Uppräkning av australiensiska aboriginer

Det australiensiska aboriginernas räknesystem användes tillsammans med meddelandestavar som skickades till angränsande klaner för att varna dem om, eller bjuda in dem till, corroborees , set-fights och bollspel . Siffror kunde klargöra vilken dag mötet skulle hållas (i ett antal "månar") och var (antalet lägers avstånd bort). Budbäraren skulle ha ett meddelande "i munnen" att följa med meddelandepinnen.

En vanlig missuppfattning bland icke-aboriginer är att aboriginaler inte hade ett sätt att räkna mer än två eller tre. Men Alfred Howitt , som studerade folken i sydöstra Australien, motbevisade detta i slutet av artonhundratalet, [ ^{citat behövs ]} även om myten fortsätter i cirkulation idag.

Systemet i tabellen nedan är det som används av Wotjobaluk i Wimmera (Howitt använde detta stamnamn för språket som kallas Wergaia i AIATSIS språkkarta ). Howitt skrev att det var vanligt bland nästan alla folk som han mötte i sydost: "Dess förekomst i dessa stammar tyder på att det måste ha varit allmänt över en betydande del av Victoria". Som framgår av följande tabeller baserades namn på siffror på kroppsdelar, som räknades från lillfingret. I sina manuskript föreslår Howitt att räkningen påbörjas på vänster hand.

Wotjobaluk räknesystem

Ursprungsnamn	bokstavlig översättning	Översättning	siffra
Giti mŭnya	liten hand	lillfinger	1
Gaiŭp mŭnya	från gaiŭp = en, mŭnya = hand	ringfingret	2
Marŭng mŭnya	från marung = ökentallen ( Callitris verrucosa ). (dvs långfingret är längre än de andra, eftersom ökentallen är högre än andra träd i Wotjo-landet.)	långfingret	3
Yolop-yolop mŭnya	från yolop = till punkt eller sikte	pekfinger	4
Bap mŭnya	från Bap = mamma	tummen	5
Dart gŭr	från pil = en hålighet, och gur = underarmen	insidan av handleden	6
Boibŭn	en liten svullnad (dvs. svullnad av underarmens böjmuskler)	underarmen	7
Bun-darti	en hålighet, som syftar på hålet på insidan av armbågsleden	insidan av armbågen	8
Gengen dartchŭk	från gengen = att knyta, och dartchuk = överarmen. Detta namn ges också till armbandet av pungskinn som bärs runt överarmen.	bicepsen	9
Borporŭng		axelspetsen	10
Jarak-gourn	från jarak = vass, och gourn = hals, (dvs. är platsen där vasshalsbandet bärs.)	hals	11
Nerŭp wrembŭl	från nerŭp = rumpan eller basen av något, och wrembŭl = öra	öronsnibben	12
Wŭrt wrembŭl''	från wŭrt = ovanför och även bakom, och wrembŭl = öra	den delen av precis ovanför och bakom örat	13
Doke doke	från doka = att flytta		14
Det det	hård	kronan på huvudet	15

Ett liknande system men med ytterligare en plats beskrevs av Howitt för Wurundjeri , talare av Woiwurrung- språket, i information som gavs till Howitt av den äldre William Barak . Han gör det klart att när räkningen väl har nått "huvudets topp. Från denna plats följer räkningen motsvarigheterna på andra sidan."

Andra språk

Språk	1	2	3	4	5	6	7	10
Anindilyakwa	awilyaba	ambilyuma	abiyakarbiya	abiyarbuwa	amangbala			ememberrkwa
Gumulgal	urapon	ukasar	ukasar-urapon	ukasar-ukasar	ukasar-ukasar-urapon	ukasar-ukasar-ukasar
Gurindji	yoowarni	garndiwirri	nga-rloo-doo
Kokata	kuma	kutthara	kabu	wima	ngeria
Kunwinjku	na-kudji	boken	danjbik	kunkarrngbakmeng	kunbidkudji			kunbidboken
Ngaanyatjarra	kutja	kutjarra	marnkurra	kutjarra-kutjarra	kutjarra-marnkurra
Nunggubuyu	anyjabugij	wulawa	wulanybaj	wulalwulal	marang-anyjabugij		marang-anyjabugij wula	marang-anyjabugij marang-anyjabugij
Tiwi	natinga	jirara	jiraterima	jatapinta	punginingita			wamutirara
Wangka	kuja	kujarra	kujarra kuju	kujarrakujarra	marakuju	marakujarra
Yorta Yorta	iyung	bultjubul	bultjubul iyung	bultjubul bultjubul	bultjubul bultjubul iyung			bultjubul biyin-n
Yolngu	wanggany	marrma'	lurrkun	marrma' marrma'	gong wangany			gong marrma'

Se även

Bibliografi

Howitt, AW 1904. De infödda stammarna i sydöstra Australien. London: McMillan and Co. Reprinted. 1996. Canberra: Aboriginal Studies Press. pp696-699 beskriver systemet i Wotjobaluk, medan sid 700-703 beskriver Wurundjeri-systemet.