Tillgång till offentlig information i Bosnien och Hercegovina
Tillgång till offentlig information och informationsfrihet (FOI) avser rätten att få tillgång till information som innehas av offentliga organ, även känd som "rätten att veta". Tillgång till offentlig information anses vara av grundläggande betydelse för att demokratiska system ska fungera effektivt, eftersom det ökar regeringarnas och offentliga tjänstemäns ansvarsskyldighet, ökar människors deltagande och tillåter deras informerade deltagande i det offentliga livet. Den grundläggande utgångspunkten för rätten att få tillgång till offentlig information är att den information som innehas av statliga institutioner i princip är offentlig och får döljas endast på grundval av legitima skäl som bör specificeras i lagen.
Bosnien och Hercegovina var ett av de första länderna på Balkan som antog lagen om fri tillgång till information på statlig nivå 2000 och sedan 2001 i båda dess enheter, nämligen Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska . Men enligt vissa experter kräver lagen ändringar för att åtgärda en rad brister som har identifierats under åren.
Bakgrund
På grund av de specifika omständigheterna och det sätt på vilket den skapades, ägnade Bosnien och Hercegovinas konstitution, bilaga IV till Daytons fredsavtal, inte mycket uppmärksamhet åt rätten till information. Utvecklingen av lagstiftningen om informationsfrihet inleddes med ett beslut av den höge representanten 1999. I beslutet uppmanades staten och enheterna att anta en sådan lagstiftning. Samrådsprocessen för att utarbeta lagen involverade Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE): s juridiska experter och omfattande offentliga diskussioner med medborgare och grupper i det civila samhället. Lagen antogs av Bosnien och Hercegovinas delstatsregering i oktober 2000 och Republika Srpskas regering i maj 2001.
Juridiskt ramverk
Lagarna fastställer en allmän rätt för allmänheten att få tillgång till information som innehas av offentliga myndigheter/organ "i största möjliga utsträckning förenlig med allmänintresset". Därför fastställer lagarna en allmän skyldighet att offentliggöra all relevant information, med undantag för vissa fall som faller under de undantag som definieras i lagen. Tillgång till offentlig information gäller information som innehas av alla offentliga organ (lagstiftande, rättsliga, verkställande och administrativa) och oavsett deras format (skrivna dokument, digitala data, ljud- eller videoinspelningar etc.) samt för juridiska personer som äger eller kontrolleras av offentliga organ, såsom offentliga företag, offentliga skolor, universitet, statliga myndigheter etc. Tvärtom gäller det inte privata organisationer, privata företag och den kommersiella sektorn. Lagarna ger varje person, oavsett medborgarskap, nationalitet, etnicitet eller hemvist, rätt till tillgång till offentlig information. Journalister och media har inte fler rättigheter jämfört med andra förfrågan. Den föreskrivna tiden för att erhålla den begärda informationen är 15 dagar från det att begäran lämnades in. Enligt FOI-lagarna är offentliga myndigheter både skyldiga att ge tillgång till handlingar och register och att publicera den viktigaste informationen utan begäran ( proaktivt avslöjande ) . För information om institutioners budget, ordinarie verksamhet och beslutsfattande gäller regler för proaktiv publicering.
Undantag
I linje med internationella standarder fastställer tillgången till informationslagar i Federationen Bosnien och Hercegovina och i Republika Srpska att offentlig information i vissa fall kan undanhållas på rättslig grund. Specifikt förutses tre fall av undantag: för det första när det finns möjlighet att avslöjande av information kan orsaka betydande skada på regeringens legitima funktioner (nationell säkerhet, försvar, penningpolitiska frågor, förebyggande av brott, etc.); För det andra kan undantagen tillämpas för att skydda kommersiella intressen. och, för det tredje, för att skydda en tredje parts personliga intressen och integritet. Tillämpningen av dessa undantag sker inte automatiskt: i själva verket, för att avslå ansökan på grundval av de undantag som fastställts i lagen, måste myndigheterna göra en prövning av allmänintresset, vilket innebär att överväga om och hur utlämnandet av information skadar andra skyddade intressen. Testet av allmänintresse är inspirerat av de mest avancerade internationella standarderna för rätten till tillgång till offentlig information. Jämfört med liknande lagar på västra Balkan är det bara Serbiens och Kroatiens lagar som föreskriver ett sådant test. Undantag tillämpas endast efter en analys från fall till fall av varje fall och specifika omständigheter relaterade till varje begäran. Det är förbjudet att märka en hel kategori av information som undantag.
Tillgång till offentlig information i praktiken
I Bosnien och Hercegovina bidrar vissa icke-statliga organisationer till att upprätthålla lagen om tillgång till offentlig information samt att övervaka tillämpningen av den och samla in relevanta uppgifter genom att skicka in FOI-förfrågningar och inleda överklagandeförfaranden. Detta är till exempel fallet med Balkan Investigative Reporting Network (BIRN), Transparency International (Bosnien och Hercegovina) eller Sarajevo-baserade Center for Investigative Journalism (CIN).
Enligt en rapport som sammanställts av journalistförbundet i Bosnien och Hercegovina och landets pressråd anser den stora majoriteten av bosnierna (cirka 93 %) att det finns flera begränsningar för rätten till tillgång till offentlig information i praktiken. Samtidigt är den allmänna opinionen i Bosnien och Hercegovina i stort sett inte helt medveten om sina rättigheter när det gäller tillgång till offentlig information.
När det gäller tillämpningen av lagen sträcker sig problemen från inkonsekvent tolkning av lagen av olika offentliga organ, ovilja att tillämpa den, till icke-harmonisering av FOI-lagar med andra lagar.
Specifikt är en av de största bristerna i lagstiftningen om informationsfrihet i Bosnien och Hercegovina svagheten i bestämmelserna om överklagandeförfaranden om begäran avslås. Republika Srpskas FOI-lag föreskriver inte något överklagandeförfarande alls. Ett annat problem gäller bristen på efterlevnad av andra befintliga lagar som utesluter eller avsevärt minskar rätten till fri tillgång till information i praktiken både i federationen och i Republika Srpska. Bland de brister som hindrar tillämpningen av FOI-lagar i Bosnien och Hercegovina har experter också identifierat bristen på ett effektivt system för att övervaka deras tillämpning. Endast ett litet antal offentliga organ uppfyller skyldigheten att regelbundet offentliggöra informationen om antalet mottagna frågor som rör informationsfrihet.
Under 2013-16 för att testa implementeringen av FOI-lagar skickade Balkan Investigative Reporting Network ( BIRN) in en serie förfrågningar om att få tillgång till handlingar till olika offentliga organ i landet på alla nivåer. Hälften av BIRNs begäran om information avslogs, medan resterande 50 procent endast delvis beviljades.
Enligt Transparency International - Bosnien och Hercegovina tillhandahåller dessutom endast 40 % av de offentliga företagen i Republika Srpska och 27 % i Federation of Bosnien och Hercegovina den begärda informationen inom den tidsram som fastställts av lagen. I 37 % av de fall som granskas av Transparency International varar genomförandet av förfarandet mer än en månad, även om lagen föreskriver att den begärda informationen ska lämnas inom högst 15 dagar.