Valladerdialekt
| Vallader | |
|---|---|
| vallader | |
| |
| Uttal |
[vɐˈlaːdɛr] (  lyssna )
|
| Område | Nedre Engadin , Val Müstair |
Indoeuropeisk
|
|
| latinsk skrift | |
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 | – |
| Glottolog | lägsta 1386 |
| IETF | rm-vallader |
Vallader (Vallader, Sursilvan , Puter , Surmiran och Rumantsch Grischun : vallader [vɐˈlaːdɛr] ( lyssna ) ; Sutsilvan : valader ) är en variation av det romanska språket som talas i Nedre Engadindalen ( Engiadina Bassa ) i sydöstra Schweiz och sydöstra Schweiz . Zernez . Det används också som skriftspråk i det närliggande samhället Val Müstair , där Jauer talas. 2008 bytte skolor i Val Müstair från Vallader till Rumantsch Grischun som skriftspråk, men bytte tillbaka till Vallader 2012, efter en folkomröstning.
Namnet på dialekten kommer från val 'dal'. Det är den näst mest talade varianten av romanska, med 6 448 personer i Nedre Engadindalen (79,2%) som namngav romanska som ett vanemässigt talat språk i folkräkningen 2000.
Romanska kan delas upp i två dialektgrupper: rhenska dialekter (sursilvanska, sutsilvanska och surmiranska) och engadinska dialekter (Vallader och Puter).
En mängd vallader användes också i Samnaun fram till slutet av 1800-talet, då talare bytte till bayerska . Den siste talaren på den romerska dialekten i Samnaun, Augustin Heiß, dog 1935.
Under en lång tid höll den äldsta skrivna formen Puter mycket prestige med sitt namn. Det användes som språket i den aristokratiska turistregionen Engadine nära St. Moritz (San Murezzan). Det användes mest på 1800-talet. Vallader har sedan dess blivit viktigare.
Dialekten Jauer, är faktiskt en mängd vallader som talas i Val Müstair. Det talas nästan bara där och skrivs så gott som aldrig.
Klassificering
Puter och Vallader kallas ibland för en specifik sort som kallas Ladin, en term som också kan hänvisa till det närbesläktade språket i Italiens Dolomiterna, även känt som Ladin .
De anses också vara engadinska dialekter, eftersom de talas i området kring engadinerna.
Vallader delar många drag med Puter -dialekten som talas i Övre Engadin. På lexikal nivå är de två varianterna tillräckligt lika för att ha en gemensam ordbok. Puter och Vallader delar de rundade främre vokalerna [y] och [ø], som inte finns i andra romanska varianter. Dessa ljud gör skrivet ladin lätt urskiljbart genom de många förekomsterna av bokstäverna ⟨ü⟩ och ⟨ö⟩ .
Fonologiska skillnader
I Vallader är klitikerna nästan alltid välbevarade, och det finns inga klustrade former som är kända. Å andra sidan bevarar Puter fortfarande klitorissystemet helt.
Jämfört med Puter återspeglar Vallader-stavningen uttalet närmare.
En annan skillnad är att en klass av verb slutar på -ar i Vallader, medan ändelsen i Puter är -er . Skillnaderna i verbkonjugering är dock mer divergerande, vilket kan ses i den enkla presenten av avair 'att ha':
| Dialekt | 1. Sg. | 2. Sg. | 3. Sg. | 1. Pl. | 2. Pl. | 3. Pl. |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Puter | eau d'he | tü häst | el ho | nus avains | vus avais | els haun |
| Vallader | eu n'ha | du har | el ha | nus förgäves | vus vaivat/avaivat/avais | els han |
| Sursilvan | Vallader | |||
|---|---|---|---|---|
| person | fri | klitik | fri | klitik |
| 1 sg | jeu | -u | eu | e, -a |
| 2 sg | ti | - | tü | - |
| 3 sg (masc.) | el | -'l | el | -'l |
| 3 sg (fem.) | ella | -'la | ella | -'la |
| 1 pl | nus | -s, -sa | nus/ nej | -a |
| 2 pl | vus | - | vus/vo | - |
| 3 pl (masc.) | els | -jag | els | i, al, -a |
| 3 pl (kvinnor) | ellas | las, -'las | ellas | i, al, -a |
Opersonliga
I Vallader bildas opersonliga personer med hjälp av en tredje person singular reflexiv verbal klitik. Detta är en viktig detalj som troligen kommer från italienska. Detta är också möjligt i Puter.
| Dialekt | Original | Översättning |
|---|---|---|
| Vallader | Passand tras il desert som chatta qualchevoutas skelett. | När man korsar öknen hittar man ibland skelett. |
| Puter | Passand tres il desert chatta ün qualchevoutas skelett. | När man korsar öknen hittar man ibland skelett. |
Geografisk spridning
Vallader, som är en av de fem dialekterna, används huvudsakligen i regionerna Val Müstair och Engadine. Namnet kommer från termen "dal" så det är bara rätt att det finns i dessa regioner fulla av dalar.
Som du kan se på kartan nedan används Vallader mycket mer utbrett till nordöstra Graubünden. Denna distinkta skillnad i blå nyanser visar områdena övre och nedre engadinerna. Nedre Engadin, som diagrammet antyder, talar Vallader. I Övre Engadin talas Puter.
En större fråga till hands för minoriteten Vallader-talare är inte bara användningen av bayerska, hög- och schweiziska tyska, utan också uppdelningen av romanska. Detta är särskilt uppenbart för talare av valladerdialekten; eftersom Puter är så nära besläktad i både plats och språk, gör det de små skillnaderna mer besvärliga.
Dialekter
Medan skriftlig Vallader är standardiserad, använder talare lokala dialekter i muntlig användning. Skillnader i tal tillåter ofta människor att peka ut en annan talares hemby. Till exempel kan ordet eu 'jag' uttalas som [ ˈɛː ], [ ˈɛw ], [ ˈjɛ ], [ ˈjɐ ], [ ˈjow ] och [ ˈjaw ], beroende på den lokala dialekten.
Dialekten i Val Müstair, Jauer, särskiljs genom ändelsen -er istället för -ar för verb av den första böjningen och genom att betona den näst sista stavelsen i dessa verb. Dessutom diftongiseras betonad /a/ i Jauer. Alla tre egenskaperna kan ses i verbet 'att sjunga', som är chantàr i Vallader men chàunter i Jauer.
Det är ett viktigt faktum att komma ihåg att Jauer nästan uteslutande talas. Vallader är inte bara den föredragna skriftliga formen, utan det är också den mest använda.
Officiell status
Som nämnts tidigare, 2008 bytte skolor i Val Müstair från Vallader till Rumantsch Grischun som skriftspråk. När de bytte tillbaka till Vallader 2012 efter en folkomröstning visade det att Vallader är i fara men fortfarande utan tvekan ses som ett (om inte det mest) pålitliga språket, särskilt för att skriva. Eftersom Jauer nästan enbart används för tal, ger detta mer utrymme för Vallader att existera som mer av en enhet i skrivandets värld.
Det är den näst mest använda varianten av romanska, med 6 448 personer i Nedre Engadindalen (79,2%) som namnger romanska som ett vanligt talat språk i folkräkningen 2000. Detta område är den främsta drivkraften bakom att hålla Vallader relevant.
Litteratur
Det första skrivna dokumentet i Vallader är psalmboken Vn cudesch da Psalms av Durich Chiampell från år 1562.
Andra viktiga författare som har skrivit i Vallader inkluderar Peider Lansel , Men Rauch, Men Gaudenz, Andri och Oscar Peer , Luisa Famos, Cla Biert, Leta Semadeni och Rut Plouda-Stecher.
Låtskrivaren Linard Bardill sysselsätter även Vallader förutom German och Rumantsch Grischun.
Prov
Fabeln Räven och kråkan av Jean de La Fontaine i Vallader, samt en översättning till engelska , den liknande utseende men märkbart annorlunda klingande dialekten Puter, Jauer-dialekten och Rumantsch Grischun.
|
Vallader audio ( hjälp · info )
|
Putèr audio ( hjälp · info )
|
Rumantsch Grischun audio ( hjälp · info )
|
Jauer | Översättning |
|---|---|---|---|---|
| La vuolp d'eira darcheu üna jada fomantada. Qua ha'la vis sün ün pin ün corv chi tgnaiva ün toc chaschöl in seis pical. Quai am gustess, ha'la pensà, ed ha clomà al corv: «Che bel cha tü est! Scha teis chant es uschè bel sco tia apparentscha, lura est tü il plü bel utschè da tuots». | La vuolp d'eira darcho üna vouta famanteda. Co ho'la vis sün ün pin ün corv chi tgnaiva ün töch chaschöl in sieu pical. Que am gustess, ho'la penso, ed ho clamo al corv: «Che bel cha tü est! Scha tieu chaunt es uschè bel scu tia apparentscha, alura est tü il pü bel utschè da tuots». | La vulp era puspè ina giada fomentada. Qua ha ella vis sin in pign in corv che tegneva in toc chaschiel en ses pichel. Quai ma gustass, ha ella pensà, ed ha clamà al corv: «Tge bel che ti es! Sche tes chant è uschè bel sco tia parita, lur es ti il pli bel utschè da tuts». | La uolp d'era darchiau üna jada fomantada. Qua ha'la vis sün ün pin ün corv chi tegnea ün toc chaschöl in ses pical. Quai ma gustess, ha'la s'impissà, ed ha clomà al corv: «Cha bel cha tü esch! Scha tes chaunt es ischè bel sco tia apparentscha, lura esch tü il pü bel utschè da tots» | Räven var hungrig igen. Där såg han en korp på en gran som höll en bit ost i näbben. Det här skulle jag vilja, tänkte han och ropade åt korpen: "Du är så vacker! Om din sång är lika vacker som ditt utseende, då är du den vackraste av alla fåglar." |
Litteratur
- Gion Tscharner: Dicziunari – Wörterbuch vallader-tudais-ch/deutsch-vallader Lehrmittelverlag Graubünden 2003. (Vallader-tysk ordbok)
- M. Schlatter: Ich lerne Romanisch. (Vallader), 9:e upplagan 2003.
- GP Ganzoni: Grammatica ladina. Uniun dals Grischs und Lia Rumantscha 1983 (Vallader grammatik skriven på franska).
| Nationell | |
|---|---|
| Övrig | |
