Sigriswil
Sigriswil | |
|---|---|
 Sigriswil
| |
 by Vapensköld
| |
|
Sigriswils läge
 | |
  Sigriswil  Sigriswil | |
| Koordinater: Koordinater : | |
| Land | Schweiz |
| Kanton | Bern |
| Distrikt | Thun |
| Regering | |
| • Borgmästare | Alfred Santschi |
| Område | |
| • Totalt | 55,34 km 2 (21,37 sq mi) |
| Elevation | 810 m (2 660 fot) |
| Befolkning
(2018-12-31)
| |
| • Totalt | 4,832 |
| • Densitet | 87/km 2 (230/sq mi) |
| Tidszon | UTC+01:00 ( Centraleuropeisk tid ) |
| • Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( Centraleuropeisk sommartid ) |
| Postnummer(er) | 3655 |
| SFOS-nummer | 0938 |
| Orter | 11 byar (Aeschlen ob Gunten, Gunten, Meiersmaad, Merligen, Ringoldswil, Schwanden, Sigriswil, Tschingel ob Gunten, Wiler, Endorf, Reust); Justistal |
| Omringad av | Beatenberg , Heiligenschwendi , Horrenbach-Buchen , Krattigen , Leissigen , Oberhofen am Thunersee , Spiez , Teuffenthal |
| Tvillingstäder | Lutry (Schweiz), Villa General Belgrano (Argentina) |
| Hemsida |
|
Sigriswil är en kommun i administrativa distriktet Thun i kantonen Bern i Schweiz .
Historia
Sigriswil nämns första gången 1222-23 som Sigriswile .
Arkeologiska lämningar från yngre stenåldern och bronsåldern visar att området kring Sigriswil har varit bebott så tidigt som för 5000 år sedan. Man tror att de första moderna invånarna kan spåras tillbaka till från Alamanni som bosatte sig på stranden av sjön Thun runt 500-talet e.Kr., och sedan flyttade upp till de högre höjderna runt den moderna byn Sigriswil mellan 8-10-talet. Bykyrkan S:t Gallus nämndes första gången 1222-23 i Strättligerkrönikan som en av de tolv kyrkorna runt sjön Thun . Den byggdes dock troligen under 900- till 1100-talen. Beskyddarrättigheterna över kyrkan och Justistal-bosättningen och alpängen gavs till Interlaken Abbey på 1200-talet .
År 1347 kunde invånarna i Sigriswil köpa sin självständighet i slottet Thun av greve Eberhard (en medlem av Kyburgdynastin som hade hamnat i svåra ekonomiska tider) för summan av 300 "Pfund Thuner Pfennige" (300 pund av 'Thun Pennies'). År 1384 Bern över kommunen, även om invånarna i Sigriswil kunde styra sig själva.
1467 revs den gamla kyrkan och en ny sockenkyrka byggdes. År 1528 antog Bern den nya tron av den protestantiska reformationen och undertryckte alla kloster, inklusive Interlaken Abbey. Patronaträtten över kyrkan övergick till Bern, medan Justistal blev en del av kommunen. 1678-79 revs den andra kyrkan och den nuvarande kyrkan byggdes.
Efter den franska invasionen 1798 blev Sigriswil en del av den nyskapade kantonen Oberland i Helvetic Republic . Efter kollapsen av republiken och 1803 års medlingslag anslöt den sig till kantonen Bern i det nyskapade Thun-distriktet .
Traditionellt fiskade byborna i Sigriswil i sjön Thun, odlade skördar och vingårdar på dalbottnen och födde upp nötkreatur på sommaren på högalpina ängar innan de tog ner dem för vintern . År 1914 förstörde en kombination av sjukdomar, konkurrens från importerat vin och det hotande världskriget vinindustrin i kommunen. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började ångbåtar och förbättrade vägar föra turister till kommunen. Hotell och restauranger öppnade längs sjöstranden och i backen. De förstklassiga hotellen slog sig ner längs sjöstranden, medan små stugor och fritidshus utvecklades i bergsdalarna och terrasserna. Idag är Sigriswil en lugn alpin bondby och en populär turistort.
Geografi
_164.JPG)
Sigriswil har en yta på 55,41 km 2 (21,39 sq mi). Från och med undersökningen 2004/06 används totalt 21,76 km 2 (8,40 sq mi) eller 39,3 % för jordbruksändamål, medan 26,1 km 2 (10,1 sq mi) eller 47,1 % är skogbevuxen. Av resten av kommunen är 2,6 km 2 (1,0 sq mi) eller 4,7 % bebyggd (byggnader eller vägar), 0,28 km 2 (0,11 sq mi) eller 0,5 % är antingen floder eller sjöar och 4,62 km 2 (1,78 sq mi) eller 8,3 % är improduktiv mark.
Från samma undersökning utgjorde bostäder och byggnader 2,6 % och transportinfrastruktur 1,8 %. Totalt är 41,9 % av den totala markytan kraftigt skogbevuxen och 3,8 % är täckt av fruktträdgårdar eller små kluster av träd. Av jordbruksmarken är 16,5 % betesmark och 21,8 % används till fjällbetesmark. Allt vatten i kommunen är rinnande vatten. Av de improduktiva områdena är 4,2 % improduktiv vegetation och 4,2 % är för stenig för vegetation.
Kommunen är spridd över sjöar och berg längs Thunsjöns högra strand . Det omfattar vattendelaren för Zulgfloden och bergskedjorna Güggisgrat och Sigriswilgrat . Den består av elva byar (Gunten, Merligen am See, Aeschlen, Sigriswil, Endorf, Ringoldswil, Tschingel, Schwanden, Meiersmaad, Reust och Justistal) samt spridda byar .
Den 31 december 2009 upplöstes Amtsbezirk Thun, kommunens tidigare distrikt. Följande dag, den 1 januari 2010, anslöt den sig till det nyskapade Verwaltungskreis Thun.
Vapen
Kommunvapnets blazon är Gules en druvbalja Argent ringad eller fylld med druvor Azurbladig Vert på ett berg av 3 Coupeaux av den sista .
Demografi
_132.JPG)
Sigriswil har en befolkning (per december 2020) på 4 847. Från och med 2012 är 10,1 % av befolkningen bosatta utländska medborgare. Mellan de senaste 2 åren (2010-2012) förändrades befolkningen med 1,8 %. Migrationen stod för 2,2 %, medan födslar och döda stod för -1,2 %.
Största delen av befolkningen (från 2000) talar tyska (4 272 eller 95,0 %) som sitt första språk, portugisiska är det näst vanligaste (41 eller 0,9 %) och franska är det tredje (31 eller 0,7 %). Det finns 12 personer som talar italienska och 4 personer som talar romanska .
Från och med 2008 var befolkningen 48,2% män och 51,8% kvinnor. Befolkningen bestod av 1 989 schweiziska män (43,3 % av befolkningen) och 228 (5,0 %) icke-schweiziska män. Det fanns 2 163 schweiziska kvinnor (47,0 %) och 218 (4,7 %) icke-schweiziska kvinnor. Av befolkningen i kommunen var 1 851 eller cirka 41,2 % födda i Sigriswil och bodde där år 2000. Det var 1 420 eller 31,6 % som var födda i samma kanton, medan 606 eller 13,5 % var födda någon annanstans i Schweiz, och 441 eller 9,8 % föddes utanför Schweiz.
Från och med 2012 utgör barn och tonåringar (0–19 år) 15,9 % av befolkningen, medan vuxna (20–64 år) utgör 56,5 % och seniorer (över 64 år) utgör 27,6 %.
År 2000 fanns det 1 677 personer som var ensamstående och aldrig gifte sig i kommunen. Det fanns 2 191 gifta individer, 402 änkor eller änklingar och 226 individer som är frånskilda.
Från och med 2010 fanns det 799 hushåll som endast består av en person och 113 hushåll med fem eller fler personer. År 2000 var totalt 1 833 lägenheter (67,3 % av totalen) permanent upptagna, medan 723 lägenheter (26,5 %) var säsongsbelagda och 169 lägenheter (6,2 %) stod tomma. Från och med 2012 var byggtakten för nya bostäder 5,6 nya enheter per 1000 invånare. Vakansgraden för kommunen var 2013 0,4 %. År 2012 utgjorde småhusen 34,8 % av det totala boendet i kommunen.
Den historiska befolkningen anges i följande diagram:
Ekonomi
Från och med 2011 hade Sigriswil en arbetslöshet på 1,5 %. Från och med 2011 var det totalt 1 639 personer anställda i kommunen. Av dessa var det 333 personer sysselsatta inom den primära ekonomiska sektorn och cirka 122 företag involverade i denna sektor. Sekundärsektorn sysselsätter 167 personer och det fanns 63 företag inom denna sektor . Den tertiära sektorn sysselsätter 1 138 personer, med 211 företag inom denna sektor. Det fanns 2 177 invånare i kommunen som var anställda i någon egenskap, varav kvinnor utgjorde 41,8 % av arbetsstyrkan.
Under 2008 fanns det totalt 1 172 heltidstjänster . Antalet arbetstillfällen inom primärsektorn var 201, varav 182 inom jordbruket, 14 inom skogsbruk eller virkesproduktion och 5 inom fiske eller fiske. Antalet jobb inom sekundärsektorn var 125, varav 35 eller (28,0 %) inom tillverkning och 75 (60,0 %) inom bygg. Antalet jobb inom den tertiära sektorn var 846. Inom den tertiära sektorn; 86 eller 10,2 % ägnade sig åt grossist- eller detaljhandel eller reparation av motorfordon, 33 eller 3,9 % ägnade sig åt förflyttning och lagring av varor, 280 eller 33,1 % var på hotell eller restaurang, 28 eller 3,3 % var tekniska yrkesverksamma eller vetenskapsmän , 26 eller 3,1 % var under utbildning och 311 eller 36,8 % inom hälso- och sjukvård.
År 2000 var det 372 arbetare som pendlade in i kommunen och 1 159 arbetare som pendlade bort. Kommunen är en nettoexportör av arbetare, med cirka 3,1 arbetare som lämnar kommunen för varje som kommer in. Totalt 1 018 arbetare (73,2 % av de 1 390 totala arbetarna i kommunen) både bodde och arbetade i Sigriswil. Av den arbetande befolkningen använde 14 % kollektivtrafik för att ta sig till jobbet och 54,2 % använde privat bil.
Den lokala och kantonala skattesatsen i Sigriswil är en av de lägsta i kantonen. År 2012 var den genomsnittliga lokala och kantonala skattesatsen för en gift bosatt, med två barn, av Sigriswil som tjänade 150 000 CHF 12,1 %, medan en ogift bosatts skattesats var 18 %. Som jämförelse var medeltalet för hela kantonen 2011 14,2 % och 22,0 %, medan det rikstäckande genomsnittet var 12,3 % respektive 21,1 %.
År 2010 fanns det totalt 2 064 skattebetalare i kommunen. Av det totala antalet tjänade 598 över 75 000 CHF per år. Det var 27 personer som tjänade mellan 15 000 och 20 000 per år. Det största antalet arbetare, 619, tjänade mellan 50 000 och 75 000 CHF per år. Medelinkomsten för gruppen med över 75 000 CHF i Sigriswil var 119 152 CHF, medan genomsnittet i hela Schweiz var 131 244 CHF.
2011 fick totalt 0,4 % av befolkningen direkt ekonomiskt stöd från regeringen.
Sevärdheter
Hela byn Wiler är utpekad som en del av Inventory of Swiss Heritage Sites
Sternwarte Sirius ligger vid Schwanden.
Politik
I det federala valet 2011 var det populäraste partiet Swiss People's Party (SVP) som fick 49,3 % av rösterna. De följande tre mest populära partierna var det konservativa demokratiska partiet (BDP) (15,1 %), det socialdemokratiska partiet (SP) (10,2 %) och FDP. Liberalerna (6,0 %). I det federala valet avgavs totalt 2 163 röster och valdeltagandet var 58,3 %.
Religion
Från folkräkningen 2000 tillhörde 3 429 eller 76,3% den schweiziska reformerade kyrkan , medan 390 eller 8,7% var romersk-katolska . Av resten av befolkningen fanns det 27 medlemmar i en ortodox kyrka (eller cirka 0,60% av befolkningen), det fanns 6 individer (eller cirka 0,13% av befolkningen) som tillhörde den kristna katolska kyrkan , och det fanns 136 individer (eller cirka 3,02 % av befolkningen) som tillhörde en annan kristen kyrka. Det fanns 2 individer (eller omkring 0,04% av befolkningen) som var judar , och 51 (eller omkring 1,13% av befolkningen) som var muslimer . Det fanns 8 individer som var buddhister , 6 individer som var hinduer och 2 individer som tillhörde en annan kyrka. 295 (eller cirka 6,56% av befolkningen) tillhörde ingen kyrka, är agnostiker eller ateister , och 144 individer (eller cirka 3,20% av befolkningen) svarade inte på frågan.
Utbildning
I Sigriswil har cirka 57,6% av befolkningen slutfört icke-obligatorisk gymnasieutbildning och 16,6% har avslutat ytterligare högre utbildning (antingen universitet eller en Fachhochschule ). Av de 496 som hade avslutat någon form av högre utbildning som anges i folkräkningen var 64,9 % schweiziska män, 20,2 % var schweiziska kvinnor, 9,1 % var icke-schweiziska män och 5,8 % var icke-schweiziska kvinnor.
Skolsystemet i kantonen Bern erbjuder ett år av icke-obligatoriskt förskola , följt av sex år i grundskolan. Därefter följer tre års obligatorisk gymnasieskola där eleverna separeras efter förmåga och fallenhet. Efter gymnasiet kan eleverna gå ytterligare skolgång eller gå in i en lärlingsutbildning .
Under läsåret 2012-13 gick det totalt 360 elever i klasserna i Sigriswil. Av de ursprungliga 10 skolorna (i 11 samhällen) är endast 7 grundskolor fortfarande aktiva. Den enda gymnasieskolan ligger i byn Sigriswil. Det fanns totalt 51 elever i de tyskspråkiga dagisklasserna i kommunen. Av dagiseleverna var 15,7 % permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 15,7 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket. Kommunens grundskola hade 202 elever i tyska språkklasser. Av primärstudenterna var 9,9 % permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 6,9 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket. Under samma år hade gymnasieskolan totalt 107 elever. Det var 2,8 % som var permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 2,8 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket.
År 2000 gick det totalt 374 elever i någon skola i kommunen. Av dem både bodde och gick 373 i skolan i kommunen, medan en elev kom från en annan kommun. Under samma år gick 117 invånare i skolor utanför kommunen.
Sigriswil är hem för Gemeindebibliothek Sigriswil (Sigriswils kommunala bibliotek). Biblioteket har (per 2008) 5 522 böcker eller andra medier och lånade ut 16 223 föremål samma år. Det var öppet totalt 156 dagar med i genomsnitt 12 timmar per vecka under det året.
Se även
externa länkar
| Internationell | |
|---|---|
| Nationell | |
| Övrig | |
