Om jag vore en pojke (roman)
 2002-utgåvans omslag av Letrat förlag, Tirana
| |
| Författare | Haki Stërmilli |
|---|---|
| Originaltitel | Sikur T'isha Djalë |
| Land | Albanien |
| Språk | albanska |
| Genre | Skönlitteratur , Drama |
Publiceringsdatum |
1936 |
| Sidor | 155 |
If I Were a Boy ( albanska : Sikur t'isha djalë ) är en albansk brevroman skriven av Haki Stërmilli 1936. Den är mest skriven i form av dagboksanteckningar och dokumenterar den unga kvinnliga huvudpersonen Dijas kamp för att anpassa sig i en albansk patriarkalisk samhälle , vilket var vanligt under den tid som romanen skrevs i. Ursprungligen skrevs romanen på Gheg-dialekt .
Komplott
Romanen börjar med Dijas kusin, Hamit, som sitter på en buss med en liten låda på händerna. Boxen anförtroddes honom av Dija, som nu hade fått tuberkulos . Efter att ha öppnat den hittar han en vit halsduk, ett anteckningsblock och ett brev adresserat till en Mr. Shpend Rrëfe, Tirana . Hamit öppnar anteckningsblocket och på första sidan läser han en rubrik, skriven i rött, där det står "Mitt liv". Efter ett tag når han sin destination och hyr ett rum på ett hotell där han börjar läsa vad som verkade vara en dagbok av hans kusin Dija.
Med denna dagbok börjar brevformen av romanen där Dija i första person beskriver svårigheterna, fasorna, tortyrerna, kampen i hennes liv och inte har något att säga till om i praktiskt taget allt som berör henne från att vara tvångsgift med en åldrad rik handlare till till och med fysisk misshandel . från hennes styvmamma . I dagboken beskriver Dija sin kärlek och tillgivenhet för Shpend Rrëfe, en pojke i hennes ålder, som hon beskriver som den enda orsaken till att hon inte begick självmord. I de tidiga timmarna på morgonen avslutar Hamit med att läsa dagboken och blir avbruten av sina tårar och känslomässiga nöd många gånger under den natten han äntligen lyckas somna, då han drömmer om Dija. Han vaknar sent varefter en hotelltjänare kommer in och ger honom ett telegram från Dijas pappa som lyder "Kom snabbt, Dija vill träffa dig". Han lämnar jobbet för det han kom dit för och tar en transport till Tirana, men han är för sen eftersom Dija redan hade dukat under för tuberkulos och begravdes, hennes sista önskan är Hamit som levererar brevet till Shpend. Hamit går till hennes grav, gråter och lovar henne att han ska uppfylla hennes sista önskan. Han går sedan till Shpend och de kommer båda överens om att publicera en bok baserad på Dijas dagbok som skulle fungera som ett sätt att öka medvetenheten om tillståndet för albanska kvinnor.
Utdrag
Jag kan inte skriva längre för en våg av blod är redo att brista ur min mun och jag kan känna en stark smärta i bröstet. Det ser ut som att detta är den sista stöten som sjukdomen gör. Jag lämnar dig min trogna dagbok, för alltid den här gången. Farväl för jag lämnar dig och mitt liv. Sikur T'isha Djalë , Dijas sista skrifter
Miljö
Boken utspelar sig på vissa platser i Albanien , främst huvudstaden Tirana på 1930-talet.
