Samhällsområden i Chicago

a colored map showing the 77 Chicago community areas broken into 9 regions
En karta över de 77 samhällsområdena, uppdelade efter region

Staden Chicago är uppdelad i 77 samhällsområden för statistiska och planeringsändamål. Folkräkningsdata och annan statistik är knuten till områdena, som ligger till grund för en mängd olika stadsplaneringsinitiativ på både lokal och regional nivå. Områdenas gränser förändras i allmänhet inte, vilket möjliggör jämförelser av statistik över tid. Områdena är skilda från men relaterade till de mer talrika stadsdelarna i Chicago; ett område motsvarar ofta ett kvarter eller omfattar flera kvarter, men områdena överensstämmer inte alltid med populära uppfattningar om kvarteren på grund av ett antal faktorer inklusive historisk utveckling och val som gjorts av skaparna av områdena. Från och med 2020 Near North Side det mest befolkade av områdena med över 105 000 invånare, medan Burnside är det minst befolkade med drygt 2 500. Andra geografiska uppdelningar av Chicago finns, till exempel "sidorna" som skapas av grenarna av Chicagofloden, avdelningarna i Chicagos kommunfullmäktige och församlingarna av den romersk-katolska kyrkan.

Den samhällsvetenskapliga forskningskommittén vid University of Chicago definierade samhällsområdena på 1920-talet baserat på stadsdelar eller grupper av besläktade stadsdelar i staden. I denna ansträngning leddes den av sociologerna Robert E. Park och Ernest Burgess , som trodde att fysiska oförutsedda händelser skapade områden som oundvikligen skulle bilda en gemensam identitet. Förutom tillägget av två områden ( O'Hare från mark som annekterades av staden 1956 och Edgewaters separation från Uptown 1980) och utbyggnader på grund av mindre annexioner, har områdenas gränser aldrig reviderats för att återspegla förändringar utan har istället hållits stabilt. Områdena har blivit en del av Chicagos kultur, vilket bidrar till att den uppfattas som en "stad av grannskap" och dela upp den i mindre regioner för enklare analys och lokal planering. Ändå har Parks och Burgesss idéer om oundvikligheten av att fysiskt besläktade områden bildar ett gemensamt band ifrågasatts, och områdenas oföränderliga karaktär har ibland ansetts vara problematisk med stora efterföljande förändringar i stadslandskapet som konstruktion av motorvägar.

Historia

Under 1800-talet användes avdelningar av Census Bureau för data på nivån under städerna. Detta var problematiskt eftersom avdelningar var politiska underavdelningar och därför ändrades efter varje folkräkning, vilket begränsade deras användbarhet för jämförelser över tiden. Folkräkningstraktater användes först i Chicago i 1910 års folkräkning . Men på 1920-talet ville Social Science Research Committee vid University of Chicago indelningar som var mer naturliga och hanterbara än de godtyckligt utsedda och många folkräkningstrakterna. Sociologen Robert E. Park ledde denna anklagelse, med tanke på fysiska barriärer som järnvägar och Chicagofloden för att bilda distinkta och konsekventa områden i staden, som han ansåg vara "naturliga" områden som så småningom skulle smälta samman till en distinkt identitet. Ernest Burgess , en kollega till Park's som delade hans tankar, var avgörande för att skapa och namnge samhällsområdena. Till en början kunde han identifiera 400 stadsdelar i staden, han ansåg att siffran var överdriven och trimmade ner den till 80 och därefter 75 genom att gruppera relaterade stadsdelar i ett enda samhälle. Chicago Department of Public Health ville presentera lokala skillnader i födelse- och dödstal; det samarbetade med kommittén för att ta fram listan över 75 samhällsområden, som var indelade i 935 folkräkningstraktater.

Efter att samhällsområdena introducerades publicerade University of Chicago Press data sorterade efter dem från folkräkningarna 1920 och 1930 , såväl som en stadsövergripande folkräkning från 1934 för att hjälpa till att samla in data relaterade till den stora depressionen , i det som var känt som Local Community Fact Boka . Med undantag för 1970 (vars data publicerades 1980), fortsatte den denna publikation för varje efterföljande folkräkning till 1990, och expanderade på 1960-talet till att även omfatta större förorter till Chicago. Chicago Metropolitan Agency for Planning fortsätter detta arbete genom att regelbundet publicera "Community Snapshots" av samhällsområdena och förorterna, den senaste är data från 2018 som publicerades i juni 2020.

Endast två stora förändringar har skett i gränserna för samhällsområdena. O'Hare skapades från land som annekterades av Chicago 1956 för att kontrollera O'Hare International Airport . Edgewater separerades från Uptown 1980 då invånarna ansåg att det var en nackdel för att få hjälp för lokala förbättringar att ansluta sig till det. Utöver dessa två har det skett mindre förändringar på grund av ytterligare annexioner och tillägg till Lake Michigans strandlinje.

Användning och mottagning

Områdena används för statistiska och planeringsändamål av yrkesgrupper som bedömare, välgörenhetsorganisationer och reportrar. Kort efter deras utveckling användes de för alla typer av statistik, inklusive biodistribution och ungdomsbrottslighet. Även om de utvecklats av University of Chicago, har de använts av andra universitet i Chicago-området, såväl som av stadsplanerare och regionala planerare. De har bidragit till Chicagos rykte som "staden av grannskap", och hävdas för att dela upp en skrämmande stad i mer hanterbara bitar. Chicago var en tidig användare av ett sådant system, och från och med 1997 saknade de flesta städer i USA fortfarande liknande uppdelningar.

Områdena överensstämmer inte nödvändigtvis med stadsdelarnas populära fantasi. Till exempel är stadsdelarna Pilsen och Back of the Yards mycket mer kända än sina respektive samhällsområden, Lower West Side och New City . I fallet med New City var detta ett medvetet val; Burgess valde den mindre vanliga "New City" för att namnge området som "Back of the Yards" bar ett stigma efter publiceringen av Upton Sinclairs The Jungle , vilket gjorde området ökänd för sina dåliga levnadsförhållanden. Vissa av dessa avvikelser beror på namn som var vanliga vid tiden för antagandet av samhällsområden men som sedan har ersatts av andra. Områdesgränsernas statiska karaktär är en av deras fördelar, men är också problematisk i tillfällen som när motorvägar byggdes i mitten av 1900-talet och delade upp kvarter utan att områdesgränserna kunde anpassas. Konceptet med ett "naturområde" som låg till grund för Parks och Burgesss tänkande har också utmanats.

Lista över samhällsområden

A list of the 77 Chicago community areas by number; the names are provided in the "List of community areas" section below. The areas are generally numbered from north to south, although the last two are in the north due to historical contingencies.
En karta över samhällsområdena efter nummer; se namnen på de områden som är associerade med varje nummer i det här avsnittet.
Chicago samhällsområden efter antal, befolkning och område
Nej. namn Befolkning Område Densitet
(2020) (kvadratmeter) (km 2 ) (/sq mi.) (/km 2 )
01 Rogers Park 55,628 1,84 4,77 30 232,61 11 672,81
02 West Ridge 77,122 3,53 9.14 21 847,59 8 435,36
03 Uptown 57,182 2,32 6.01 24 647,41 9 516,37
04 Lincoln Square 40,494 2,56 6,63 15 817,97 6 107,32
05 North Center 35,114 2.05 5,31 17 128,78 6 613,42
06 sjöutsikt 103 050 3.12 8.08 33 028,85 12 752,44
07 Lincoln Park 70,492 3.16 8.18 22 307,59 8 612,96
08 Nära North Side 105,481 2,74 7.1 38 496,72 14 863,58
09 Edison Park 11 525 1.13 2,93 10 199,12 3 937,88
10 Norwood Park 38,303 4,37 11.32 8 764,99 3 384,16
11 Jefferson Park 26 216 2,33 6.03 11 251,5 4 344,2
12 Forest Glen 19 596 3.2 8,29 6 123,75 2 364,38
13 North Park 17 559 2,52 6,53 6 967,86 2 690,29
14 Albany Park 48,396 1,92 4,97 25 206,25 9,732,13
15 Portage Park 63 020 3,95 10.23 15 954,43 6 160,01
16 Irving Park 51 940 3.21 8.31 16 180,69 6 247,36
17 Dunning 43,147 3,72 9,63 11 598,66 4 478,24
18 Montclare 14,401 0,99 2,56 14 546,46 5 616,39
19 Belmont Cragin 78,116 3,91 10.13 19 978,52 7 713,71
20 Hermosa 24 062 1.17 3.03 20 565,81 7 940,46
21 Avondale 36,257 1,98 5.13 18 311,62 7 070,12
22 Logan Square 71,665 3,59 9.3 19 962,4 7 707,48
23 Humboldt Park 54,165 3.6 9.32 15 045,83 5 809,2
24 Västra stan 87,781 4,58 11,86 19 166,16 7 400,05
25 Austin 96,557 7.15 18.52 13 504,48 5 214,08
26 West Garfield Park 17,433 1,28 3,32 13 619,53 5 258,5
27 East Garfield Park 19 992 1,93 5 10 358,55 3 999,44
28 Nära West Side 67,881 5,69 14,74 11 929,88 4 606,13
29 North Lawndale 34,794 3.21 8.31 10 839,25 4 185,04
30 Södra Lawndale 71 399 4,59 11,89 15 555,34 6 005,92
31 Lower West Side 33,751 2,93 7,59 11 519,11 4 447,53
32 (The) Loop 42,298 1,65 4,27 25 635,15 9 897,73
33 Nära South Side 28,795 1,78 4,61 16 176,97 6 245,93
34 Pansartorget 13 890 1 2,59 13 890 5 362,93
35 Douglas 20 291 1,65 4,27 12 297,58 4 748,09
36 Oakland 6,799 0,58 1.5 11 722,41 4 526,02
37 Fuller Park 2,567 0,71 1,84 3 615,49 1 395,94
38 Grand Boulevard 24,589 1,74 4,51 14 131,61 5 456,21
39 Kenwood 19.116 1.04 2,69 18 380,77 7 096,82
40 Washington Park 12,707 1,52 3,94 8 359,87 3 227,75
41 Hyde Park 29,456 1,61 4.17 18 295,65 7 063,95
42 Woodlawn 24,425 2.07 5,36 11 799,52 4 555,79
43 Södra stranden 53,971 2,93 7,59 18 420,14 7 112,01
44 Chatham 31,710 2,95 7,64 10 749,15 4 150,25
45 Avalon Park 9,458 1,25 3.24 7 566,4 2 921,39
46 Södra Chicago 27 300 3,34 8,65 8 173,65 3 155,85
47 Burnside 2,527 0,61 1,58 4 142,62 1 599,47
48 Calumet Heights 13 088 1,75 4,53 7 478,86 2 887,59
49 Roseland 38,816 4,82 12.48 8 053,11 3 109,31
50 Pullman 6,820 2.12 5,49 3 216,98 1 242,08
51 Södra Deering 14.105 10.9 28.23 1 294,04 499,63
52 östra sidan 21,724 2,98 7,72 7 289,93 2 814,64
53 West Pullman 26,104 3,56 9.22 7 332,58 2,831,11
54 Riverdale 7,262 3,53 9.14 2 057,22 794,29
55 Hegewisch 10 027 5.24 13.57 1 913,55 738,82
56 Garfield Ridge 35,439 4.23 10,96 8 378,01 3 234,75
57 Archer Heights 14 196 2.01 5.21 7 062,69 2 726,9
58 Brighton Park 45 053 2,72 7.04 16 563,6 6 395,21
59 McKinley Park 15,923 1,41 3,65 11 292,91 4 360,19
60 Bridgeport 33,702 2.09 5,41 16 125,36 6,226
61 Ny stad 43,628 4,83 12.51 9 032,71 3 487,53
62 West Elsdon 18 394 1.17 3.03 15 721,37 6 070,02
63 Gage Park 39,540 2.2 5.7 17 972,73 6 939,27
64 Clearing 24,473 2,55 6.6 9 597,25 3 705,5
65 West Lawn 33,662 2,95 7,64 11 410,85 4 405,73
66 Chicago gräsmatta 55,931 3,53 9.14 15 844,48 6 117,55
67 West Englewood 29,647 3.15 8.16 9 411,75 3 633,88
68 Englewood 24,369 3.07 7,95 7 937,79 3 064,78
69 Greater Grand Crossing 31,471 3,55 9.19 8 865,07 3 422,8
70 Ashburn 41 098 4,86 12.59 8 456,38 3 265,01
71 Auburn Gresham 44,878 3,77 9,76 11 903,98 4 596,13
72 Beverly 20 027 3.18 8.24 6 297,8 2 431,58
73 Washington Heights 25 065 2,86 7,41 8 763,99 3 383,78
74 Mount Greenwood 18,628 2,71 7.02 6 873,8 2 653,97
75 Morgan Park 21,186 3.3 8,55 6,420 2 478,76
76 O'Hare 13,418 13.34 34,55 1 005,85 388,36
77 Edgewater 56,296 1,74 4,51 32 354,02 12 491,89
Total Chicago 2,746,388 227,34 588,81 12 080,53 4 664,29

Andra geografiska divisioner i Chicago

Five horizontal stripes, arranged from top to bottom white, blue, white, blue, and white. The middle white stripe is the widest, occupying roughly a third of the flag's height, while the other four stripes are roughly equal in width. There are four red six-pointed stars in the middle white stripe.
Chicagos flagga återspeglar tre av ränderna de traditionella "sidorna" av staden.

Chicago är traditionellt uppdelat i de tre "sidorna" av North Side, West Side och South Side av Chicago River. Dessa tre sidor representeras av de vita ränderna på Chicagos flagga . Staden är också uppdelad i 50 avdelningar i syfte att välja en rådman vardera till Chicagos kommunfullmäktige . Dessa avdelningar har ibland genererat identiteter som liknar stadsdelar. Till skillnad från samhällsområden anpassas avdelningar decennium för att ta hänsyn till befolkningsförändringar. En annan metod för grannskapsnomenklatur i tungt katolska stadsdelar i Chicago har varit att hänvisa till samhällen i termer av församlingar . Till exempel kan man säga: "Jag bor i St. Gertruds, men han är från Saint Ita's."

Anteckningar

externa länkar