Serbiska språket i Kroatien
Det serbiska språket är ett av de officiellt erkända minoritetsspråken i Kroatien . Det används främst av serberna i Kroatien . Den kroatiska konstitutionen , den kroatiska konstitutionella lagen om nationella minoriteters rättigheter, lagen om utbildning i språk och skrift för nationella minoriteter och lag om användning av språk och skrifter för nationella minoriteter definierar det offentliga medofficiella användningen av serbiska i Kroatien. Serbiska och kroatiska är två standardiserade varianter av det pluricentriska serbokroatiska språket . Majoriteten av serberna i Kroatien använder Ijekavian uttal av protoslavisk vokal jat förutom i Podunavlje -regionen i Vukovar-Syrmien och Osijek-Baranja län där den lokala serbiska befolkningen använder ekaviskt uttal. Nybyggare efter andra världskriget och det kroatiska frihetskriget i Podunavlje som har kommit från Bosnien , Dalmatien eller Västra Slavonien använder antingen sitt ursprungliga Ijekavianska uttal, adopterade ekaviska uttal eller båda beroende på sammanhang. Under 2011 deklarerade majoriteten av serberna i Kroatien kroatisk standardiserad sort som sitt första språk med Ijekavianskt uttal som alltid krävs som standardform på kroatiska. Medan den serbiska varianten känner igen båda uttalen som standard, är Ekavian den vanligaste eftersom den är den dominerande i Serbien , med Ijekavian som dominerar i Bosnien-Hercegovina, Montenegro och Kroatien.
Historia
Den ortodoxa liturgiska boken Varaždin Apostol från 1454 representerar den äldsta bevarade texten på kyrilliska från dagens Kroatiens territorium. Kroatisk konstitutionell lag om nationella minoriteters rättigheter, en av endast två konstitutionella lagar i landet, trädde i kraft den 23 december 2002.
I april 2015 uppmanade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter den kroatiska regeringen att säkerställa minoriteters rätt att använda deras språk och alfabet. Rapporten noterade användningen av serbisk kyrilliska i Vukovar och berörda kommuner. Serbiens utrikesminister Ivica Dačić sade att hans land välkomnar rapporten från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.
Serbisk språkutbildning
De flesta skolor med undervisning i serbiska är belägna i Vukovar-Srijem och Osijek-Baranja län i området före detta östra Slavonien, Baranja och västra Syrmien där rättigheter till utbildning i minoritetsspråk gavs under FN:s övergångsadministration för östra Slavonien, Baranja och Västra Sirmium baserat på Erdutavtalet . Idag med dessa skolor finns det också Kantakuzina Katarina Branković Serbian Orthodox Secondary School i Zagreb .
Under läsåret 2010–2011 gick 3 742 elever på dagis, grundskolor och gymnasieskolor i serbiska. 59 utbildningsinstitutioner erbjöd serbiska språkundervisning det året och 561 pedagoger och lärare arbetade i dem. Under läsåret 2011–2012 var det totala antalet elever 4 059 vid 63 läroanstalter och 563 pedagoger och lärare arbetade i dem. Antalet klasser eller grupper under denna period ökade från 322 till 353.
Som ordförande vid institutionen för sydslaviska språk har fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap vid universitetet i Zagreb en ordförande för serbisk och montenegrinsk litteratur . Bland de andra föreläsare i serbisk litteratur vid universitetet under tiden inkluderade Antun Barac , Đuro Šurmin och Armin Pavić .
Andra former av kulturell autonomi
Olika minoritetsorganisationer använder serbiska i sitt arbete. En av dem, Association for Serbian language and literature in Croatia from Vukovar , är en ideell professionell organisation som samlar forskare och tekniska arbetare i Republiken Kroatien som är engagerade i att studera och undervisa i serbiskt språk och litteratur.
Den samofficiella användningen på kommunal nivå
Lagen om användning av nationella minoriteters språk och manus föreskriver en obligatorisk samofficiell användning av minoritetsspråk i kommuner i Kroatien med minst en tredjedel av medlemmarna av etnisk minoritet. Kommunerna Dvor , Gvozd , Jagodnjak , Šodolovci , Borovo , Trpinja , Markušica , Negoslavci , Biskupija , Ervenik , Kistanje , Gračac , Udbina och Erdut , enligt bestämmelserna i lagen, är skyldiga att ge samma samspråk av serbiska som serbiska Kyrilliska alfabetet. Donji Kukuruzari , Vrbovsko och framför allt Vukovar var skyldiga att göra det fram till folkräkningen 2021 hade visat att serber inte längre utgjorde minst en tredjedel av befolkningen i dessa kommuner eller städer. Brottsbekämpande myndigheter möter stort motstånd i den del av majoritetsbefolkningen, framför allt i fallet Vukovar där det ledde till 2013 antikyrilliska protester i Kroatien .
Tidigare skyldig att tillhandahålla samofficiell användning (mindre än 33,3 % av befolkningen enligt 2021 års folkräkning)
Kommun | Namn på minoritetsspråk | Berörda bosättningar | Introducerad utifrån | Befolkning (2021) | Andel drabbade minoriteter (2021) | Grevskap |
---|---|---|---|---|---|---|
Vrbovsko | Врбовско | Alla bosättningar | grundlagslagen | 3,876 | 32,38 % | Primorje-Gorski Kotar |
Vukovar | Вуковар | Alla bosättningar | grundlagslagen | 23,175 | 29,73 % | Vukovar-Srijem |
Biskupija | Бискупија | Alla bosättningar | grundlagslagen | 1 177 | 81,90 % | Šibenik-Knin |
Borovo | Борово | Alla bosättningar | grundlagslagen | 3 555 | 90,69 % | Vukovar-Srijem |
Civljane | Цивљане | Alla bosättningar | grundlagslagen | 171 | 73,68 % | Šibenik-Knin |
Donji Kukuruzari | Доњи Кукурузари | Alla bosättningar | grundlagslagen | 1 080 | 31,20 % | Sisak-Moslavina |
Dvor | Двор | Alla bosättningar | grundlagslagen | 2 996 | 67,26 % | Sisak-Moslavina |
Erdut | Ердут | Alla bosättningar | grundlagslagen | 5,436 | 53,68 % | Osijek-Baranja |
Ervenik | Ервеник | Alla bosättningar | grundlagslagen | 789 | 96,96 % | Šibenik-Knin |
Gračac | Грачац | Alla bosättningar | grundlagslagen | 3,136 | 43,37 % | Zadar |
Gvozd | Гвозд eller Вргинмост | Alla bosättningar | grundlagslagen | 2 047 | 62,63 % | Sisak-Moslavina |
Jagodnjak | Јагодњак | Alla bosättningar | grundlagslagen | 1 500 | 62,87 % | Osijek-Baranja |
Kistanje | Кистање | Alla bosättningar | grundlagslagen | 2 650 | 51,89 % | Šibenik-Knin |
Krnjak | Крњак | Alla bosättningar | grundlagslagen | 1 332 | 58,03 % | Karlovac |
Markušica | Маркушица | Alla bosättningar | grundlagslagen | 1,773 | 90,24 % | Vukovar-Srijem |
Negoslavci | Негославци | Alla bosättningar | grundlagslagen | 983 | 96,85 % | Vukovar-Srijem |
Plaški | Плашки | Alla bosättningar | grundlagslagen | 1 650 | 39,76 % | Karlovac |
Šodolovci | Шодоловци | Alla bosättningar | grundlagslagen | 1 217 | 78,06 % | Osijek-Baranja |
Trpinja | Трпиња | Village Ćelije utesluten i kommunen stadga | grundlagslagen | 4,167 | 87,81 % | Vukovar-Srijem |
Udbina | Удбина | Alla bosättningar | grundlagslagen | 1 334 | 42,65 % | Lika-Senj |
Vojnić | Војнић | Alla bosättningar | grundlagslagen | 3,602 | 38,45 % | Karlovac |
Vrhovine | Врховине | Alla bosättningar | grundlagslagen | 653 | 47,63 % | Lika-Senj |
Donji Lapac | Доњи Лапац | Alla bosättningar | grundlagslagen | 1 366 | 79,21 % | Lika-Senj |
Kneževi Vinogradi | Кнежеви Виногради | Kneževi Vinogradi och Karanac | Kommunstadgan | 3,357 | 16,50 % | Osijek-Baranja |
Nijemci | Нијемци | Banovci och Vinkovački Banovci | Kommunstadgan | 3,526 | 8,11 % | Vukovar-Srijem |