Trettiotredje ändringen av Irlands konstitution

Trettiotredje ändringen av Irlands konstitution

4 oktober 2013 ( 2013-10-04 )

Upprättande
av hovrättsresultat
Val
Röster %
Ja 795 008 65,16 %
Nej 425 047 34,84 %
Giltiga röster 1 220 055 98,38 %
Ogiltiga eller tomma röster 20 080 1,62 %
Totalt antal röster 1 240 135 100,00 %
Registrerade väljare/valdeltagande 3,167,484 39,15 %

The Thirty-thirth Amendment of the Constitution (Court of Appeal) Act 2013 är en ändring av den irländska konstitutionen som inrättade en appellationsdomstol som ska sitta mellan de befintliga High- och Supreme Courts i syfte att ta över större delen av besvärsjurisdiktionen för högsta domstolen. Ändringen godkändes av väljarna i en folkomröstning den 4 oktober 2013 och undertecknades sedan i lag av president Michael D. Higgins den 1 november 2013.

Även om ändringen föreskrev att den nya domstolen skulle pröva de flesta överklaganden, föreskrev den också undantag som kunde gå direkt till Högsta domstolen. Den trettiotredje ändringen gör överklaganden från hovrätten till Högsta domstolen under förutsättning att högsta domstolens tillstånd erhålls . Sådan permission skulle endast beviljas i fall av allmän allmän betydelse eller i rättvisans intresse. Avsikten med ändringen var att minska arbetsbördan för Högsta domstolen, så att den kunde koncentrera sig på ett mindre antal viktigare mål. Innan ändringen antogs hade Högsta domstolen obligatorisk jurisdiktion — civilmål som avgjordes av High Court kunde direkt överklagas till Högsta domstolen, som inte hade något val över vilka överklaganden den prövade.

Lagförslaget gick igenom båda kamrarna i Oireachtas den 24 juli 2013. En folkomröstning hölls den 4 oktober 2013, där 65,1 % röstade för, med ett valdeltagande 39,15 %. Hovrätten skapades i oktober 2014 i enlighet med stadgarna enligt den ändrade konstitutionen.

Bakgrund

Konstitutionen föreskrev inrättandet av två domstolar: Högsta domstolen och Högsta domstolen. Andra domstolar kan inrättas genom lag men får inte ifrågasätta lagstiftningens författning. Högsta domstolen är en domstol i första instans med allmän ursprunglig jurisdiktion , som prövar de viktigaste målen inom civilrätt och straffrätt (i det senare fallet sitter som Central Criminal Court ). High Court agerar också som appellationsdomstol för mål som inledningsvis behandlats i Circuit Court , en domstol med begränsad jurisdiktion .

Högsta domstolen prövar överklaganden från High Court och Court of Criminal Appeal och, mer sällan, remisser av lagförslag från presidenten enligt artikel 26 i konstitutionen . Medan Högsta domstolen har den slutliga myndigheten att tolka konstitutionen, är många fall som den behandlar inte konstitutionella till sin natur . År 1971 fanns det fem domare i högsta domstolen och sju i högsta domstolen; 2009 var siffrorna åtta respektive 36. Antalet mål som överklagats till Högsta domstolen har ökat snabbare än antalet domare, vilket har lett till en eftersläpning på flera år. 2006 inrättade den dåvarande regeringen en arbetsgrupp för en appellationsdomstol, ledd av Susan Denham , som då var ordinarie domare i högsta domstolen och blev chefsdomare 2010. Arbetsgruppens rapport publicerades i maj 2009.

2013 års lagförslag publicerades av Alan Shatter , justitie- och jämställdhetsminister, den 9 juli 2013. Det var i linje med rekommendationerna i 2009 års arbetsgrupps rapport.

Lagförslaget gjorde en ändring som inte var relaterad till den nya hovrätten: att ta bort "en-domsregeln" som föreskrev att Högsta domstolen endast kunde avge ett yttrande i konstitutionella mål. Borttagningen gjorde det möjligt att publicera olika åsikter, till exempel i samstämmiga och avvikande åsikter . Denna ändring gäller endast granskning enligt artikel 34, inte granskning av räkningar enligt artikel 26 .

Ändringar

De materiella ändringarna av konstitutionen gällde artikel 34, som definierar domstolssystemet.

Sektion Underavsnitt Befintlig text Ny text Avsnitt av lagförslag verkställande
1 Rättvisan skall skipas i domstolar som är inrättade genom lag av domare som utsetts på det sätt som stadgas i denna grundlag och ska, utom i sådana särskilda och begränsade fall som kan föreskrivas i lag, skötas offentligt. Ingen förändring
2 Domstolarna ska bestå av förstainstansrätter och en slutlig appellationsdomstol. Domstolarna ska bestå av:
i Domstolar i första instans;
ii en hovrätt; och
iii en slutlig appellationsdomstol.
3(a,b)
3 1°-4° Beskriver förstainstansrätten, inklusive High Court Ingen förändring
4 nya) 1°–3° Nytt avsnitt
1° Hovrätten skall—
i om inte annat föreskrivs i denna artikel, och
ii med sådana undantag och med förbehåll för sådana bestämmelser som kan föreskrivas i lag,
ha överklagandejurisdiktion från alla beslut av High Court och ska även ha överklagande behörighet från sådana beslut av andra domstolar som kan föreskrivas i lag.
2° Ingen lag ska antas utom från besvärsjurisdiktionen för hovrättsmål som involverar frågor om giltigheten av någon lag med hänsyn till bestämmelserna i denna konstitution.
3° Hovrättens beslut ska vara slutgiltigt och avgörande, om inte annat föreskrivs i denna artikel.
3(c,d)
5 [var 4] Hovrätten skall kallas Högsta domstolen. Ingen förändring
5 [var 4] Högsta domstolens president ska kallas överdomare. Ingen förändring
5 [var 4] Högsta domstolen skall, med sådana undantag och med förbehåll för sådana föreskrifter som kan föreskrivas i lag, ha besvärsjurisdiktion från alla beslut av högsta domstolen och ska även ha besvärsjurisdiktion från sådana beslut av andra domstolar som kan föreskrivas i lag. Högsta domstolen ska, med förbehåll för sådana föreskrifter som i lag föreskrivas, ha besvärsrätt från ett beslut av hovrätten, om Högsta domstolen finner att— i beslutet avser en fråga av allmän allmän betydelse,
eller
ii i rättviseintressen är det nödvändigt att det överklagas till Högsta domstolen.
5(2)(a,b)
5 [var 4] Nytt avsnitt Utan hinder av punkt 4.1° häri ska Högsta domstolen, med förbehåll för sådana föreskrifter som kan föreskrivas i lag, ha besvärsbehörighet från ett beslut av högsta domstolen, om Högsta domstolen finner att det finns synnerliga omständigheter som motiverar ett direkt överklagande till den, och en förutsättning för att Högsta domstolen ska vara tillgodosedd är att någon eller båda av följande faktorer finns:
i avgörandet avser en fråga av allmän allmän betydelse;
ii rättvisans intressen.
5(2)(c,d)
5 [var 4] 5° [var 4°] Ingen lag ska antas utom från överklagandejurisdiktionen för Högsta domstolens mål som involverar frågor om giltigheten av någon lag med hänsyn till bestämmelserna i denna konstitution. Ingen förändring förutom omnumrering 5(2)(e)
5 [var 4] Högsta domstolens beslut i en fråga om giltigheten av en lag med beaktande av bestämmelserna i denna konstitution ska avkunnas av en av domarna i den domstolen som den domstolen ska föreskriva, och ingen annan åsikt i en sådan fråga, vare sig de samtycker eller avviker, ska uttalas, inte heller ska förekomsten av någon sådan annan åsikt avslöjas. raderade 5(2)(f,g)
5 [var 4] Högsta domstolens beslut ska i samtliga fall vara slutgiltigt och avgörande. Ingen förändring
6 [var 5] Föreskriver tjänsteed för domare Ingen förändring

De andra ändringarna är:

I schema 2
infördes en övergående artikel 34A för att bemyndiga inrättandet av den nya appellationsdomstolen genom en vanlig lag från Oireachtas . (I enlighet med en av dess egna bestämmelser ströks denna artikel från den officiella texten till författningen den 28 oktober 2014, dagen då hovrätten inrättades.) I schema 6 spreds följdändringar för att hänvisa till den
nya
domstolen varhelst den högsta Domstol och High Court nämns för närvarande.
I schema 7
infördes en övergående artikel 64 för att tillåta att överklaganden från High Court som är anhängiga vid Högsta domstolen vid inrättandet av appellationsdomstolen överförs till den nya domstolen. (I enlighet med en av dess egna bestämmelser ströks denna artikel ur den officiella författningstexten den 28 oktober 2015, ett år efter det att hovrätten tillsattes.) Bilaga 8 en följdändring som endast skulle ha varit aktuell
om
den Seanad Abolition Bill hade blivit lag. Det lagförslaget lades till folkomröstning samma dag som detta lagförslag och avslogs.

Högsta domstolens president fortsätter att vara ex officio -medlem både av statsrådet och högsta domstolen (den sistnämnda bestämmelsen är enligt lag, inte enligt konstitutionen). Ordföranden för den nya domstolen är också ledamot av båda organen. Den befintliga hovrätten slogs samman med den nya hovrätten. Regeringen planerar att minska antalet domare i högsta domstolen från tio till fem när sittande domare går i pension.

Debatt

Lagförslaget stöddes av alla partier i Dáil och i Seanad , inklusive de fyra största partierna, Fine Gael , Labour , Fianna Fáil och Sinn Féin , som alla körde lågmälda kampanjer. Den 1 oktober 2013 gjorde alla fyra ett gemensamt uttalande där de uppmanade till en ja-röst.

En folkomröstningskommission inrättades, som krävs enligt lag, för att övervaka folkomröstningen som ska hållas den 4 oktober 2013. Folkomröstningskommissionens särskilda webbplats lanserades den 5 september 2013.

Alan Shatter uttryckte oro över att folkomröstningen skulle komma i skuggan av den samtidiga folkomröstningen som föreslog att Seanaden skulle avskaffas. Shatter kritiserade också RTÉ :s bevakning av folkomröstningen och antydde att man undvek att diskutera frågan alls av rädsla för att bryta mot sin neutralitetsförpliktelse.

Elizabeth Dunne, High Court- domaren som var ordförande för folkomröstningskommissionen, uttryckte oro över bristen på offentlig debatt om appellationsdomstolens förslag.

I ett tal den 27 september beskrev överdomare Susan Denham den nuvarande eftersläpningen av rättsfall som "ohållbar" och folkomröstningen som "en inbjudan till medborgarna att göra det möjligt för de överordnade domstolarna att fungera bättre"; hon förespråkade inte uttryckligen ett ja, eftersom maktdelning krävde att domarna var opartiska. Michael Williams, en advokat som är emot folkomröstningen, kände att talet "klev över gränsen" in i politiken. Law Society of Ireland , yrkesorganisationen för advokater , rekommenderade sina medlemmar att råda klienter att rösta ja. Bar Council of Ireland , organet för barristers , krävde också en ja-röst. Irish Farmers' Association rådde bönder att stödja lagförslaget för att minska förseningar i rättstvister.

Michael Williams skrev i The Irish Times att appellationsdomstolen inte var någon ersättning för en mer grundläggande reform av det irländska rättssystemet, vilket han sa var osannolikt eftersom det skulle utmana advokaters egenintressen. Mattie McGrath uttryckte en liknande synpunkt och efterlyste en nej-röst. Medan Williams förespråkar att ta bort regeln om en dom, kritiserade han sammanslutningen av den med hovrätten i ett enda ändringsförslag som kräver en enda folkomröstning. Seth Barrett Tillman, lektor i juridik vid National University of Ireland, Maynooth, ansåg att eftersom Court of Criminal Appeal hade skapats utan en konstitutionell ändring borde detsamma vara möjligt för en Civil Court of Appeal. Advokaten Paul Anthony McDermott föreslog att förseningarna i att höra ärenden berodde på för många rättstvister snarare än för få domare eller domstolar. Diarmuid Rossa Phelan, en framstående irländsk advokat och juridikprofessor vid School of Law vid Trinity College Dublin , föreslog att det var farligt att ge Högsta domstolen ett absolut utrymme för skönsmässig bedömning att välja vilka fall som skulle behandlas och att det skulle behöva övervakas med avseende på uppdragskrypning . Högsta domstolens mästare, Edmund Honohan , beskrev förslaget som en "råvara" som skulle leda till en ökning av rättstvister och i interimistiska överklaganden , och hävdade att högsta domstolens eftersläpning kunde rensas genom att ta itu med "ärendehantering, tidshantering, pappershantering, inlämningar och så vidare".

Irish Times noterade att "få röster" "höjdes mot ändringen" och att medvetenheten om frågorna hämmades av förbudet mot offentligt finansierad opinionsbildningskampanj; det rekommenderade en ja-röst. Ruadhan Mac Cormaic, rättskorrespondent för Times , rapporterade att många advokater privat var skeptiska till att domstolen skulle minska eftersläpningen, och att om dess fall uppfattades som tröttsamt tekniska skulle den kunna kämpa för att rekrytera högkvalitativa domare.

Opinionsundersökningar

En opinionsundersökning den 10–17 september 2013 frågade hur väl väljarna upplevde att de förstod frågan. Av de tillfrågade svarade 6% "mycket bra", 9% "ganska bra", 30% "i viss mån", 21% "inte speciellt bra" och 33% "inte alls".

Troligtvis röstavsikter
Datum Källa Röstningsbyrå Provstorlek Ja Nej Obeslutsam Ref
27–28 september 2013 The Irish Times Ipsos MRBI 1 000 43 % 14 % 44 %
10–17 september 2013 Sunday Times Beteende & attityder 934 59 % 16 % 25 %
Notera

Röstkortsfel

Dublins kommunfullmäktige bad om ursäkt efter att ha använt en inaktuell valregisterfil för att generera informationskort för röstning; detta resulterade i att 35 000 väljare och avlidna personer fick felaktig information om var de skulle rösta. Korten regenererades med hjälp av rätt data.

Resultat

Trettiotredje ändring av konstitutionspropositionen 2013
Val Röster %
Referendum passed Ja 795 008 65,16
Nej 425 047 34,84
Giltiga röster 1 220 055 98,4
Ogiltiga eller tomma röster 20 080 1.6
Totalt antal röster 1 240 135 100,00
Registrerade väljare/valdeltagande 3,167,484 39,15
Resultat per valkrets
Valkrets Väljarkår Valdeltagande (%) Röster Andel röster
Ja Nej Ja Nej
Carlow–Kilkenny 111 304 37,2 % 25 902 14,759 63,7 % 36,3 %
Cavan–Monaghan 100 434 34,5 % 21 050 12,827 62,1 % 37,9 %
Clare 79 295 38,5 % 19,385 10,591 64,7 % 35,3 %
Cork East 81,534 39,0 % 19,367 11 852 62,1 % 37,9 %
Cork North-Central 74,828 38,6 % 17,811 10 599 62,7 % 37,3 %
Cork nordväst 62,118 42,1 % 16 076 9,571 62,7 % 37,3 %
Cork South-Central 90,662 42,3 % 24,837 12 986 65,7 % 34,3 %
Cork sydväst 59,813 42,4 % 15,764 9,128 63,3 % 36,7 %
Donegal nordöstra 58 032 29,2 % 9,361 7 270 56,3 % 43,7 %
Donegal sydväst 61,656 30,5 % 11 978 6,448 65,0 % 35,0 %
Dublin Central 55 018 36,9 % 13,431 6,571 67,2 % 32,8 %
Dublin Mellanvästern 65 093 38,2 % 16 194 8,363 65,9 % 34,1 %
Dublin norra 69,488 40,6 % 19 258 8,682 68,9 % 31,1 %
Dublin North-Central 53,884 48,2 % 17 325 8,326 67,5 % 32,5 %
Dublin nordöstra 58,444 43,6 % 16 856 8,366 66,8 % 33,2 %
Dublin nordvästra 50,943 36,3 % 11 846 6,414 64,9 % 35,1 %
Dublin södra 101,884 46,0 % 33 959 12.334 73,4 % 26,6 %
Dublin South-Central 79,173 38,1 % 19,740 10 055 66,3 % 33,7 %
Dublin sydöstra 55,442 40,5 % 17 020 5 195 76,6 % 23,4 %
Dublin sydväst 69,879 37,9 % 17,541 8 700 66,8 % 33,2 %
Dublin västra 62,192 39,7 % 16.266 7,728 67,8 % 32,2 %
Dún Laoghaire 79,207 46,2 % 26 209 9 899 72,6 % 27,4 %
Galway East 82,588 36,1 % 18 269 10 907 62,6 % 37,4 %
Galway West 91 994 35,7 % 21,373 10 806 66,4 % 33,6 %
Kerry North–West Limerick 61 998 37,1 % 13,831 8,663 61,5 % 38,5 %
Kerry South 56,532 39,2 % 13 602 8 090 62,7 % 37,3 %
Kildare North 75 043 41,1 % 20 295 10,175 66,6 % 33,4 %
Kildare South 57,454 38,1 % 13,636 7 959 63,1 % 36,9 %
Laois–Offaly 106 057 37,3 % 24,416 14,584 62,6 % 37,4 %
Limerick 65,186 38,4 % 15 062 9,468 61,4 % 38,6 %
Limerick City 64 909 37,9 % 16 061 8,178 66,3 % 33,7 %
Longford–Westmeath 85,791 36,8 % 19,146 11 839 61,8 % 38,2 %
Louth 102 088 37,9 % 24,372 13,783 63,9 % 36,1 %
Mayo 94,860 37,9 % 23,596 11,713 66,8 % 33,2 %
Meath East 64,440 37,4 % 15,466 8,324 65,0 % 35,0 %
Meath West 62,891 35,8 % 13,785 8,372 62,2 % 37,8 %
Roscommon–South Leitrim 59 006 42,9 % 15 197 9,623 61,2 % 38,8 %
Sligo–North Leitrim 60,228 39,8 % 14,631 8,839 62,3 % 37,7 %
Tipperary North 62,233 42,8 % 16,571 9,502 63,6 % 36,4 %
Tipperary South 56 060 41,7 % 15.262 7,673 66,5 % 33,5 %
Waterford 76,442 40,7 % 18 825 11 697 61,7 % 38,3 %
Wexford 106,329 38,7 % 26,478 13,924 65,5 % 34,5 %
Wicklow 94,932 45,1 % 27 958 14.264 66,2 % 33,8 %
Total 3,167,384 39,2 % 795 008 425 047 65,2 % 34,8 %

Genomförande och genomförande

Den ledamot av folkomröstningen utfärdade ett preliminärt resultatintyg av rösterna, som publicerades i Iris Oifigiúil den 8 oktober 2013. Eftersom ingen framställning som ifrågasatte resultatet lämnades in till High Court senast den 15 oktober, blev intyget slutgiltigt. President Michael D. Higgins undertecknade lagförslaget den 1 november 2013, efter att ha återvänt från ett statsbesök i Centralamerika.

Innan den nya domstolen kan komma till måste lagar som reglerar dess verksamhet antas och domare rekryteras. Sean Ryan tillkännagavs som utsedd president för den nya domstolen den 25 februari 2014. The Court of Appeal Act 2014 infördes som ett lagförslag den 2 juli 2014, antogs av Dáil den 15 juli och Seanad den 16 juli, och undertecknades av presidenten den 20 juli. Den 23 juli utnämnde regeringen sex domare i högsta domstolen som skulle överföras till den nya domstolen under Ryan. Lagstiftade instrument inledde 2014 års lag i två etapper i september och oktober 2014. Hovrätten kom till den 28 oktober 2014 och dess första nio domare utsågs av presidenten klockan 18.30 följande dag.

I september 2016 hävdade en tidning i The Irish Law Times att "hovrätten aldrig hade en bön om att lösa problemet som ställdes till folket i den här folkomröstningen, som löste eftersläpningen", med 1 814 mål oavgjorda i slutet av 2015 jämfört med 2 001 fall vid starten. En talesperson för domstolen sa att den skulle behandla ärenden snabbare när den "hittar sin rytm".

  •   Arbetsgrupp för en hovrätt (maj 2009). Rapport (PDF) . Regeringens publikationer. Vol. Prn. A8/0153. Dublin: Stationery Office. ISBN 978-1-4064-2117-0 .
  • Attorney General of Irland (1 november 2013). "Trettiotredje ändring av grundlagslagen, 2013" . Irländsk lagbok . Hämtad 25 mars 2015 .

Fotnoter

externa länkar