 15 december 1859. I början av november 1861 följdes detta av öppnandet av tågfärjan Bingerbrück–Rüdesheim , som ansluter till Nassau Rhen Railway , öppnades 1856 av Wiesbaden Railway Company ( Wiesbadener Eisenbahngesellschaft ), som nationaliserades 1861 som Nassau State Railway ( Nassauische Staatsbahn ).
Ytterligare utveckling
Den 121 km långa linjen av Rhen-Nahe Railway Company kallades av Arthur von Mayer den dyraste linjen i Tyskland; detta var resultatet av dess mycket svåra konstruktion, som innefattade ett stort antal tunnlar, broar, vallar och skär. Bygget kostade mer än en miljon thaler per preussisk mil (7 532,5 meter), då en rekordsumma.
Till en början var det en skarp konkurrens med Palatine Ludwig Railway, eftersom båda linjerna i första hand betjänade transporten av Saar-kol. Dessutom strävade Preussen efter att påverka trafikflödena från nordvästra Pfalz till Nahe. Av denna anledning byggdes till exempel Heimbach-stationen tillsammans med en väg till staden Kusel i Pfalz. RNE påpekade uttryckligen att denna station byggdes specifikt för denna stad. Stationen förlorade sin betydelse, dock redan 1868, när järnvägen Landstuhl–Kusel , som förgrenade sig från Ludwigsjärnvägen, öppnades.
Bolagets intäkter efter driftstarten var långt under förväntningarna. Eftersom passagerartrafiken uppfyllde byggarnas förväntningar endast till kurorterna Kreuznach och Münster kunde varken utdelning eller ränta på skulden betalas. Som ett resultat var den preussiska regeringen tvungen att gå in för att uppfylla sin årliga räntegaranti. Detta innebar också att regeringen inte kunde sälja linjen till Rhenish Railway efter kriget 1866 .
Av strategiska skäl byggdes en linje till Kreuznach från Gau Algesheim 1902, vilket krävde att en ny station byggdes. Från och med då fungerade den gamla Kreuznach-stationen endast som ett varv.
Birkenfeld-stationen låg fem kilometer från huvudstaden i Furstendömet Birkenfeld. Därför finansierade staden och Degussa GmbH byggandet av en järnväg från staden Birkenfeld till Neubrücke. Den ursprungliga Birkenfeld döptes om till Neubrücke station. RNE tog över ledningen av Birkenfeld Railway och öppnade den den 5 oktober 1880.
Eftersom linjen utgjorde en del av en väg till den franska gränsen, duplicerades den snart. Linjen kopplades till Hindenburgbron , som byggdes mellan Rüdesheim am Rhein och Bingen -Kempten av strategiska skäl. Bron byggdes mellan 1913 och 1915 och förstördes 1945. Den förband en korsning i Münster-Sarmsheim på Nahe Valley Railway med den högra Rhen-linjen . På grund av linjens stora militära betydelse förvärvades RNE av den preussiska regeringen den 1 april 1881 och företaget upplöstes. Den blev en del av den kungliga järnvägsförvaltningen i Köln, lämnade Rhen ( Königlichen Eisenbahndirektion Köln, linksrheinisch ) från de preussiska statliga järnvägarna från 1 juli 1883.
Mellan 1965 och 1979 fungerade även den så kallade Munzinger-Expressen mellan Staudernheim och Bad Kreuznach.
Operatör
Fram till tidtabellsändringen den 14 december 2014 trafikerades passagerartrafiken av DB Regio Südwest. Regentalbahns dotterbolag vlexx GmbH driver nu passagerartrafik på Nahe Valley Railway från Saarbrücken mot Mainz och Frankfurt. Den använder diesel flera enheter av LINT 81 och 54 klasserna. Passagerartrafiken på sträckan Bad Kreuznach till Bingen drivs fortfarande av DB Regio Südwest.
Anslutning över Rhen
En linje gick från Laubenheim över Hindenburgbron i trettio år (1915–1945), och transporterade trafik över Rhen till Rüdesheim och Geisenheim . De gamla banvallarna är fortfarande synliga.
Nytt tunnelbygge
Kol bröts nära den ursprungliga Bildstocktunneln (481 m) och en kolpelare måste lämnas på plats för att stödja tunnelns fundament. Det tidigare Saargruben (senare Saarbergwerke AG ; idag: DSK ) ville ta bort detta för att utöka sin gruva. 1955 byggdes därför den nya Bildstocktunneln (341 m) med en förbättrad radie på 600 m, förbi den tidigare tunneln.
Olyckor
Den 16 januari 1918 spolades banvallen mellan Kirn och Hochstetten (Nahe) bort under en storm vid Nahe och sjönk. Detta orsakade urspårningen av tåg 243, med trupper på permission, vilket fick loket, skåpbilen och tre vagnar att störta i floden. 38 människor dödades och 25 skadades.
Senaste utvecklingen
Nahe Valley Railway är en av huvudaxlarna för passagerartrafiken på järnväg i Rheinland-Pfalz och Saarland. Under den senaste större ombyggnaden av rälsöverbyggnaden 2004/2005 installerades tyngre räls ( UIC 60-profil) på betongslipers för att möjliggöra drift av tippande tåg . Stationerna i Rheinland-Pfalz, som tidigare genomgående var i förfallet skick, byggs gradvis upp igen (som Neubrücke (Nahe), Kirn, Monzingen, Bad Sobernheim och från 2011, efter år av tvist med Deutsche Bahn, även Bad Kreuznach). Rehabiliteringen av tunnlarna på linjen har nu påbörjats med uppgradering, relining och delvis förnyelse av tunnlarna vid Heimbach och relaterade säkerhetsåtgärder för sluttningar.
I Saarland har alla stationer, utom Neunkirchen, utrustats med elektroniska biljettautomater.
Ett tag övervägdes en uppgradering av linjen för den norra grenen av höghastighetslinjen Paris–Ostfrankreich–Südwestdeutschland (Paris–Östra Frankrike–Sydvästra Tyskland). Det beslutades senare att uppgradera järnvägen Mannheim–Saarbrücken , eftersom kostnaderna för elektrifieringen av tunneln på Nahe Valley Railway, som skulle ha krävts, var för höga.
Rheinland Pfalz integrerad tidtabell för 2015
Med introduktionen av konceptet Rheinland-Pfalz-Takt 2015 (Rheinland -Pfalz klocka tidtabell ) i mitten av 2008, förbättrades tjänsterna på Nahe Valley Railway. Med elektrifieringen av linjen från Türkismühle till Neubrücke (Nahe) utökades Saarbrücken–Türkismühle Regionalbahn till Neubrücke. Dessutom trafikeras Regionalbahn-stationen i Hoppstädten (Nahe) nu endast av en buss som transporterar passagerare till/från Neubrücke. Denna åtgärd har redan genomförts för tidtabellsändringen 2014/2015. Elektrifieringsarbetena innebar att sträckan mellan St. Wendel och Neubrücke (Nahe) måste stängas från 28 juli 2014 till 4 september 2014. En ersättningsbuss trafikerades.
Heimbach, Nohen och Kronweiler trafikeras nu av en reguljär Regionalbahn-tjänst från Baumholder till Idar-Oberstein , som sträcker sig till Kirn i toppen som en del av återaktiveringen av passagerartrafiken på den nio kilometer långa grenlinjen från Heimbach till Baumholder . Stationerna Heimbach (Ort) och Ruschberg på grenlinjen betjänas också igen. Infrastrukturoperatören för grenlinjen är RP Eisenbahn.
Följande stationer på Nahe Valley Railway är planerade eller under övervägande (detta inkluderar inte Baumholder , Heimbach Ort och Ruschberg , som ligger på grenlinjen):
- Idar-Oberstein Gewerbepark
- Idar-Oberstein Globus
- Bad Sobernheim Schulzentrum
- Niederhausen
- Bad Kreuznach Rheingrafenstraße
- Bad Kreuznach Michelin
- Planig och
- Mainz Schott AG
Nahe-Express från Frankfurt am Main till Saarbrücken skulle möjligen delas eller kopplas varje timme i Bad Münster am Stein . Den andra delen av tåget skulle köra till/från Kaiserslautern .
Rutt
Mellan Bad Kreuznach och Türkismühle går rutten främst på norra sidan av Nahe. Linjen korsar Nahe två gånger i den fyra km långa delen mellan Bad Kreuznach och Bad Münster och elva gånger mellan Bad Münster och Idar-Oberstein. Den går längs Blies mellan St. Wendel och Neunkirchen (Saar) Hbf.
Nahe Valley Railway går i stort sett parallellt med riksväg 41 och deras vägar korsas flera gånger. Den första överfarten sker norr om Bad Kreuznach. Järnvägen och motorvägen går parallellt från Bad Sobernheim genom Nahedalen, tills vägen lämnar dalen i distriktet Idar-Oberstein i Enzweiler. Järnvägen och vägen går också parallellt på en andra, mycket kortare sektion mellan Neubrücke (Nahe) och Nohfelden .
Söder om Namborn korsar järnvägslinjen vägen igen och de två går parallellt med Blies-loppet mellan St. Wendel och Ottweiler . Väster om Neunkirchen korsar riksväg 41 linjen en sista gång. Linjen korsar A 8 och A 623 på väg till Saarbrücken Hauptbahnhof .
Spåruppgradering
Sträckan mellan Türkismühle (linjekilometer 89,0) och Saarbrücken Hauptbahnhof har varit elektrifierad sedan 1969 och linjen Saarbrücken–Neunkirchen via Fischbach-Camphausen ( Fischbachdalens järnväg ) har drivits elektriskt sedan 1965.
Eftersom arbete utfördes från 2007 till 2013 på tunnelsektioner för att utöka tunnlarnas inre radie från fyra till fem meter, körde verksamheten mellan Neubrücke och Idar-Oberstein över ett enda spår i flera månader.
Sommaren 2012 stängdes sträckan av linjen mellan Neunkirchen och Saarbrücken för att möjliggöra förnyelse av banan och reparationsarbeten på Bildstocktunneln. Regionala express- och godståg omdirigerades via Fischbachdalens järnväg och de återstående passagerartrafiken ersattes av bussar under hela arbetets varaktighet.
Sträckan mellan Türkismühle och Neubrücke (Nahe) elektrifierades sommaren 2014, vilket krävde att den skulle vara stängd i sex veckor.
Operationer
Sträckan Saarbrücken–Türkismühle har länge haft en tät trafik. Efter att linjen elektrifierats, drevs trafiken huvudsakligen med Silberlingvagnar som transporterades av elektriska lokomotiv av klass 140 och 141 . Norr om Türkismühle användes ofta järnvägsbussar av klass VT 95 (795) och VT 98 (798).
Snabbtåg som körde mellan Saarbrücken, Idar-Oberstein , Bad Kreuznach , Bingen, Mainz och Frankfurt am Main var också mestadels bildade av Silberling-vagnar som drogs av klass 01 ånglok och senare av klass V200 och 218 diesellokomotiv .
Redan 1960 fanns det långdistanståg mellan Paris Gare de l'Est och Frankfurt, som endast stannade vid Saarbrücken, Neunkirchen, St Wendel, Neubrücke, Heimbach, Idar-Oberstein, Kirn, Bad Sobernheim, Bad Münster, Bad Kreuznach, Bingerbrück och Mainz.
1985 uppgraderades linjen. Expressen D 258/59 från Paris Est till Frankfurt trafikerade Alsenz Valley Railway mellan Kaiserslautern och Bad Kreuznach med franska vagnar och drogs från Saarbrücken till Frankfurt med diesellokomotiv av klass 218. Detta följdes 1988 av ett par D-tåg (express) på sträckan Saarbrücken–Frankfurt– Kassel– Göttingen , som också körde över Nahedalens järnväg. 1990 upphörde dessa långdistanstjänster.
Idag finns det en timtrafik på sträckan Saarbrücken–Mainz, som körs som Rhine-Nahe-Express (RE3) Regional-Express . Vartannat tåg går till och från Frankfurt och stannar vid Frankfurts flygplats regionalstation . Fram till 2014 tiltsystem av klass 612 , men sedan bytet av operatör i december 2014 har vlexx kört LINT 54 och 81 dieselmultipelaggregat utan tiltteknik, även om restiderna på linjen bara har ökat något.
Regionalbahn linje RB 73 tjänster på Türkismühle–Saarbrücken sektionen drivs med klass 425 och 426 elektriska multipelenheter. På sektionen Heimbach–Mainz drivs vlexx RB 33 och RB 34 med LINT 54 och 81 dieselmotorer.
Driftpunkter
Bingen (Rhein) Hauptbahnhof
Binger Hauptbahnhof ligger i förorten Bingerbrück , som fram till 1969 var en självständig kommun. Av denna anledning kallades den Bingerbrück station. Eftersom den har införlivats med Bingen am Rhein , fick den sitt nuvarande namn 1993 som den viktigaste stationen i staden.
Münster-Sarmsheim
Haltepunkten i Münster-Sarmsheim ligger på den nordöstra kanten av Münster -Sarmsheim .
Langenlonsheim
Langenlonsheims station ligger i norra Langenlonsheim . Från 1889 till 1984 gick Trans-Hunsrück-järnvägen ( Hunsrückquerbahn ) från den via Simmern till Hermeskeil , men den används nu bara av gods så långt som till Stromberg (Hunsrück) .
Bretzenheim (Nahe)
hållplats (Nahe) ligger i den södra utkanten av Bretzenheim .
Bad Kreuznach varv
Vid tidpunkten för öppningen var detta ändstationen för Nahe-linjen. Med sin förlängning till Oberstein blev den en genomgående station. Med etableringen av järnvägen Gau Algesheim–Bad Kreuznach förlorade den passagerartrafiken, men förblev som en godsgård.
Bad Kreuznach
Bad Kreuznach station ligger i centrum av Bad Kreuznach .
Bad Münster am Stein
Bad Münster am Stein- stationen var ursprungligen en genomfartsstation, men med öppnandet av Kreuznach–Oberstein-sträckan blev den en korsningsstation. Den var kopplad till Glan Valley Railway ( Glantalbahn ), som byggdes av strategiska skäl 1904. Som ett resultat blev det korsningen mellan tre dubbelspåriga linjer. Den bombades under andra världskriget på grund av dess betydelse som en strategisk järnvägsknut.
Dess entrébyggnad är en monumentskyddad Jugendstilbyggnad , som inkluderar en delvis korsvirkesbyggnad. Den stod färdig omkring 1910 under byggandet av den strategiska järnvägen. Dess arkitektur speglar det faktum att Bad Münster är en kurort. Sektionen Odernheim–Bad Münster av Glan Valley Railway stängdes 1961 och endast spåravsnittet till den närliggande grenen till Niederhausen kraftstation fortsatte att trafikeras, men denna stängdes 1992. Godsverksamheten vid stationen avslutades kl. slutet av 1980-talet.
Norheim
The halt of Norheim ligger i Norheims centrum .
Staudernheim
Staudernheims station öppnades med Kreuznach–Oberstein-sträckan ursprungligen som en genomgående station. Dessutom var det den enda stationen i Hessen-Homburg . Efter anslutningen av den nedre Glan Valley Railway till Staudernheim station förlängdes den 1897. Med öppnandet av den strategiska järnvägen till Bad Münster blev sträckan mellan Odernheim och Staudernheim i huvudsak en sammanbindande kurva. Den återtog betydelse efter stängningen av sträckan Odernheim–Bad Münster 1961, men den stängdes slutligen 1996.
Bad Sobernheim
Bad Sobernheims station ligger i södra delen av staden Bad Sobernheim , inte långt från dess centrum. Fram till 1995 hette den Sobernheim och den fick sitt nuvarande namn först när staden fick sitt prefix Bad ( bad ).
Monzingen
Monzingens hållplats ligger i den södra utkanten av Monzingen .
Martinstein
Martinsteins hållplats ligger i den södra utkanten av Martinstein .
Hochstetten (Nahe)
Hållplatsen för Hochstetten (Nahe) ligger på den sydöstra kanten av Hochstetten .
Kirn
Kirn station ligger i den södra utkanten av Kirn .
Kirnsulzbach
Kirnsulzbachs hållplats ligger i södra Kirn-Sulzbach .
Fischbach-Weierbach
Fischbach-Weierbachs hållplats ligger sydost om Fischbach ; Weierbach ligger längre sydväst.
Idar-Oberstein
Ursprungligen kallades Idar-Oberstein station bara Oberstein . Den togs i drift i december 1859 när ändstationen för sektionen öppnades från Kreuznach. Redan ett halvår senare blev det en genomgående station när linjen förlängdes till Neunkirchen . Det ligger i södra delen av staden Idar-Oberstein .
Kronweiler
Halten av Kronweiler ligger i centrala Kronweiler.
Nohen
The halt of Nohen ligger i centrum av Nohen.
Heimbach (Nahe)
Heimbach (Nahe) station ligger cirka tre kilometer väster om Heimbachs kommun , som trots sitt namn ligger utanför Nahedalen. Det ligger i Hoppstädten-Weiersbachs territorium . Järnvägen till Baumholder återaktiverades från tidtabellsändringen den 14 december 2014.
Hoppstädten (Nahe)
Hoppstädtens (Nahe) hållplats ligger öster om Hoppstädten. Sedan tidtabellsändringen den 14 december 2014 stannar bara ett fåtal Regionalbahn-tjänster vid denna station. Hoppstadt är nu ansluten till järnvägsnätet huvudsakligen med buss till Neubrucke.
Neubrücke (Nahe)
Neubrücke (Nahe) station ligger i den sydöstra delen av Neubrücke i kommunen Hoppstädten-Weiersbach . Den nu nedmonterade Birkenfeldjärnvägen ( Birkenfelder Eisenbahn ) förgrenade sig från stationen; linjen kopplade Birkenfeld till järnvägsnätet. Med elektrifieringen av Nahe-linjen till Neubrücke har den fungerat som ändstation för RB 73-trafiken från Saarbrücken sedan tidtabellsändringen den 14 december 2014.
Nohfelden
Nohfeldens hållplats ligger i den västra kanten av Nohfelden/Nahe.
Türkismühle
Türkismühle station ligger på den nordöstra kanten av Türkismühle, en stad i kommunen Nohfelden . Det togs i drift 1860 med öppnandet av sektionen mellan Oberstein och Neunkirchen. Den blev ändstationen för Hochwaldbahn ( Hochwaldbahn ) från Trier när den öppnades 1889. Järnvägen Türkismühle–Kusel öppnades 1936. Båda grenarna har nu förlorat sin passagerartrafik. Som ett resultat av elektrifieringen av Nahe-järnvägen till Neubrücke (Nahe) har stationen inte varit ändstationen för RB 73 från Saarbrücken sedan tidtabellsändringen den 14 december 2014.
Walhausen (Saar)
Halten av Walhausen (Saar) ligger i den södra utkanten av Walhausen (Saar), en by i kommunen Nohfelden .
Namborn
The halt of Namborn ligger i den nordöstra utkanten av Namborn .
Hofd
The halt of Hofeld ligger i centrum av Hofeld, en by i kommunen Namborn .
Baltersweiler
Halten av Baltersweiler ligger i den sydöstra utkanten av Baltersweiler, en by i kommunen Namborn .
St Wendel
St. Wendel station ligger i centrum av staden St. Wendel . Den nu nedmonterade järnvägen St. Wendel–Tholey förgrenade sig från den.
Oberlinxweiler
Stoppet för Oberlinxweiler ligger på den östra kanten av Oberlinxweiler, en by i kommunen St. Wendel .
Niederlinxweiler
Niederlinxweilers hållplats ligger nära centrum av Niederlinxweiler, en by i St. Wendel kommun .
Ottweiler (Saar)
Ottweiler (Saar) station togs i drift 1860 med öppnandet av sektionen mellan Oberstein och Neunkirchen. Det var inte förrän 77 år senare som Oster Valley Railway ( Ostertalbahn ) öppnade till Niederkirchen, vilket gjorde den till en knutpunktsstation. Den förlängdes ett år senare till Schwarzerden och drivs nu som en arvsjärnväg . Entrébyggnaden byggdes om och en öplattform byggdes för öppningen av grenledningen. Dessutom fick den en gångtunnel.
Wiebelskirchen
Wiebelskirchens hållplats ligger väster om Wiebelskirchen, en by i kommunen Neunkirchen , precis vid slutet av tunneln. Det brukade vara en blockpost .
Neunkirchen (Saar) Hauptbahnhof
Neunkirchen Hauptbahnhof ligger i den norra utkanten av Neunkirchen . Den öppnades 1850 och är nu en Keilbahnhof (kilstation). Det är också ändstationen för Fischbach Valley Railway ( Fischbachtalbahn ) - som går härifrån parallellt med Nahe Valley Railway till ändstationen av båda linjerna vid Saarbrücken , på ett avstånd av cirka två kilometer - och Homburg-Neunkirchen järnvägen . Perrongerna för Nahe Valley Railway är numrerade 1 till 3 och plattformarna för linjen mot Homburg /Wemmetsweiler är numrerade 25 till 27. De tidigare plattformarna 4 och 7 låg på Fischbach Valley Railway och Nahe Valley Railway. Tåg från/till Schiffweiler går nu till en början över Nahe Valley Railway. Järnvägen Neunkirchen–Neunkirchen-Heinitz, som tidigare var ansluten från kolgruvorna i Dechen och Heinitz. Stationen är också en distributionsplats för godstransporter och godsspår sträcker sig längs alla linjer. Medan stationen tidigare främst användes för kol- och ståltåg, tjänar den nu främst för tågrangering. Det finns också åtta förbindelsespår till valsverket i Saarstahl AG (Saar Steel).
Stationen har en central signallåda av klassen Sp Dr S60 , som byggdes 1965. Förutom Neunkirchen-stationen styr den stationerna på Sulzbach-linjen (Dudweiler, Sulzbach, Friedrichsthal, Landsweiler-Reden) samt Bexbach- stationen på linjen till Homburg och dess fjärrsignaler.
Stationen är för närvarande barriärfri och utrustad med hissar, men den är fortfarande i dåligt skick. Det finns toaletter och gratis parkering.
Landsweiler-Reden
Landsweiler-Redens station ligger i södra utkanten av Landsweiler-Reden, en by i kommunen Schiffweiler . Förr hette stationen bara Reden . Den ligger mittemot det numera nedlagda gruvan Reden. Linjen gick här som tre spår till Neunkirchen till (nu delvis nedlagda) västra sidan av Neunkirchen Hauptbahnhof (Schlawerie), med separata passagerarspår (de befintliga spåren) och ett spår från de två gruvorna Itzenplitz och Reden (endast järnvägsbanken). finns nu). Dessutom gick det en linje till Itzenplitz-gruvan i grannstaden Heiligenwald. Stationen var i dåligt skick fram till 2016, då den grundrenoverades våren 2016. Det finns en signallåda av klass Sp Dr S60 i stationsbyggnaden, som normalt fjärrstyrs från Neunkirchens station.
Bildstock
Bildstocks hållplats ligger i den nordvästra utkanten av Bildstock, direkt framför Bildstockstunneln. Tidigare hade den två signalboxar.
Friedrichsthal Mitte
Den barriärfria hållplatsen för Friedrichsthal Mitte , som ligger nära Friedrichsthals centrum , öppnades 2004. Den ligger på andra sidan Bildstocktunneln.
Friedrichsthal (Saar)
Friedrichsthal (Saar) station ligger i sydväst om Friedrichsthal. Stationsbyggnaden är i dåligt skick.
Sulzbach (Saar) Altenwald
Halten av Sulzbach (Saar) Altenwald ligger i nivå med Sulzbach-förorten Altenwald.
Sulzbach (Saar)
Sulzbach (Saar) station ligger i centrum av Sulzbach (Saar) . Det var förr ett förbindelsespår till Grube Altenwald , dessutom fanns det flera sidospår och ett litet godsbangård. Idag är de omfattande anläggningarna till stora delar nedmonterade, men det finns fortfarande sju spår. I stationsbyggnaden finns signallådan för Sulzbach och Friedrichsthal, som fjärrstyrs från Neunkirchen.
Dudweiler
Dudweiler station ligger i centrum av distriktet Saarbrück i Dudweiler . Det brukade vara ett förbindelsespår till Grube Dudweiler (colliery). De enda delarna av byggnaden som fortfarande används är gångtunneln till perrongen och signalhuset; det är illa nedgånget. Signallådan är fjärrstyrd från Neunkirchen. Eftersom godståget avgår vid stationen till rangerbangården i Saarbrücken har linjen från sträckan Dudweiler-Jägersfreude tre spår.
Jägersfreude
Jägersfreudes hållplats ligger i centrum av stadsdelen Saarbrücker i Jägersfreude. Fram till slutet av millenniet var Jägerfreude också en järnvägsknut, som styrdes från signalhuset i Saarbrücken Hbf. Godstågen mellan Dudweiler och Saarbrücken kunde använda tre järnvägsspår, eftersom den parallella (enspåriga) godsförbifartslinjen gick förbi den för att nå Saarbrückens rangerbangård. Idag har de fyra uppsättningarna av punkter och blocksignaler, som styrde korsningen, demonterats. Samtidigt finns de första uppsättningarna av punkter i nivå med plattformen vid rangerbangården i Saarbrücken. Korsningen övergavs när signallådan till Saarbrücken Hbf konverterades och kontrollen överfördes till Karlsruhe.
Saarbrücken Hauptbahnhof
Saarbrücker Hauptbahnhof har funnits sedan 1852 och hette från början St. Johann-Saarbrücken . Det är nu den viktigaste stationen i Saarland . Dessutom är det ändstationen för flera andra järnvägslinjer som Fischbach Valley Railway , Rémilly –Saarbrücken-järnvägen , Saar-järnvägen , Mannheim –Saarbrücken-järnvägen och Saarbrücken–Sarreguemines-järnvägen . Tågen på Saarbahn från Sarreguemines till Lebach stannar framför stationen.
Källor
Anteckningar
Referenser
- Brumm, R. (1987). Die Rhein-Nahe-Bahn. Bingerbrück bis Neunkirchen [ Järnvägen Rhen-Nahe. Bingerbrück till Neunkirchen ] (på tyska). Bad Kreuznach: Edition Nahetal. ISBN 3-926421-00-2 .
-
Deutsche Reichsbahn, red. (1935). Handbuch der deutschen Eisenbahnstrecken [ Handbok för tyska järnvägar ] (på tyska). Berlin. ISBN 3-921426-29-4 (Reprint: Dumjahn, Mainz, 1984)
{{ citera bok }}
: CS1 underhåll: efterskrift ( länk ) - Emich, Hans-Joachim; Becker, Rolf (1996). Die Eisenbahnen an Glan und Lauter [ Järnvägarna på Glan och Lauter ] (på tyska). Waldmohr: egenutgiven. sid. 55. ISBN 978-3980491907 .
- Engbarth, Fritz (2009). 150 Jahre Eisenbahnen zwischen Bad Kreuznach und Idar-Oberstein - den attraktiva regionala schnellverkehrslinie entlang der Nahe hat Geburtstag [ 150 år av järnvägar mellan Bad Kreuznach och Idar-Oberstein - den attraktiva regionala expresslinjen längs Nahe fyller år ] ( PDF ) ).
- Eisenbahnatlas Deutschland (tysk järnvägsatlas) . Schweers + Wall. 2009. ISBN 978-3-89494-139-0 .
- Sturm, Heinz (2005). Die pfälzischen Eisenbahnen [ Pfalzjärnvägarna ] (på tyska). Ludwigshafen am Rhein: pro MESSAGE. ISBN 3-934845-26-6 .
- Weltner, Martin (2008). Bahn-Katastrophen. Folgenschwere Zugunfälle und ihre Ursachen (på tyska). München. sid. 14. ISBN 978-3-7654-7096-7 .
externa länkar
-
"Fotografier av tunnelportaler, inklusive ett avsnitt om tunnelförstoring" ( på tyska). Tunnelportale . Hämtad 28 december 2010 .
- "Gamla och nya Bildstockstunnlar" (på tyska). Tunnelportale . Hämtad 28 december 2010 .
- 1858 etableringar i Preussen
- Byggnader och strukturer i Bad Kreuznach (distrikt)
- Byggnader och strukturer i Birkenfeld (distrikt)
- Byggnader och strukturer i Mainz-Bingen
- Byggnader och strukturer i Neunkirchen (tyska distriktet)
- Byggnader och strukturer i Saarbrücken
- Byggnader och strukturer i Saarbrücken (distrikt)
- Byggnader och strukturer i Sankt Wendel (distrikt)
- Järnvägslinjer i Rheinland-Pfalz
- Järnvägslinjer i Saarland
- Järnvägslinjer öppnade 1858