Feministisk rättviseetik

Feministisk rättviseetik är en feministisk syn på moral som strävar efter att engagera sig i, och slutligen omvandla, traditionella universella synsätt på etik . Liksom de flesta typer av feministisk etik, tittar feministisk rättviseetik på hur kön utelämnas från vanliga etiska överväganden. Mainstream etik hävdas vara mansorienterad. Feministisk rättviseetik skiljer sig dock avsevärt från annan feministisk etik. En universell uppsättning etik är en betydande del av feministisk rättviseetik. Feministisk rättviseetik är tydlig i att skilja "tjock" moral från "tunn" moral. Andra etiska synsätt som definierar sig själva genom att skilja grupper från varandra genom kultur eller andra fenomen betraktas som "tjocka" berättelser om moral. Feministisk rättviseetik hävdar att "tjocka" redovisningar av moral, i motsats till "tunna" redovisningar av moral, i sig är benägna att erodera giltig feministisk kritik.

Översikt

Feministisk rättviseetik är en del av en rad feministiska etiska perspektiv. Andra populära feministiska synsätt på etik inkluderar feministisk vårdetik och feministisk postmodern etik. Implementeringen av en feministisk vårdetik drar ofta kritik från feministisk rättvisetik. Feministisk vårdetik bygger på idén att moral formas av relationella versioner av vårt jag. Våra moraliska relationer har företräde. Feministisk rättviseetik skiljer sig från feministisk vårdetik genom att tukta ett sådant perspektiv för dess övergivande av universella värden. Inom feministisk rättviseetik kan legitim etisk kritik inte framföras utan att använda en universell uppsättning etik. Samtidigt ger feministisk postmodern etik en helt annan syn. Ett feministiskt postmodernt perspektiv kommer att uppfatta androcentricitet i många aspekter av livet, inklusive epistemologi . Samtidigt kommer den feministiska postmodernismen att förneka existensen av objektivitet i vår värld. Detta påstående bygger på föreställningen att kunskap är subjektivt konstruerad. En feministisk postmodern forskare har implicerat de etiska resultaten av moderna affärsnormer som ett resultat av detta maskulint dominerade samhälle. Friktion mellan feministisk rättviseetik och feministisk postmodern etik existerar på principen om universalitet. Den förra stöder idén om universella värden, medan den senare förnekar att sådana värden existerar eftersom den förnekar objektivitet. Eftersom en universell syn på moral är typisk inom den feministiska rättviseetiken, uppstår frågan: vilka specifika värderingar är egentligen universella? Nussbaums kapacitetsstrategi försöker ta itu med denna fråga och listar flera egenskaper som hon anser vara universella:

1. Liv – förmåga att leva ut en naturlig livslängd;
2. Kroppslig hälsa – förmåga att ha god hälsa inklusive reproduktiv hälsa, adekvat näring, skydd;
3. Kroppslig integritet – rörelsefrihet, säkerhet från fysisk kränkning, sexuell och reproduktiv autonomi;
4. Sinnen, fantasi och tanke – förmåga att använda alla dessa fullt ut på ett utbildat sätt;
5. Känslor – förmåga att kunna knytas till andra, att ha en förmåga till kärlek och tillgivenhet;
6. Praktiskt skäl – att kunna reflektera rationellt, identifiera sin egen uppfattning om det goda livet och planera för det;
7. Tillhörighet – förmåga att leva med andra i personliga relationer och sociala gemenskaper;
8. Andra arter – förmåga att leva i förhållande till naturen;
9. Lek – förmågan att njuta av rekreation;
10. Kontroll över sin materiella och politiska miljö – förmåga att delta i politiska val, förmåga att inneha egendom, att arbeta på lika villkor med andra.

Kritik

Feministisk vårdetik

Feministisk vårdetik håller inte med feministisk rättviseetik i vissa frågor. Feministisk vårdetik kritiserar feministisk rättviseetik med påståendet att genom att klumpa ihop kvinnor i universella kategorier av vara, förloras betoningen på distinkta dygder som främst kan innehas av kvinnor. Denna förlust av betoning leder tillbaka till de maskulina normer som feministisk etik försöker kritisera.

Feministisk postmodern etik

Feministisk postmodern etik kan anföra ett antal faktorer. En källa till oro skulle vara den universalitet som presenteras av många feministiska rättviseetiker. Feministisk postmodern etik är starkt beroende av att dekonstruera samhället och kritisera objektivitet. En annan orosmoment när det gäller just Nussbaums argument är att feministisk rättviseetik kan ignorera kvinnor som inte tillhör västerländska kulturer. Genom att anta etik ur västerländsk synvinkel kan andra åsikter om etik gå förlorade eller ses som underlägsna.

Se även

• Vård etik
• Feminism
• Feministisk etik
• Postmodern feminism