Hokkien inflytande på singaporeanska mandarin
Singaporean Hokkien är den största icke-mandarin kinesiska dialekten som talas i Singapore. Som sådan utövar den det största inflytandet på vardagligt singaporisk mandarin , vilket resulterar i en singaporisk mandarin i Hokkien-stil som talas allmänt i landet.
Influenser på fonologi
Vissa Hokkien singaporeaner är oförmögna att korrekt uttala ljuden av standardmandarin på grund av influenser från deras Hokkien -modersmål . Dessa inkluderar konsonanter som f, z, zh, s, r . De uttalar också vissa vokaler och ramsor som i, e, en, eng annorlunda. När det gäller ton, för de ofta den rutade tonen ( kinesiska : 入聲 ) av Hokkien till mandarin. [ citat behövs ]
Hokkien-härledd ordförråd
Användningen av Hokkiens ordförråd på singaporeanska mandarin kan kategoriseras som sådan:
- Användning av Hokkien-ord i stället för vanliga mandarinord ( lånord )
- Användning av Hokkien enstaviga ord i stället för vanliga disyllabiska mandarinord ( calques )
- Byte av mandarinmorfem med Hokkienmorfem
- Användning av Hokkiens ordföljd (i vokabulär) i stället för standardordföljd på mandarin
- Ändra betydelsen av mandarinord med Hokkien-ord (lånad betydelse)
Hokkien lån
Vissa Hokkien-ord med samma betydelse används för att ersätta vanliga mandarinord.
| Singaporeansk mandarin (Hokkien låneord) | Standard mandarin | Definition |
|---|---|---|
| 面盆 miàn pén | 臉盆 liǎn pén | Tvättställ |
| 龍溝 lóng gōu | 水溝 shuǐ gōu | Dike |
| 燒水 shāo shuǐ | 熱水 rè shuǐ | Varmt vatten |
| 風胎 fēng tāi | 車胎 chē tāi | Däck |
| 煮飯 zhǔ fàn | 燒飯 shāo fàn eller 做飯 zuò fàn | Matlagning |
| 一路來 yī lù lái | 向來 xiàng lái eller 一直 yī zhí | Hela tiden |
Enstaviga lån
Vissa Hokkien enstaviga ord används istället för tvåstaviga ord på mandarin.
Utelämnande av mandarinords suffix
Suffixet för vissa mandarinord kan utelämnas i vardagligt singaporeanska mandarin på grund av användningen av Hokkien enstaviga ord . Till exempel är suffixet " 子 zi " vanligtvis utelämnat i vardagligt singaporeanska mandarin.
| Samtallig singaporisk mandarin (Hokkien enstavigt ord) | Standard mandarin | Definition | Exempel på användning (singaporeansk mandarin) |
|---|---|---|---|
| 鴨 yā | 鸭子 yā zi | Anka | 我買了一只 鴨 ( Jag köpte en anka ) |
| 位 wèi | 位子 wèi zi | Plats | 沒有 位 了 ( Inga fler platser ) |
| 裙 quún | 裙子 quún zi | Kjol | 你的 裙 太長了 ( Din kjol är för lång. ) |
| 領 lǐng | 領子 lǐng zi | Krage | 你的 領 很髒 ( Din krage är väldigt smutsig. ) |
| 石 shí | 石頭 shí tou | Sten | 這塊 石 很大 ( Den här stenen är väldigt stor. ) |
Ersätter Mandarin morfem med Hokkien morfem
Ett morfem på mandarin tas bort från ett tvåstavigt ord och lämnar kvar ett enstavigt ord, som används i Hokkien.
| Samtallig singaporisk mandarin (Hokkien morfem) | Standard mandarin | Definition | Exempel på användning (singaporeansk mandarin) |
|---|---|---|---|
| 色 sè | 顔色 yán sè | Färg | 這塊布什麽 色 ？ ( Vilken färg har det här tyget? ) |
| 力 lì | 力氣 lì qi eller 力量 lì liang | Styrka | 我 沒有 力 了 ( Jag orkar inte längre ) |
| 工 gōng | 工作 gōng zuò | Arbete | 去找 工 做 ( gå och hitta ett arbete ) |
| 明 míng | 明白 míng bai | Förstå | 你一說我就 <a i=2>明了 了 ( När du väl säger det har jag förstått det ) |
| 銷 xiāo | 推銷 tuī xiāo | Sälja | 他替我 銷 了很多本書 ( Han hjälper mig att sälja många böcker ) |
Samma betydelse, annan ordföljd
Vissa flerstaviga ord i standardmandarin kan användas med en annan ordföljd (omvänd eller ändrad) i Hokkien, och den senares ordföljd övertas till singaporeanska mandarin.
| Samtallig singaporisk mandarin (Hokkien ordföljd) | Standard mandarin | Definition |
|---|---|---|
| 麵綫 miàn xiàn | 綫麵 xiàn miàn | Ris nudlar |
| 人客 rén kè | 客人 kè rén | Gäst |
| 飯盒 fàn hé | 盒飯 hé fan | Liten låda med måltid |
Ändra betydelsen av mandarin med Hokkien-ord
Vissa ord i standardmandarin har en annan betydelse i Hokkien, och denna skillnad antas av singaporeanska mandarin.
Några exempel på dessa listas nedan.
| Samtallig singaporisk mandarin (Hokkien låneord) | Standard mandarin | Definition | Användande | Anteckningar |
|---|---|---|---|---|
| 肥 féi | 胖 pàng | Fett | 你最近 肥 好多了 (Du har varit tjockare nyligen) | Mandarinordet "肥" används ursprungligen inte för en person. Istället använder Standard Mandarin ordet "胖" esp. när man hänvisar till en tjock person. |
| 爽 shuǎng | 痛快 tòng kuai | Glad/glad | 玩得<a i=1>很爽 爽 ( spela glatt ) | Mandarinordet "爽" betyder ursprungligen "cool". Här har det ändrats till att betyda "glad". |
| 會 huì | 能 néng | Kan | 車 會 過嗎? ( Kan bilen passera? ) | Ordet "會" på standardmandarin betyder inte en handling som förmodligen kan förverkligas. "能", som indikerar en möjlighet, används vanligtvis istället. |
| 本事 běn shì | 有本事 yǒu běn shì | Kapabel | 他很 本事 ( Han är kapabel ) | Ordet "本事" på standardmandarin är ett "substantiv". |
Influenser på grammatik
Singaporean Hokkien har påverkat singaporisk Mandarin Grammar inom 5 huvudområden.
Ordföljd
Ordordningen hänvisar till ordningen eller sekvensen av hur ord är ordnade i kombination. På grund av inflytande från singaporeanska Hokkien ersätts ordföljden i vissa fraser med den för singaporeanska Hokkien, eller används samtidigt med den för singaporeanska mandarin.
"Verb/objekt + komplement" struktur
I standardmandarin sätts vissa objekt i predikatstrukturen efter ett komplement . Strukturen " verb / objekt + komplement " används dock på singaporeanska mandarin.
Exempel visas i tabellen nedan:
| Samtallig singaporisk mandarin | Standard mandarin | Översättning | Grammatik anteckningar |
|---|---|---|---|
| 課完 你<a i=1>上課 再去吧！ nǐ shàng kè wán zài qù ba | 完課 你<a i=1>上完課 再去吧！ nǐ shàng wán kè zài qù ba | Du går först efter att du har avslutat lektionerna! | Objektet "課" sätts före komplementet "完" , istället för efter. |
| 考 <a i=0>考試 完 你再來! kǎo shì wán nǐ zài lái | 考 <a i=0>考完 試 你再來! kǎo wán shì nǐ zài lái | Kom först efter att du är klar med provet! | Objektet "試" sätts före komplementet "完" , istället för efter. |
| 飯了 你<a i=1>吃飯 再寫好嗎？ nǐ chī fàn le zài xiě hǎo ma | 了飯 你<a i=1>吃了飯 再寫好嗎？ nǐ chī liǎo fàn zài xiě hǎo ma | Kan du skriva efter att du har ätit klart? | Objektet "飯" sätts före komplementet "了" , istället för efter. |
Ändringar i överlappande ordföljd
Överlappande ordföljd i singaporeansk mandarin skiljer sig ibland från den för standardmandarin.
Exempel visas i tabellen nedan:
| Singaporeansk mandarin (överlappande ord) | Standardmandarin (överlappande ord) | Översättning |
|---|---|---|
| 想 東 想 西 xiǎng dōng xiǎng xī | 東 想 西 想 dōng xiǎng xī xiǎng | Tänk i alla fall |
| 搞 七 搞 八 gǎo qī gǎo bā | 七 搞 八 搞 qī gǎo bā gǎo | Bråka i alla fall |
Överlappning av ord
Vissa enstaviga adjektiv och verb eller tvåstaviga adjektiv och verb i singaporeanska Hokkien har ingått i singaporeanska mandarin. Dessa används tillsammans med sina motsvarigheter i standardmandarin.
Exempel visas i tabellen nedan:
| Singaporeansk mandarin | Standard mandarin | Översättning |
|---|---|---|
| 花 紅紅 很好看。 huā hóng hóng hěn hǎo kàn | 花 紅紅的 很好看。 huā hóng hóng de hěn hǎo kàn | Blomman är rödaktig och ser bra ut. |
| 你 試看看 。 nǐ shì kàn kan | 你 試試看 。 nǐ shì shì kàn | Bara prova det. |
| 吃看看 啦。 chī kàn kàn la | 吃吃<a i=1>看啦 啦。 chī chī kàn la | Försök bara äta det. |
| 把功課做完。 bǎ gōng kè zuò wán | 把功課 都 做完。 bǎ gōng kè dōu zuò wán | Gör klart alla läxor. |
| 这些你 吃吃掉 好嗎？ zhè xie nǐ chī chī diào hǎo ma | 这些你 都吃掉 好嗎？ zhè xie nǐ dōu chī diào hǎo ma | Kan du äta klart alla dessa? |
| 大家都坐 好好 。 dà jiā dōu zuò hǎo hǎo | 大家都坐 得好好的 。 dà jiā dōu zuò hǎo hǎo de | Alla sitter ordentligt. |
| 他 跑快快 來拿東西。 tā pǎo kuài kuài lái ná dōng xi | 他 很快地<a i=2>跑来 来拿東西。 tā hěn kuài de pǎo lái ná dōng xi | Han springer snabbt hit för att ta saken. |
| 他 硬硬 要去。 tā yìng yìng yào qù | 他 硬(是) 要去。 tā yìng (shì) yào qù | Han insisterar på att gå. |
| 不要 亂<a i=2>亂寫 寫。 bù yào luàn luàn xiě | 亂 不要 <a i=1>亂寫 。 bù yào luàn xiě | Skriv inte i alla fall. |
| 你 久久 才來一次。 nǐ jiǔ jiǔ cái lái yī cì | 你 很久 才來一次。。 nǐ hěn jiǔ cái lái yī cì | Han kom bara en gång efter lång tid. |
| 吃飽飯出去 散步散步 。 chī bǎo fàn chū qù sàn bù sàn bù | 吃飽飯出去 散散步 。 chī bǎo fàn chū qù sàn sàn bù | Ta en promenad efter att du har ätit klart. |
| 大家 見面見面 一下也好。 dà jiā jiàn miàn jiàn miàn yī xià yě hǎo | 大家 見見面 也好。 dà jiā jiàn jiàn miàn yě hǎo eller 大家 見一下面 也好。 dà jiā jiàn yīo xià miàn | Det är bra att vi alla träffas ett tag |
Underlåtenhet
Vissa komponenter i en mening som används i standardmandarin utelämnas i vardagligt singaporisk mandarin, på grund av Hokkiens inflytande på den senare.
Utelämnande av riktningsverb
Vissa riktningsverb utelämnas eller tas bort på singaporeanska mandarin.
Exempel visas i tabellen nedan:
| Singaporeansk mandarin (utelämnande i Hokkien-stil) | Standard mandarin | Översättning | Anteckningar |
|---|---|---|---|
| 车子太大，不能 进 。 chē zǐ tài dà, bù néng jìn | 车子太大，不能 进去 。 chē zǐ tài dà, bù néng jìn qù | Bilen är för stor, den kan inte komma in. | Riktningsverbet "去" har utelämnats. |
| 考试成绩还没 出 。 kǎo shì chéng jī hái méi chū | 考试成绩还没 出来 。 kǎo shì chéng jī hái méi chū lai | Provresultaten har inte kommit ut. | Riktningsverbet "来" har utelämnats. |
Utelämnande av ordet "得"
Ordet "得" som används i meningsstrukturen mellan ett verb och ett komplement har utelämnats i vardagligt singaporeanska mandarin
Exempel visas i tabellen nedan:
| Singaporeansk mandarin (utelämnande av ordet "得") | Standard mandarin | Översättning |
|---|---|---|
| 你 吃很慢 。 nǐ chī hěn màn | 你 吃得很慢 。 nǐ chī de hěn màn | Du äter väldigt långsamt. |
| 这种事我 见太多了 。 zhè zhǒng shì wǒ jiàn tài duō le | 这种事我 见得太多了 。 zhè zhǒng shì wǒ jiàn dé tài duō le | Jag har sett det här för många gånger. |
Utelämnande av vissa nummer
Vissa siffror, som uttrycks i standardmandarin, utelämnas i vardagligt singaporisk mandarin.
Exempel visas i tabellen nedan:
| Singaporeansk mandarin (utelämnande av vissa siffror) | Standard mandarin | Översättning | Anteckningar |
|---|---|---|---|
| 块半。 kuài bàn | 一 <a i=0>一块 五毛。 yī kuài wǔ máo | En dollar och femtio cent (pengar) | Siffran "一" (ett) har utelämnats |
| 尺二。 chǐ èr | 一 <a i=0>一尺 二。 yī chǐ èr | 1,2 fot (längd) | Siffran "一" (ett) har utelämnats |
| 百三。 bǎi sān | 一百三十。 yī bǎi sān shí | Ett hundra trettio | Siffran "一" (ett) har utelämnats |
| 两万五元。 liǎng wàn wǔ yuán | 两万五千元。 liǎng wàn wǔ qiān yuán | Tjugofem tusen dollar | Siffran "千" (tusen) har utelämnats |
Ordgrupperingar och arrangemang
Vissa ordgrupperingar och arrangemang i vardagliga singaporanska mandarinsatser är mycket påverkade av Hokkien.
Användning av orden "有" och "無"
På mandarin fungerar orden "有" och "無" i allmänhet inte som komplementära verb . Men på grund av inflytande från Hokkien, använder den dagliga singaporeanska mandarin dem som komplementära verb .
Exempel visas i tabellen nedan:
| Singaporeansk mandarin (Hokkien-influerad) | Standard mandarin | Översättning |
|---|---|---|
| 你聽 有 嗎？我聽 有 。 nǐ tīng yǒu ma? wǒ tīng yǒu. | 你聽(得)懂吗？我聽(得)懂。 nǐ tīng dé dǒng ma? wǒ tīng dé dǒng | Förstår du mig? |
| 他看 有 ，我看 沒有 。 tā kàn yǒu wǒ kàn méi yǒu | 他看得見，我看不見。 tā kàn dé jiàn, wǒ kàn bú jiàn | Han kunde se, jag kan inte se. |
| 有 这本书我找 <a i=1>有了 。 zhè běn shū wǒ zhǎo yǒu le | 这本书我找到了。 zhè běn shū wǒ zhǎo dào le | Jag hittade den här boken |
Användning av ordet "到" i stället för "得"
I en meningsstruktur med " verb + komplement " använder standardmandarin ordet 得 för att länka verbet och komplementet. Singapore Mandarin, på grund av inflytande från Hokkien, använder istället ordet 到.
Exempel visas i tabellen nedan:
| Singaporeansk mandarin (Hokkien-influerad) | Standard mandarin | Översättning |
|---|---|---|
| 我气 到 半死。 wǒ qì dào bàn sǐ | 得 我<a i=1>气得 半死。 wǒ qì dé bàn sǐ | Jag är så arg halvdöd. |
| 害 到 我白忙一场。 hài dào wǒ bái máng yī cháng | 得 <a i=1>害得 我白忙一场。 hài dé wǒ bái máng yī cháng | Det slösar bort all min ansträngning. |
| 到 我被他<a i=1>弄到 很不好意思。 wǒ bèi tā nòng dào hěn bù hǎo yì si | 得 我被他<a i=1>弄得 很不好意思。 wǒ bèi tā nòng dé hěn bù hǎo yì si | Han får mig att känna mig generad. |
Användning av ordet "去"
Vissa singaporska mandarin meningsstrukturer använder ordet 去 som resultativ komplement , där ett annat tecken (som 掉 ) kan användas i standardmandarin.
Exempel visas i tabellen nedan:
| Singaporeansk mandarin (Hokkien-influerad) | Standard mandarin | Översättning |
|---|---|---|
| 杯子破 去 了。 bēi zi pò qù le | 杯子破掉了。 bēi zi pò diào le | Bägaren har gått sönder. |
| 去 钱<a i=1>用去 了。 qián yòng qù le | 钱用掉了。 qián yòng diào le eller 钱用完了。 qián yòng wán le | Pengarna är förbrukade. |
| 椅子已经坏 去 。 yǐ zi yǐ jīng huài qù | 椅子已经坏掉。 yǐ zi yǐ jīng huài diào | Stolen har gått sönder |
Användning av Hokkien-klassificerare
En klassificerare ( måttord ) som används med ett visst substantiv i Hokkien kan också användas på liknande sätt i Singapore Mandarin med samma substantiv, medan en annan klassificerare kan användas för samma ord i standardmandarin.
Exempel visas i tabellen nedan:
| Singaporeansk mandarin (Hokkien måttord) | Standard mandarin | Översättning | Anteckningar |
|---|---|---|---|
| 粒 <a i=1>一粒 球。 yī lì qiú | 个 <a i=1>一个 球。 yī gè qiú | En boll | Ordet "粒" (lì) är ett Hokkien-måttord |
| 只 <a i=1>一只 飞机。 yī zhī fēi jī | 架 <a i=1>一架 飞机。 yī jià fēi jī | Ett flygplan | Ordet "只" (zhī) är ett Hokkien-måttord |
| 支 <a i=1>一支 刀。 yī zhī dāo | 把 一 <a i=1>把刀 。 yī bǎ dāo | En kniv | Ordet "支" (zhī) är ett Hokkien-måttord |
Meningar
Vissa meningsstrukturer som används i Singapore Mandarin är influerade av Hokkien och skiljer sig från deras Standard Mandarin motsvarigheter.
Vissa fall listas i följande underavsnitt.
Användning av ordet "有"
Ordet " 有 " ( yǒu) läggs vanligtvis till framför ett verb eller verbpredikat för att indikera en befintlig handling eller fullbordad status.
| Singaporeansk mandarin (Hokkien-influerad) | Standard mandarin | Översättning |
|---|---|---|
| 我 有 看见他。 wǒ yǒu kàn jiàn tā | 我看见他了。 wǒ kàn jiàn tā le | Jag såg honom |
| 有 在家吗？ yǒu zài jiā ma | 在家吗？ zài jiā ma | Hemma? |
| 我明明 有 给你。 wǒ míng míng yǒu gěi nǐ | 我明明给了你。 wǒ míng míng gěi le nǐ | Jag gav dig uppenbarligen |
Användning av ordet "会"
Användningen av ordet " 会 " (huì) [bokstavligen "kan"] används i vardagligt singaporeanska Hokkien, och en sådan användning har kommit in i Singapore Mandarin. Känslan av att "kan" på standardmandarin är i allmänhet begränsad till kunskap eller skicklig förmåga, såsom förmåga att tala ett språk, men på singaporisk mandarin är det bredare och närmare betydelsen av "kan" på engelska, vilket indikerar möjlighet eller förmåga i allmänhet.
| Singaporeansk mandarin (Hokkien-influerad) | Standard mandarin | Översättning |
|---|---|---|
| 车子 会 过吗？ chē zǐ huì guò ma | 车子 能 过吗？ chē zǐ néng guò ma | Kan bilen korsa? |
| 到宏茂桥 会 远吗？ dào hóng mào qiáo huì yuǎn ma | 到宏茂桥( 很 )远吗？ dào hóng mào qiáo hěn yuǎn ma | Är det långt att resa till Ang Mo Kio ? |
| 东西很多，吃 会 饱。 dōng xi hěn duō, chī huì bǎo | 东西很多， 能 吃饱(<a i=3><a i=4>吃得饱 得饱)。 dōng xi hěn duō, néng chī bǎo (chī dé bǎo) | Det finns många saker, du kan fylla magen |
Uttal av ordet "了"
Ordet " 了 " uttalas ofta som "liǎo" istället för "le".
| Singaporeansk mandarin (Hokkien-influerad) | Standard mandarin | Översättning |
|---|---|---|
| 机器坏 了 jī qì huài liǎo | 机器坏(掉) 了 jī qì huài diào le | Maskinen gick sönder |
| 人走 了 rén zǒu liǎo | 人走(掉) 了 rén zǒu diào le | Personen är borta |
Användning av Hokkiens meningsslutpartiklar "嘛", "啦" eller "咧"
Samtallig singaporisk mandarin innebär ofta tillägg av Hokkien-satsslutpartiklar som " 嘛 " (ma), " 啦 " (la) eller " 咧 " (lēh).
| Singaporeansk mandarin (Hokkien-influerad) | Standard mandarin | Definition |
|---|---|---|
| 下午到我家玩 嘛 。 xià wǔ dào wǒ jiā wán ma | 下午到我家玩。 xià wǔ dào wǒ jiā wán | Kom till mig på skoj i eftermiddag |
| 啦 你快点<a i=1>去啦 。 nǐ kuài diǎn qù la | 你快点去。 nǐ kuài diǎn qù | Gå snabbt. |
| 不是这样 咧 。 bú shì zhè yàng lēh | 不是这样。 bú shì zhè yàng | Det är inte så här. |
Se även
- Singaporeansk mandarin
- Standard singaporeansk mandarin
- Språk i Singapore
- kinesiska i Singapore
- Tala Mandarin-kampanj
- Singapore kinesiska tecken
- Singdarin
- Standard mandarin
- Taiwanesisk mandarin
- malaysisk mandarin
- Singapores Hokkien
Vidare läsning
- 周清海编著， 《新加坡华语词汇与语法》，新加坡玲子传媒私人有鈼兴兏 20 N 981-4127-23-X ， ISBN 978-981-4127-23-3 ( Zhou , Qinghai ( 2002) ), Ordförråd och grammatik i Singaporean Mandarin , Lingzi Media)
- 周清海(著)，《变动中的语言》，新加坡玲子传媒私人有限公司出特、942N-3, 2009-3 SBN 978-981-4243-92-6 ( Zhou , Qinghai (2009) , De föränderliga språken , Lingzi Media)
- 》 ，中國社會科學出版礼02Ｙ 5，02Ｙ 5， 5， 5， 5 ， 5，， 30-3 ( Zhou Changyi, Zhou Qinghai (2002), "Singaporean Hokkien Dictionary ", China Social Science Pub.)
- 周長揖(著)，《新加坡閩南話概説》 ，廈門大學出版社， 2000年 (Zhou Changyi översikt), "HoAnkki. Översikt över Singapore", Xien University (2000), "HoAnkki.
- 周長揖(著)，《新加坡閩南話俗語歌謠選》 ，廈門大學出版社， 2003年， 2003年，I8SB1N5，y8-Zy (8-21 Chang 5-21 Chang 03), "Samling av singaporska Hokkien Folk Adage and Ballad", Xiamen University Pub.)