Nkosi Sikelel' iAfrika

Nkosi Sikelel' iAfrika

Svenska: Lord Bless Africa
Tidigare nationalsång för Sydafrika Tidigare nationalsång för Namibia och Zambia
Text	Enoch Sontonga , 1897 ( 1897 )
musik	Enoch Sontonga, 1897 ( 1897 )
Antogs	10 maj 1994 ( 1994-05-10 ) (av Sydafrika) 21 mars 1990 ( 1990-03-21 ) (av Namibia) 24 oktober 1964 ( 1964-10-24 ) (av Zambia)
Avstod	10 oktober 1997 ( 1997-10-10 ) (av Sydafrika) 17 december 1991 ( 1991-12-17 ) (av Namibia) 14 september 1973 ( 1973-09-14 ) (av Zambia)
Föregås av	" Die Stem van Suid-Afrika " (Sydafrika & Namibia) " God Save the Queen " (Zambia)
Efterträdde av	" Sydafrikas nationalsång " (Sydafrika) " Namibia, de modigas land " (Namibia) " Stand and Sing of Zambia, Proud and Free " (Zambia)
Ljudexempel
"Nkosi Sikelel' iAfrika" (instrumental) fil hjälp

  " Nkosi Sikelel' iAfrika " ( Xhosa - uttal: [ŋkʼɔsi sikʼɛlɛl‿iafrikʼa] , lit. 'Lord Bless Africa') är en kristen psalm som ursprungligen komponerades 1897 av Enoch Sontonga , en Xhosa -prästskola vid en metodistisk missionsskola .

Sången blev en panafrikansk befrielselåt och versioner av den antogs senare som nationalsånger för fem länder i Afrika, inklusive Zambia , Tanzania , Namibia och Zimbabwe efter självständigheten och Sydafrika efter slutet av apartheid . Låtens melodi används fortfarande som Tanzanias nationalsång och Zambias nationalsång (Zimbabwe och Namibia har sedan dess ändrats till nya hymner med originalmelodikomposition).

År 1994 dekreterade Nelson Mandela att versen av Nkosi Sikelel' iAfrika skulle omfamnas som en gemensam nationalsång för Sydafrika ; en reviderad version som dessutom innehåller delar av " Die Stem " (den dåvarande medstatssången som ärvdes från den tidigare apartheidregeringen) antogs 1997. Denna nya sydafrikanska nationalsång kallas ibland för "Nkosi Sikelel' iAfrika" även om den är inte dess officiella namn.

  Hymnen anses också ofta vara den inofficiella afrikanska "nationalsången". Enligt antropologen David Coplan: " 'Nkosi Sikelel' iAfrika" har kommit att symbolisera kampen för afrikansk enhet och befrielse i Sydafrika mer än någon annan del av uttrycksfull kultur."

Historia

Enoch Sontonga , kompositör av Nkosi Sikelel' iAfrika

En nynnande tolkning av "Nkosi Sikelel' iAfrika"

"Nkosi Sikelel' iAfrika", då Sydafrikas nationalsång, spelad av ett amerikanskt militärband 1994 som en del av ett officiellt statsbesök av Sydafrikas president Nelson Mandela i Washington, DC.

"Nkosi Sikelel' iAfrika" komponerades ursprungligen som en hymn 1897 av Enoch Sontonga , en lärare vid en metodistmissionsskola nära Johannesburg . Vissa hävdar att melodin är baserad på psalmen " Aberystwyth " av Joseph Parry , även om andra har kallat kopplingen långsökt. Orden i den första strofen och refrängen skrevs ursprungligen på Xhosa som en psalm. År 1927 lades sju ytterligare Xhosa-strofer till av poeten Samuel Mqhayi . Sontonga komponerade ursprungligen psalmen i B-dur med en fyrstämmig harmoni som stöder en repetitiv melodi som är karakteristisk för "både västerländsk psalmkomposition och inhemska sydafrikanska melodier." Hymnen togs upp av kören för Ohlange High School , vars medgrundare fungerade som den första presidenten för South African Native National Congress . Den sjöngs för att avsluta kongressmötet 1912, och 1925 hade den blivit den officiella avslutningssången för organisationen, nu känd som African National Congress. "Nkosi Sikelel' iAfrika" publicerades första gången 1927. Låten var den officiella hymnen för African National Congress under apartheidtiden och var en symbol för anti-apartheidrörelsen . Under decennier under apartheidregimen ansågs den av många vara Sydafrikas inofficiella nationalsång, som representerade de förtryckta massornas lidande. På grund av dess koppling till ANC förbjöds låten av regimen under apartheidtiden.

Använd idag

Sydafrika

Huvudartikel: Sydafrikas nationalsång

Sydafrikas nye president Nelson Mandela att både "Nkosi Sikelel' iAfrika" och den tidigare nationalsången, " Die Stem van Suid-Afrika " (engelska: "The Call of South Africa" ) skulle vara nationalsånger. Medan införandet av "Nkosi Sikelel' iAfrika" hyllade den nyvunna friheten för de flesta sydafrikaner, representerade det faktum att "Die Stem" också behölls även efter apartheidfallets önskan hos den nya regeringen ledd av Mandela att respektera alla raser och kulturer i en allomfattande ny era som börjar över Sydafrika. Under denna period var seden att spela "Die Stem" tillsammans med "Nkosi Sikelel' iAfrika" under tillfällen som krävde att en nationalsång spelades.

Sydafrikas nya nationalsång under Sydafrikas konstitution och antogs året därpå. Denna version använder flera av de officiella språken i Sydafrika. De två första raderna i den första strofen sjungs på Xhosa och de två sista på Zulu . Den andra strofen sjungs i Sesotho . Den tredje strofen består av ett ordagrant avsnitt av den tidigare sydafrikanska nationalsången, " Die Stem van Suid-Afrika ", och sjungs på Afrikaans . Den fjärde och sista strofen, sjungen på engelska, är en modifierad version av slutraderna i "Die Stem van Suid-Afrika".

Den sydafrikanska nationalsången kallas ofta felaktigt för "Nkosi Sikelel' iAfrika", men det korrekta namnet är "Sydafrikas nationalsång".

Tanzania

Huvudartikel: Mungu ibariki Afrika

En swahiliöversättning av "Nkosi Sikelel' iAfrika" med delvis modifierade texter används som Tanzanias nationalsång under namnet " Mungu ibariki Afrika " sedan 1961.

Endast melodi

Zambia

Zambias nationalsång från självständigheten 1964 till 1973, då melodin behölls men texten ersattes av " Stå och sjung av Zambia, stolt och fri" .

Före detta

Zimbabwe

" Ishe Komborera Africa " var den zimbabwiska versionen av "God Bless Africa" ​​som sjöngs på Shona- och Ndebele-språken och var dess första nationalsång, antagen vid självständigheten 1980.

Det ersattes 1994 av " Ngaikomborerwe Nyika yeZimbabwe/Kalibusiswe Ilizwe LeZimbabwe " (engelska: "Välsignat var Zimbabwes land" ), men "Ishe Komborera Africa" ​​är fortfarande mycket populär i landet.

Namibia

"Nkosi Sikelel' iAfrika" användes provisoriskt som Namibias nationalsång vid tiden för landets självständighet i mars 1990. Men kort därefter anordnades en officiell tävling om en ny nationalsång. Den vanns av Axali Doeseb, som skrev " Namibia, Land of the Brave " som officiellt antogs på ettårsdagen av landets självständighet, 1991.

Andra länder och organisationer

I andra afrikanska länder i hela södra Afrika sjöngs sången av olika oberoende och andra rörelser. Den innehåller versioner i Chichewa ( Malawi och Zambia ). Utanför Afrika är psalmen kanske mest känd som den långvariga (sedan 1925) hymnen för African National Congress (ANC), som ett resultat av den globala anti-apartheidrörelsen på 1970- och 1980-talen, då den sjöngs regelbundet vid möten och andra evenemang.

I Finland används samma melodi som barnpsalmen " Kuule, Isä taivaan, pyyntö tää " (engelska: "Hör, himmelske Fader") . Psalmen har förekommit i Virsikirja , Finlands evangelisk-lutherska kyrkans psalmbok , med text av Jaakko Löytty .

Text

Historiska texter

Orden i den första strofen och refrängen skrevs ursprungligen på Xhosa som en psalm. År 1927 lades sju ytterligare Xhosa-strofer till av poeten Samuel Mqhayi .

Xhosa

engelsk översättning

Nkosi, sikelel' iAfrika Malupakam' upondo lwayo; Yiva imitandazo yetu Chorus Yihla Moya, yihla Moya Yihla Moya Oyingcwele Sikelela iNkosi zetu; Zimkumbule umDali wazo; Zimoyike zezimhlouele, Azisikelele. Sikelel' amadol' esizwe, Sikelela kwa nomlisela Ulitwal' ilizwe ngomonde, Uwusikilele. Sikelel' amakosikazi; Nawo onk'amanenekazi; Pakamisa wonk'umtinjana Uwusikilele. Sikelela abafundisi Bemvaba zonke zelilizwe; Ubatwese ngoMoya Wako Ubasikelele. Sikelel' ulimo nemfuyo; Gzota zonk'indlala nezifo; Zalisa ilizwe nempilo Ulisikelele. Sikelel' amalinga etu Awomanyana nokuzaka, Awemfundo nemvisiswano Uwasikele Nkosi Sikelel, Afrika; Cima bonk' ubugwenza bayo Neziggito, Nezono zayo Uwazikelele.

Herre, välsigna Afrika Må hennes horn stiga högt upp; Hör du våra böner och välsigna oss. Refräng Nedstig O Ande Nedstig, O Helige Ande Välsigna våra hövdingar; Må de minnas sin Skapare; Frukta honom och vörda honom, så att han kan välsigna dem. Välsigna folket, välsigna också ungdomen, att de med tålamod må bära landet och att du må välsigna dem. Välsigna fruarna; Och även alla unga kvinnor; Lyft upp alla unga flickor och välsigna dem. Välsigna tjänarna i alla kyrkor i detta land; Ge dem din Ande och välsigna dem. Välsigna jordbruk och beståndsuppfödning; Förvisa all hungersnöd och sjukdomar; Fyll landet med god hälsa och välsigna det. Välsigna våra ansträngningar för förening och självupplyftning, Av utbildning och ömsesidig förståelse Och välsigna dem. Herre, välsigna Afrika Utplåna all dess ondska och dess överträdelser och synder, och välsigna oss.

Samtida

Xhosa	Zulu	engelsk
Nkosi sikelel' iAfrika Maluphakanyisw' uphondo lwayo Yiva imithandazo yethu Nkosi Sikelela Nkosi Sikelela Nkosi sikelel' iAfrika Maluphakanyisw' uphondo lwayo Yizwa imithandazo yethu Nkosi Sikelela Thina lusapho lwayo. Chorus Yihla moya, yihla moya Yihla moya oyingcwele Nkosi Sikelela Thina lusapho lwayo. (Upprepa)	Nkosi, sikelel' iAfrika, Malupnakanyisw' udumo lwayo; Yizwa imithandazo yethu Nkosi sikelela, Nkosi sikelela, Nkosi, sikelel' iAfrika, Malupnakanyisw' udumo lwayo; Yizwa imithandazo yethu Nkosi sikelela, Nkosi sikelela, Chorus Woza Moya (woza, woza), Woza Moya (woza, woza), Woza Moya, Oyingcwele. Usisikelele, Thina lusapho lwayo. (Upprepa)	Herre, välsigna Afrika Må hennes ande stiga högt upp Hör du våra böner Herre välsigne oss, Herre välsigne oss. Herre, välsigna Afrika Må hennes ande stiga högt upp Hör du våra böner Herre välsigne oss Din familj. Refrängen stig ner, O Ande stig ner, O Helige Ande Herre välsigne oss Din familj. (Upprepa)

Mening och symbolik

Den brittiske musikforskaren Nicholas Cook säger:

"Nkosi Sikelel' iAfrika" har en betydelse som framträder av handlingen att utföra den. Liksom all körframträdande, från att sjunga en psalm till att sjunga på en fotbollsmatch, innebär det gemensamt deltagande och interaktion. Alla måste lyssna på alla andra och gå vidare tillsammans. Den symboliserar inte bara enhet, den skapar den ... Genom sin blockliknande harmoniska konstruktion och regelbundna fraser skapar "Nkosi Sikelel' iAfrika" en känsla av stabilitet och ömsesidigt beroende, utan att en vokal del dominerar över de andra. .. Det ligger hörbart i gränssnittet mellan europeiska traditioner av " vanligt " harmoni och afrikanska traditioner för gemensam sång, vilket ger den en inkluderande kvalitet som är helt lämplig för det nya Sydafrikas strävanden ... Att värva musikens förmåga att forma personliga identitet, "Nkosi Sikelel' iAfrika" bidrar aktivt till uppbyggnaden av samhället som är det nya Sydafrika. I denna mening är det en politisk handling att sjunga.

Inspelningar

Solomon Plaatje , författare och grundare av ANC, var den första som fick låten inspelad i London 1923. En Sotho -version publicerades 1942 av Moses Mphahlele. Pastor John Langalibalele Dubes Ohlange Zulu Choir populariserade psalmen vid konserter i Johannesburg, och den blev en populär kyrkepsalm som också antogs som hymn vid politiska möten.

En version av London Symphony Orchestra under André Previn var med i filmen Cry Freedom (1987).

I Kenya använder Mang'u High School en översättning, Mungu Ibariki Mang'u High, som skolsång.

Den har också spelats in av Paul Simon och Miriam Makeba , Ladysmith Black Mambazo , Boom Shaka , Osibisa , Oliver Mtukudzi (Shona -versionen som en gång var Zimbabwes hymn) och Mahotella Queens . Boom Shaka, en framstående sydafrikansk kwaito- grupp, bildade hymnen i kwaito-stil, en populär sydafrikansk genre influerad av housemusik. Tolkningen var kontroversiell, och den sågs av vissa som en kommersiell omstörtning av hymnen; Boom Shaka kontrade med att säga att deras version representerar befrielse och introducerar låten för yngre lyssnare.

South African Idols- vinnaren Elvis Blue spelade in en afrikansk översättning av låten med den afrikanska sångaren Coenie de Villiers med titeln "Seëngebed" ("Lord's Blessing") på hans tredje studioalbum Afrikaans .

Den brittiska a cappella vokalensemblen The King's Singers släppte en inspelning av låten, arrangerad av Neo Muyanga, på deras album Finding Harmony .

Se även

• " Die Stem van Suid-Afrika ", tidigare Sydafrikas nationalsång, använd under apartheidtiden
• " Ishe Komborera Africa ", före detta nationalsång i Zimbabwe, användes under tidigt 1980-tal
• " Shosholoza ", sydafrikansk folksång, ofta kallad en inofficiell nationalsång för Sydafrika

externa länkar

• Media relaterade till Nkosi Sikelel' iAfrika på Wikimedia Commons
• "Nkosi Sikelel' iAfrika" texter på African National Congress (ANC)
• Thomasmesse Iserlohn (#18: "Nkosi sikelel' i Afrika", mp3 som sjungs av en tysk kyrkokör)
• Historien om "Nkosi Sikelel' iAfrika"
• BBC Rhythms of the Continent : "Nkosi Sikelel' iAfrika" i kwaito -stil