Estlands premiärminister

Republiken Estlands premiärminister
Eesti Vabariigi peaminister
Estlands vapen
Den sittande Kaja Kallas sedan den 26 januari 2021
Estlands regering
Stil	Fru premiärminister (informell) Hennes excellens (diplomatisk)
Typ	Regeringschef
Medlem i	europeiska rådet
Bostad	Stenbocks hus
Utnämnare	President
Termins längd	Ingen tidsgräns
Invigningshållare	Konstantin Päts
Bildning	24 februari 1918 ( 24-02-1918 )
Avskaffas	1940–1991
Lön	€7303 per månad
Hemsida	https://valitsus.ee

Estlands premiärminister ( estniska : peaminister ) är regeringschef för Republiken Estland . Premiärministern nomineras av presidenten efter lämpliga samråd med de parlamentariska fraktionerna och bekräftas av parlamentet ( Riigikogu ). I händelse av oenighet kan parlamentet avslå presidentens nominering och välja sin egen kandidat. I praktiken, eftersom premiärministern måste behålla parlamentets förtroende för att kunna sitta kvar, är de vanligtvis ledaren för den seniora partnern i regeringskoalitionen. Nuvarande statsminister är Reformpartiets Kaja Kallas . Hon tillträdde kontoret den 26 januari 2021 efter att Jüri Ratas avgick .

I sin roll som utsedd av presidenten leder inte premiärministern något specifikt departement. Snarare övervakar premiärministern regeringens arbete i enlighet med konstitutionen . Statsministerns betydelse och roll i regeringen och hans eller hennes relationer med andra ministerier beror ofta på ställningen för det parti som leds av statsministern gentemot koalitionspartnerna, och på hur stort inflytande statsministern har inom sitt eget parti. Om statsministern har en stark ställning inom ens parti, och regeringen består enbart av representanter för det partiet, kan statsministern åtnjuta betydande auktoritet. I alla avgörande nationella frågor vilar dock sista ordet på parlamentet som lagstiftande makt.

Till skillnad från motsvarigheter i andra parlamentariska republiker är premiärministern både de jure och de facto verkställande direktör. Detta beror på att konstitutionen uttryckligen ger den verkställande makten i regeringen, för vilken premiärministern är ledare. I de flesta andra parlamentariska republiker är presidenten åtminstone nominell verkställande direktör, samtidigt som han är bunden av konventionen att agera på regeringens råd.

Historia

Efter att Estland förklarade sig självständigt från dåvarande de krigförande ryska och tyska imperiet 1918, leddes Estlands provisoriska regering av en premiärminister fram till 1920. 1920 års konstitution inrättade en regeringschef vars position kallades statens äldste ( riigivanem ) och där var ingen separat statschef . Detta system var ett radikalt parlamentariskt system eftersom statens äldste kunde avsättas av Riigikogu med enkel majoritet. Dessutom var statens äldste inte den överbefälhavare för de väpnade styrkorna, och de kunde inte heller ratificera lagar eller upplösa Riigikogu. Upplösningen av parlamentet var endast möjlig genom en folkomröstning. Enligt 1934 års konstitution som antogs genom folkomröstning, återskapades premiärministerns position som regeringschef i ett mer presidentiellt system . Enligt denna konstitution tog statschefen namnet State Elder ( riigivanem ) identiskt med namnet för regeringschefen 1920–1934. Den nyinrättade statschefen kunde utse och avsätta premiärministern och kabinettet, lägga veto mot lagar, ge dekret (stadgar) och upplösa Riigikogu. Estlands statsäldste Konstantin Päts sittande premiärminister , genomförde en självkupp för att motverka hotet från Vaps-rörelsen och avbröt det fullständiga genomförandet av 1934 års konstitution, utan att gå vidare med val till den nya statschefen och upplösa Riigikogu. Päts förblev statsminister i ämbetet för den äldre 1934–1937 och som president-regent ( riigihoidja ) 1937–1938. Enligt 1938 års konstitution behölls premiärministerns ställning, medan statschefen slutligen döptes om till presidenten under ett presidentsystem. 1992 års konstitution efter den sovjetiska ockupationen återinförde 1938–1940 befattningarna som premiärminister och president under ett parlamentariskt system.

1918–1920

Porträtt		namn	Mandattid			Politiskt parti	Skåp	Riigikogu (val)	Separat statschef
			Tillträdde kontoret	Vänster kontoret	dagar
Den verkställande ordern från den provisoriska regeringen och äldsterådet i provinsförsamlingen ersatte ämbetet som ordförande i ministerrådet .
—		Konstantin Päts (1874–1956) Ordförande i den provisoriska regeringens ministerråd	24 februari 1918	12 november 1918	440	Country People's Union (EMRL)	Päts I Provisorisk EMRL – ETE – EDE – ESDTP	Provisorisk provinsförsamling (1917 )	Ingen
		Premiärminister för den provisoriska regeringen	12 november 1918	27 november 1918			Päts II provisorisk EMRL – ETE – EDE EMRL – ETE – EDE – ESDTP
			27 november 1918	9 maj 1919			Päts III Provisorisk EMRL – ETE – EDE – ESDTP EMRL – ETE – EDE – ESDTP – SE EMRL – ETE – EDE – ESDTP – SE – VKK EMRL – ETE – ERE – ESDTP – SE – VKK
1		Otto August Strandman (1875–1941), 1:e statsminister	9 maj 1919	18 november 1919	194	Labour Party (ETE)	Strandman I ETE – ESDTP – ERE ETE – ESDTP	Konstituerande församling (1919)
2		Jaan Tõnisson (1868–1941?) 2:e statsminister	18 november 1919	28 juli 1920	254	Folkpartiet (ERE)	Tõnisson I ERE – ETE – ESDTP ERE – ETE –( ESDTP )
3		Ado Birk (1883–1942) 3:e premiärminister	28 juli 1920	30 juli 1920	3	Folkpartiet (ERE)	Birk ERE – ETE – KRE
4		Jaan Tõnisson (1868–1941?) 4:e statsministern (andra mandatperioden)	30 juli 1920	26 oktober 1920	89	Folkpartiet (ERE)	Tõnisson II ERE
5		Ants Piip (1884–1942) 5:e premiärministern	26 oktober 1920	20 december 1920	92	Labour Party (ETE)	Piip ETE
års konstitution ersatte kontoret med statlig äldre .

1934–1937

Porträtt		namn	Mandattid			Politiskt parti	Skåp	Riigikogu (val)	Separat statschef
			Tillträdde kontoret	Vänster kontoret	dagar
års konstitution delade ämbetet som statsäldste mellan ett nytt ämbete som heter statlig äldste och en premiärminister.
6		Konstantin Päts (1874–1956) 6:e premiärministern (i tjänst som statsäldste)	24 januari 1934	3 september 1937	1 319	Bondeförsamlingar (PK)	Päts V partilös koalition	V ( 1932 )	Statsminister i åligganden av staten äldste Konstantin Päts
						Ingen		Parlamentet avstängt
Ändringslagen av 1938 års konstitution slog tillfälligt samman ämbetena för statsäldste och premiärminister till president-regent .

1938–1944

Porträtt		namn	Mandattid			Politiskt parti	Skåp	Riigikogu (val)	Separat statschef
			Tillträdde kontoret	Vänster kontoret	dagar
års konstitution delade president-regentens ämbete mellan en president och en premiärminister.
7		Kaarel Eenpalu (tidigare Karl August Einbund ) (1888–1942) tillförordnad premiärminister	24 april 1938	9 maj 1938	537	Ingen	Päts V ( fortsättning ) partilös koalition	Parlamentet upplöstes	President Konstantin Päts (1938–1940)
		7:e premiärministern (andra mandatperioden)	9 maj 1938	12 oktober 1939			Eenpalu II icke-partikoalition	VI ( 1938 )
8		Jüri Uluots (1890–1945), 8:e premiärminister	12 oktober 1939	21 juni 1940	254	Ingen	Uluots partilösa koalition
Första sovjetiska ockupationen (1940–1941)
tyska ockupationen (1941–1944)
—		Otto Tief (1889–1976) tillförordnad premiärminister	18 september 1944	25 september 1944	8	Ingen	Tief partilös koalition	Parlamentet upplöstes	Premiärminister i uppdrag av president Jüri Uluots
2:a sovjetiska ockupationen (se Estlands exilregering )

1990–nutid

Porträtt		namn	Mandattid			Politiskt parti	Skåp	Riigikogu (val)	Separat statschef
			Tillträdde kontoret	Vänster kontoret	dagar
2:a sovjetiska ockupationen (se Estlands exilregering )
—		Edgar Savisaar (1950–2022) Interimsregeringens första premiärminister	3 april 1990	29 januari 1992	668	Popular Front of Estonia ( RR ) Estonian People's Center Party (ERKE)	Savisaar Interim olika koalitionspartners	Supreme Soviet (1990)	Ordförande i Högsta Sovjet
									Ordförande i högsta rådet Arnold Rüütel
—		Tiit Vähi (f. 1947) 2:e premiärminister i interimsregeringen	29 januari 1992	21 oktober 1992	266	Ingen	Vähi Interim olika koalitionspartners
									President Lennart Georg Meri (1992–2001)
9		Mart Laar (f. 1960) 9:e statsminister	21 oktober 1992	8 november 1994	749	Pro Patria ( I ) Pro Patria National Coalition Party (RKEI)	Laar I I – M – ERSP RKEI – M – ERSP RKEI – M – ERSP – ELDP RKEI – M – ERSP –( ELDP ) RKEI – M – ERSP – ELDP	VII ( 1992 )
10		Andres Tarand (f. 1940) 10:e premiärminister	8 november 1994	17 april 1995	161	Moderaterna ( M )	Tarand M – RKEI – ERSP – ELDP – VKRE
11		Tiit Vähi (f. 1947) 11:e premiärminister (andra mandatperioden)	17 april 1995	6 november 1995	701	Koalitionspartiet och Country People's Alliance ( KMÜ )	Vähi I KMÜ – KE	VIII ( 1995 )
			6 november 1995	17 mars 1997			Vähi II KMÜ – REF KMÜ KMÜ – AP
12		Mart Siimann (f. 1946) 12:e premiärminister	17 mars 1997	25 mars 1999	739	Koalitionspartiet och Country People's Alliance ( KMÜ )	Siimann KMÜ –AP
13		Mart Laar (f. 1960) 13:e premiärminister (andra mandatperioden)	25 mars 1999	28 januari 2002	1 041	Pro Patria Union (IL)	Laar II IL – M – REF	IX ( 1999 )
									President Arnold Rüütel (2001–2006)
14		Siim Kallas (f. 1948) 14:e statsminister	28 januari 2002	10 april 2003	438	Reformpartiet (REF)	S. Kallas REF – KE
15		Juhan Parts (f. 1966) 15:e premiärminister	10 april 2003	12 april 2005	735	Res Publica Party (RES)	Delar RES – REF – RL	X ( 2003 )
16		Andrus Ansip (f. 1956) 16:e premiärminister	12 april 2005	5 april 2007	3,271	Reformpartiet (REF)	Ansip I REF – KE – RL
									President Toomas Hendrik Ilves (2006–2016)
			5 april 2007	6 april 2011			Ansip II REF – IRL – SDE REF – IRL	XI ( 2007 )
			6 april 2011	26 mars 2014			Ansip III REF – IRL	XII ( 2011 )
17		Taavi Rõivas (f. 1979) 17:e premiärminister	26 mars 2014	9 april 2015	973	Reformpartiet (REF)	Rõivas I REF – SDE
			9 april 2015	23 november 2016			Rõivas II REF – SDE – IRL	XIII ( 2015 )
									President Kersti Kaljulaid (2016–2021)
18		Jüri Ratas (f. 1978) 18:e premiärminister	23 november 2016	29 april 2019	1525	Centerpartiet (KE)	Ratas I KE – SDE – IRL KE – SDE – I
			29 april 2019	26 januari 2021			Ratas II KE – EKRE – I	XIV ( 2019 )
19		Kaja Kallas (f. 1977) 19:e statsminister	26 januari 2021	14 juli 2022	773	Reformpartiet (REF)	K. Kallas I REF – KE REF
									President Alar Karis (2021–)
			18 juli 2022	Sittande			K. Kallas II REF – SDE – I

Se även

• Lista över regeringschefer i Estland
  • Lista över regeringschefer i exil
• Estlands president