Hilterfingen

Hilterfingens
kommun i Schweiz
Hodler - Charlet i Hilterfingen - 1871
Vapenskölden
Hilterfingens läge
Hilterfingen Hilterfingen
Koordinater:
Land	Schweiz
Kanton	Bern
Distrikt	Thun
Regering
• Borgmästare	Gerhard Beindorff
Område
• Totalt	2,8 km 2 (1,1 sq mi)
Elevation	562 m (1 844 fot)
Befolkning  (2018-12-31)
• Totalt	4 044
• Densitet	1 400/km 2 (3 700/sq mi)
Tidszon	UTC+01:00 ( Centraleuropeisk tid )
• Sommar ( sommartid )	UTC+02:00 ( Centraleuropeisk sommartid )
Postnummer(er)	3652
SFOS-nummer	0929
Omringad av	Heiligenschwendi , Oberhofen am Thunersee , Spiez , Thun
Hemsida	www .hilterfingen .ch SFSO statistik

Hilterfingen är en kommun i administrativa distriktet Thun i kantonen Bern i Schweiz .

Historia

Gravyr av Hilterfingens kyrka från 1897

Hünibach postkontor 1925

Hünegg slott

Hilterfingen nämns första gången 1175 som Hiltolfingen .

Det äldsta spåret av en bosättning i området är några gravar från tidig bronsålder nära Hünegg och Aebnit. Området var bebott under tidig medeltid, vilket framgår av 600- och 700-talsgravar vid Eichbühl och Hünegg. På medeltiden ägdes den av Freiherr von Oberhofen , som donerade byn till kannikkollegiet i Amsoldingen . Under de följande århundradena blev kollegiet gradvis utarmat och 1484 påven upplösningen av kollegiet och dess inkorporering i det nyskapade kanonkollegiet i St. Vincents katedral i Bern . Fyra år senare, 1488, införlivades Hilterfingen officiellt i Berner Thun-distriktet . Den sammanfogade Oberhofen borgmästaren i 1652. Efter den franska invasionen 1798 , blev Hilterfingen en del av den Helvetic Republic Kantonen av Oberland . Efter kollapsen av republiken och 1803 lagen om medling anslöt den sig till det nyligen återskapade Thun-distriktet .

På 1800-talet byggde flera rika patricier tre ståtliga herrgårdar i samhället, varav två fortfarande är synliga. Den första var den nygotiska Chartreuse-herrgården som byggdes 1807 för Schultheiss Niklaus Friedrich von Mülinen. Några år senare, 1811, grundade han på herrgården Swiss Historians Research Society (Schweizerische Geschichtforschende Gesellschaft). Den gick igenom flera ägare innan den delvis revs 1941 och förstördes helt 1965. Den andra, Eichbühl Estate, stod färdig 1860 och används idag som skolhus. Den slutliga fastigheten Hünegg slott byggdes av den rike preussiske konstsamlaren baron Albert Ernst von Parpart och är idag ett museum som fortfarande är värd för regelbundna utställningar.

S:t Andreas bykyrka ligger nära kommungränsen. Enligt "Strättliger Chronicle" är det en av de ursprungliga tolv kyrkorna runt sjön Thun . Den första kyrkan byggdes troligen på 700- eller 700-talet. Tre andra kyrkor byggdes på platsen för den ursprungliga kyrkan innan den nuvarande byggnaden byggdes 1727. Församlingen inkluderade ursprungligen Hilterfingen, Oberhofen, Heiligenschwendi, Teuffenthal (sedan 1936 en del av församlingen Buchen) och byn Ringoldswil (sedan 1870 en del av av Sigriswils församling).

Traditionellt odlade invånarna i byn vingårdar och odlade grödor på Thunsjöns soliga stränder och fiskade i sjön. 1858 förvärvade de rättigheter att beta boskap på tre alpängar, men mjölkproduktion eller boskapsskötsel var aldrig en viktig del av ekonomin. Med början på 1880-talet sjönk efterfrågan på vin från Lake Thun på grund av ett antal faktorer och 1910 stängde de sista vingårdarna runt sjön. Turismen runt sjön växte dock och kommunen anammade den nya näringen. Det första hotellet öppnade i Hilterfingen 1894, följt av ett antal andra. En brygga byggdes 1925 för ångfartygen som reste runt sjön och en seglarskola öppnade tio år senare. Efter andra världskriget växte befolkningen i takt med att pendlare flyttade ut från städerna och bosatte sig längs sjöfronten. Medan ett antal fabriker och företag bosatte sig i kommunen pendlar idag ungefär två tredjedelar av befolkningen till jobb i andra städer.

En mellanskola öppnade 1895 och slogs 1917 samman med skolan i Oberhofen. En lärarskola öppnade 1933 i Hünibach och en privat gymnasieskola inrättades i byn 1968.

Geografi

Flygfoto av Walter Mittelholzer (1925)

Hilterfingen

Hilterfingen har en yta på 2,81 km ² (1,08 sq mi). Från och med 2012 används totalt 0,24 km ^{2 (0,093 sq mi) eller 8,5 % för jordbruksändamål, medan 1,36 km 2} (0,53 sq mi) eller 48,2 % är skogbevuxen. Resten av kommunen är 1,15 km ² (0,44 sq mi) eller 40,8 % är bosatt (byggnader eller vägar), 0,03 km ² (7,4 tunnland) eller 1,1 % är antingen floder eller sjöar och 0,01 km ² (2,5 tunnland) eller 0,4 % är improduktiv mark.

Under samma år utgjorde bostäder och byggnader 33,3 % och transportinfrastruktur 4,3 %. medan parker, gröna bälten och idrottsplatser utgjorde 2,8 %. Hela den skogsklädda markytan är täckt av tunga skogar. Av jordbruksmarken är 7,1 % betesmark. Av vattnet i kommunen finns 0,7 % i sjöar och 0,4 % i åar och vattendrag.

Byn ligger på den nordöstra stranden av sjön Thun (Thunersee). Den löper från sjöstranden (höjd 560 meter (1 840 fot)) till toppen av Haltenegg på 800 m (2 600 fot). Den består av byn Hilterfingen och sedan 1958 Hünibach, som kom från Heiligenschwendi . I norr ligger kommunerna Thun och Heiligenschwendi, i söder och öster ligger kommunen Oberhofen am Thunersee .

Den 31 december 2009 upplöstes Amtsbezirk Thun, kommunens tidigare distrikt. Följande dag, den 1 januari 2010, anslöt den sig till det nyskapade Verwaltungskreis Thun.

Vapen

Kommunvapnets blazon är Per blek Gules och Argent, ett vinträd Or och Vert som växer på en Prop Or och kommer från ett berg av 3 Coupeaux Or och Vert, med två druvor eller två vindruvor och två blad Eller och två Blad Vert.

Demografi

En båtramp, segla upp restaurang och Hilterfingen by

Hamnen och Hilterfingen by

Hilterfingen har en befolkning (per december 2020) på 4 094. Från och med 2012 är 8,2 % av befolkningen bosatta utländska medborgare. Mellan de senaste 2 åren (2010-2012) har befolkningen förändrats med 2,1 %. Migrationen stod för 2,6 %, medan födslar och döda stod för -0,8 %.

Största delen av befolkningen (från och med 2000) talar tyska (3 593 eller 94,0 %) som sitt första språk, franska är det näst vanligaste (35 eller 0,9 %) och engelska är det tredje (30 eller 0,8 %). Det finns 16 personer som talar italienska och 3 personer som talar romanska .

Från och med 2008 var befolkningen 45,5% män och 54,5% kvinnor. Befolkningen bestod av 1 653 schweiziska män (41,6 % av befolkningen) och 156 (3,9 %) icke-schweiziska män. Det fanns 2 025 schweiziska kvinnor (50,9 %) och 143 (3,6 %) icke-schweiziska kvinnor. Av befolkningen i kommunen var 624 eller cirka 16,3 % födda i Hilterfingen och bodde där år 2000. Det var 1 928 eller 50,5 % som var födda i samma kanton, medan 689 eller 18,0 % var födda någon annanstans i Schweiz, och 411 eller 10,8 % föddes utanför Schweiz.

Från och med 2012 utgör barn och tonåringar (0–19 år) 17,4 % av befolkningen, medan vuxna (20–64 år) utgör 56,6 % och seniorer (över 64 år) utgör 25,9 %.

År 2000 fanns det 1 460 personer som var ensamstående och aldrig gifte sig i kommunen. Det fanns 1 802 gifta individer, 348 änkor eller änklingar och 211 individer som är frånskilda.

Från och med 2010 fanns det 735 hushåll som endast består av en person och 71 hushåll med fem eller fler personer. År 2000 var totalt 1 777 lägenheter (88,9 % av totalen) permanent upptagna, medan 169 lägenheter (8,5 %) var säsongsbelagda och 52 lägenheter (2,6 %) stod tomma. Från och med 2012 var byggtakten för nya bostäder 6,2 nya enheter per 1000 invånare. Vakansgraden för kommunen, 2013, var 0,1 %. År 2012 utgjorde småhusen 56,6 % av det totala boendet i kommunen.

Den historiska befolkningen anges i följande diagram:

^En Hünibach hade en befolkning på 369 innan den gick med i Hilterfingen 1956

Ekonomi

Hotel Bellevue vid Hilterfingen

Från och med 2011 hade Hilterfingen en arbetslöshet på 1,96 %. Från och med 2011 var det totalt 942 personer anställda i kommunen. Av dessa var det 21 personer sysselsatta i den primära ekonomiska sektorn och cirka 3 företag involverade i denna sektor. Sekundärsektorn sysselsätter 153 personer och det fanns 25 företag inom denna sektor . Den tertiära sektorn sysselsätter 768 personer, med 199 företag inom denna sektor. Det fanns 1 816 invånare i kommunen som var anställda i någon egenskap, varav kvinnor utgjorde 45,6 % av arbetsstyrkan.

Under 2008 fanns det totalt 583 heltidstjänster . Antalet arbetstillfällen inom primärsektorn var 5, alla inom jordbruket. Antalet jobb inom sekundärsektorn var 129, varav 58 eller (45,0 %) inom tillverkning och 72 (55,8 %) inom bygg. Antalet jobb inom den tertiära sektorn var 449. Inom den tertiära sektorn; 89 eller 19,8 % ägnade sig åt parti- eller detaljhandel eller reparation av motorfordon, 19 eller 4,2 % ägnade sig åt förflyttning och lagring av varor, 57 eller 12,7 % ägnade sig åt hotell eller restaurang, 6 eller 1,3 % ägnade sig åt informationsbranschen , 34 eller 7,6 % var tekniska yrkesverksamma eller vetenskapsmän, 52 eller 11,6 % var under utbildning och 105 eller 23,4 % inom hälso- och sjukvård.

År 2000 var det 539 arbetare som pendlade in i kommunen och 1 407 arbetare som pendlade bort. Kommunen är en nettoexportör av arbetare, med cirka 2,6 arbetare som lämnar kommunen för varje som kommer in. Totalt 409 arbetare (43,1% av de 948 totala arbetarna i kommunen) både bodde och arbetade i Hilterfingen. Av den arbetande befolkningen använde 24 % kollektivtrafik för att ta sig till jobbet och 49,6 % använde privat bil.

Den lokala och kantonala skattesatsen i Hilterfingen är en av de lägsta i kantonen. År 2012 var den genomsnittliga lokala och kantonala skattesatsen för en gift bosatt, med två barn, i Hilterfingen som tjänade 150 000 CHF 11,7 %, medan en ogift bosatts skattesats var 17,5 %. Som jämförelse var medeltalet för hela kantonen 2011 14,2 % och 22,0 %, medan det rikstäckande genomsnittet var 12,3 % respektive 21,1 %.

År 2010 fanns det totalt 1 860 skattebetalare i kommunen. Av det totala antalet tjänade 739 över 75 000 CHF per år. Det var 13 personer som tjänade mellan 15 000 och 20 000 per år. Medelinkomsten för gruppen med över 75 000 CHF i Hilterfingen var 149 310 CHF, medan genomsnittet i hela Schweiz var 131 244 CHF.

Under 2011 fick totalt 3,4 % av befolkningen direkt ekonomiskt stöd från regeringen.

Kulturarv av nationell betydelse

Hünegg slott från sjön Thun

Slottet Hünegg är listat som ett schweiziskt kulturarv av nationell betydelse .

Slottet Hünegg byggdes av den rike preussiske konstsamlaren baron Albert Ernst von Parpart som gifte sig med änkan Adelheid de Rougemont från Chartreuse herrgård 1846. 1861-63 byggde han Hünegg för att hysa hans konstsamling. Efter hans död 1869 gick godset genom några få ägare fram till 1883 då det till en av hans systersoner. Brorsonen sålde sedan konstsamlingen och slottet 1893. Den tyske industrimannen KLK Lehmann köpte slottet och sålde det sedan 1899 till arkitekten Gustav Lemke från Wiesbaden. Lemke renoverade byggnaden i jugendstil . I början av andra världskriget såldes slottet till Oscar Haag från Küsnacht, som sedan sålde byggnaden till kantonen 1958. Kantonen gjorde om det till ett jugendstilmuseum , som fortfarande är värd för regelbundna utställningar. Den historiska seglarskolan ligger också på slottsområdet.

Sevärdheter

Eichbühl-gården ägdes ursprungligen av Amsoldingens kannikkollegium och övergick till kannikerna i Bern efter att Amsoldingen stängde. 1773 förvärvade kantonen Bern gården. Den såldes 1835 till en engelsk botaniker vid namn Brown. Han sålde sedan det 1849 till den berömde arkeologen GKF von Bonstetten som började bygga Eichbühl Estate, som stod klart 1860. I början av andra världskriget sålde hans ättlingar huset till kommunen, som använde det som skolhus.

Politik

I det federala valet 2011 var det populäraste partiet Schweiziska folkpartiet (SVP) som fick 22,3 % av rösterna. De följande tre mest populära partierna var det socialdemokratiska partiet (SP) (17,5 %), det konservativa demokratiska partiet (BDP) (16,9 %) och FDP. Liberalerna (13,0 %). I det federala valet avgavs totalt 1 798 röster och valdeltagandet var 57,9 %.

Religion

Hilterfingen kyrka, byggd 1727 på platsen för 600- och 700-talskyrkan

Från folkräkningen 2000 tillhörde 2 691 eller 70,4% den schweiziska reformerade kyrkan , medan 467 eller 12,2% var romersk-katolska . Av resten av befolkningen fanns det 19 medlemmar i en ortodox kyrka (eller cirka 0,50% av befolkningen), det fanns 7 individer (eller cirka 0,18% av befolkningen) som tillhörde den kristna katolska kyrkan , och det fanns 168 individer (eller cirka 4,40 % av befolkningen) som tillhörde en annan kristen kyrka. Det fanns 2 individer (eller omkring 0,05% av befolkningen) som var judar , och 40 (eller omkring 1,05% av befolkningen) som var muslimer . Det fanns 7 individer som var buddhister , 34 individer som var hinduiska och 1 individ som tillhörde en annan kyrka. 277 (eller cirka 7,25% av befolkningen) tillhörde ingen kyrka, är agnostiker eller ateister , och 108 individer (eller cirka 2,83% av befolkningen) svarade inte på frågan.

Utbildning

I Hilterfingen har cirka 57,1% av befolkningen avslutat icke-obligatorisk gymnasieutbildning , och 26,4% har avslutat ytterligare högre utbildning (antingen universitet eller en Fachhochschule ). Av de 677 som hade avslutat någon form av högre utbildning som anges i folkräkningen var 70,2 % schweiziska män, 23,0 % var schweiziska kvinnor, 5,2 % var icke-schweiziska män och 1,6 % var icke-schweiziska kvinnor.

Skolsystemet i kantonen Bern erbjuder ett år av icke-obligatoriskt förskola , följt av sex år i grundskolan. Därefter följer tre års obligatorisk gymnasieskola där eleverna separeras efter förmåga och fallenhet. Efter gymnasiet kan eleverna gå ytterligare skolgång eller gå in i en lärlingsutbildning .

Under läsåret 2012-13 gick det totalt 413 elever i klasserna i Hilterfingen. Det fanns totalt 83 elever i de tyskspråkiga dagisklasserna i kommunen. Av dagiseleverna var 10,8 % permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 6,0 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket. Kommunens grundskola hade 151 elever i tyska språkklasser. Av primäreleverna var 3,3 % permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 7,3 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket. Under samma år hade gymnasieskolan totalt 179 elever. Det var 8,9 % som var permanent eller tillfälligt bosatta i Schweiz (inte medborgare) och 11,7 % har ett annat modersmål än klassrumsspråket.

År 2000 gick det totalt 361 elever i någon skola i kommunen. Av dem både bodde och gick 249 i skolan i kommunen, medan 112 elever kom från en annan kommun. Under samma år gick 182 invånare i skolor utanför kommunen.

Extern länk

• Hilterfingen på tyska , franska och italienska i online- historiska lexikonet för Schweiz .
• Hilterfingen - Hünibach - Oberhofen Tourismus
• Schloss Hünegg
• Schweiziska seglarskolan Thunersee