Bribri språk
| Bribri | |
|---|---|
| Talamanca | |
| Infödd till | Costa Rica . |
| Område | Limón-provinsen: Talamanca cantón, längs floderna Lari, Telire och Uren; Puntarenas-provinsen: Buenos Aires cantón |
| Etnicitet | 12 200 Bribri-personer (2000) |
Modersmålstalare |
7 000 (2011) 11 000 (2000) |
| Officiell status | |
Erkänt minoritetsspråk i |
Costa Rica |
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 | bzd |
| Glottolog | muta1243 |
| ELP | Bribri |
| |
Bribri , även känt som Bri-bri , Bribriwak och Bribri-wak , är ett chibchan-språk , från en språkfamilj inhemsk till det isthmo-colombianska området, som sträcker sig från östra Honduras till norra Colombia och inkluderar befolkningar i dessa länder såväl som Nicaragua , Costa Rica och Panama . Från och med 2002 fanns det cirka 11 000 talare kvar. En uppskattning av National Census of Costa Rica 2011 fann att Bribri för närvarande talas av 54,7% av de 12 785 Bribri- folket, cirka 7 000 individer. Det är ett tonspråk vars ordföljd är subjekt–objekt–verb .
Det finns tre traditionella dialekter av Bribri: Coroma (i den västra regionen av bergskedjan Talamanca ), Amubre (i den östra regionen av bergskedjan Talamanca ) och Salitre (i södra Stillahavsområdet). Bribri är ett stamnamn, som kommer från ett ord för "bergig" på deras eget språk. Bribri-språket kallas också Su Uhtuk , vilket betyder "vårt språk". Bribri är enligt uppgift mest lik systerspråket Cabécar eftersom båda språken har nasal harmoni, men de är ömsesidigt obegripliga .
Fonologi
Konsonanter
| Bilabial | Dental | Alveolär | Postalveolar | Palatal | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ɲ | ||||
| Klusil | p b | t d | k | ʔ | |||
| Affricate | t͡k | t͡s | t͡ʃ | ɟ͡ʝ | |||
| Frikativa | s | ʃ | h | ||||
| Flaxa | ɾ | ||||||
| Glida | w | j |
- /b/ kan ha allofoner av [β, m].
- /d/ kan ha en allofon av [ɽ], såväl som nasala allofoner av [ɽ̃, n].
- /ɟ͡ʝ/ kan ha allofonen [ɲ].
- /ɾ/ kan ha en allofon på [r].
- /w, j/ kan ha nasaliserade allofoner av [w̃, j̃].
Vokaler
Jag, u och a uttalas på samma sätt som de skulle vara på spanska. E och o är mer öppna än på spanska. Ljudet av ë är mellan i och e, på samma sätt som ö är mellan u och o. De nasala vokalerna uttalas på samma sätt som motsvarande orals, med tillägg av lite luft som kommer ut genom näsan.
| Främre | Central | Tillbaka | ||
|---|---|---|---|---|
| Hög | oral | i | u | |
| nasal | ĩ | ũ | ||
| Nästan högt | ɪ | ʊ | ||
| Mellan-låg | oral | ɛ | ɔ | |
| nasal | ɛ̃ | ɔ̃ | ||
| Låg | oral | a | ||
| nasal | ã | |||
| yì ¿quién? |
ù casa |
|
| eder padre, pappa |
till si |
|
| eder' yo |
så cucaracha |
|
| awá medicin |
| mi madre, mama |
ũ olla |
|
| sẽ eso, ese |
mõ nube |
|
| ã sv; para |
Alfabet
Lingvistikavdelningen vid University of Costa Rica har skapat ett standardiserat stavningssystem som är baserat på flera tidigare försök.
| Majuscule former (även kallade versaler eller versaler ) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| A | B | D | CH | E | Ë | jag | J | K | L | M | N | Ñ | O | O | P | PP | R | RR | S | SH | T | TT | TCH | TS | U | Y | ' | |||||
| Minuskula former (även kallade gemener eller små bokstäver ) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| a | b | d | kap | e | ë | i | j | k | l | m | n | ñ | o | o | sid | pp | r | rr | s | sh | t | tt | tch | ts | u | y | ' | |||||
Nasala vokaler indikeras med en tilde: ⟨ã, ẽ, ĩ, õ, ũ⟩ (Tidigare angivet med en makron nedan: a̱, e̱, i̱, o̱, u̱), förutom efter en nasal konsonant (som redan indikerar nasalisering av vokalen) ).
Toner indikeras av den grava accenten för den höga tonen och den akuta accenten för den låga tonen; dessa kan också placeras på näsvokalerna.
Se även
- ^ a b Bribri på Ethnologue (18:e upplagan, 2015) (prenumeration krävs)
- ^ "Etnolog" . Arkiverad från originalet den 28 juni 2011 . Hämtad 22 februari 2011 .
- ^ "Vista de Morfología verbal de la lengua bribri" . revistas.ucr.ac.cr . Hämtad 2020-01-29 .
- ^ "Bribri Language and the Bribri Indian Tribe (Bri-Bri, Talamanca, Coroma)" . www.native-languages.org . Hämtad 2020-01-29 .
- ^ "Bribri" . Etnolog . Hämtad 2020-01-29 .
- ^ Chevrier, Natacha (2017). Analysera de la phonologie du bribri (chibcha) i ett perspektivtypologi: Nasalité et géminée modulée .
- ^ Jara & García 2013 .
Bibliografi
- Constenla Umaña, Adolfo; Feliciano Elizondo Figueroa; Francisco Pereira Mora (1998). Curso básico de bribri . San José, Costa Rica: Editorial de la Universidad de Costa Rica.
- Constenla Umaña, Adolfo (1991). Las lenguas del área intermedia: Introducción a su estudio areal . San José, Costa Rica: Editorial de la Universidad de Costa Rica.
- Constenla Umaña, Adolfo (2008). "Estado actual de la subclasificación de las lenguas chibchenses y de la reconstrucción fonológica y gramatical del protochibchense" . Estudios de Lingüística Chibcha . San José, Costa Rica. 27 : 117–135.
- García Miguel; José María (1999). "La expresión de actantes centrales en español (romantik) y bribri (chibcha): tipología, discurso y cognición" (PDF) . Actas do 1º Encontro de Lingüística Cognitiva . Faculdade de Letras do Porto: 101–121.
- Jara Murillo; Carla Victoria (1993). jag ttè. Historias bribris . San José, Costa Rica: Editorial de la Universidad de Costa Rica.
- Jara Murillo; Carla Victoria (2013). "Morfología verbal de la lengua bribri" . Estudios de Lingüística Chibcha . San José, Costa Rica. 32 : 95–152.
- Jara Murillo; Carla Victoria; Alí García Segura (1997). K ó k é ska. El lugar del tiempo . San José, Costa Rica: Editorial de la Universidad de Costa Rica.
- Jara Murillo; Carla Victoria; Alí García Segura (2009). Se' ẽ' yawö bribri wa. Aprendemos la lengua bribri . San José, Costa Rica: Universidad de Costa Rica – UNICEF.
- Jara Murillo; Carla Victoria; Alí García Segura (2013). Se' ttö́ bribri dvs. Hablemos en bribri . San José, Costa Rica: E-Digital.
- Krohn, Haakon Stensrud (2014). "Semántica de los clasificadores numerales en el bribri de Coroma" . Estudios de Lingüística Chibcha . San José, Costa Rica. 33 : 209-239.
- Margery Peña, Enrique (1982). Diccionario fraseológico bribri–español español–bribri . San José, Costa Rica: Editorial de la Universidad de Costa Rica.
- Quesada, J. Diego (2007). Chibchan-språken . Cartago, Costa Rica: Redaktionell Tecnológica de Costa Rica.
- Sánchez Avendaño, Carlos (2009). "La voz media en bribri y la hipótesis de la elaboración relativa de los eventos" . Estudios de Lingüística Chibcha . San José, Costa Rica. 28 :47–73.
- Tohsaku, Y.-H. (1987). "Bribri nasal harmoni från utsiktspunkten för den universella teorin om harmoni" . Working Papers of the Linguistic Circle vid University of Victoria . 6 (1): 1–10.
externa länkar
- Portal de la lengua bribri. Bribri-texter, ljud och transkriptioner, av Carla V. Jara och Alí García Segura
- Bribris inträde på WALS
- En Bribri-kurs med ljudfiler: Jara Murillo, Carla con Alí García Segura. 2008. Materiales y Ejercicios para el Curso de Bribri I, Universidad de Costa Rica.
- Inspelningar av Bribri-konversationer och berättelser från Indigenous Languages of Costa Rica Collection av Laura Cervantes på AILLA .
| Officiellt språk | ||
|---|---|---|
| Inhemska språk | ||
| Teckenspråk | ||
