Nding språk
| Nding | |
|---|---|
| Eliri | |
| Infödd till | Sudan |
| Område | Eliri Hills, Mountain Jebel Eliri, South Talodi i södra Kordofan |
| Etnicitet | Eliri människor |
| Utdöd | Hotad/kritiskt hotad |
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 | eli |
| Glottolog | ndin1245 |
| ELP | Nding |
 Nding är ett kritiskt hotat språk enligt klassificeringssystemet i Unescos Atlas of the World's Languages in Danger | |
Nding är ett (kritiskt) hotat Niger-Kongo- språk i familjen Talodi i Kordofan , Sudan .
Allmän information
Nding talas i området för berget (Jebel) Eliri, söder om Talodi i södra Kordofan, Sudan. På grund av det går språket också under namnet Eliri.
Enligt Unescos "Atlas of the World's Languages in Danger" från 2010 är språket kritiskt hotat. Men 2020 års upplaga av "Ethnoloɠue" beskriver det som hotat, och räknar 400 talare bland vissa ungdomar och alla vuxna.
Fonetik
Vokaler
I Nding-språket finns följande vokaler: a, e, i, o, u . Bland dessa a, e, o vidare klassificeras som långa eller korta, uttalsmässigt.
Konsonanter
I Nding-språket förekommer följande konsonanter: k, g, ṅ, tj, dj, ń, t, d, n, r, l, y, p, b, m, w . Intressant nog är ljudet " h " frånvarande i Nding-fonetiken. Dessa konsonanter kan bli nasaliserade genom att koppla en konsonant med n eller m; och i vissa fall även med sina olika parallella former, t.ex. ṅg (alternativt ńg / ṅń) , ndj (alternativt ṅdj / ńdj ), nd, mb . Sällan stöter man på sådana kombinationer som rn, rb, dr .
Konsonanten " l " [el] kan, och skrivs ofta, också som " il ".
Konsonant- och vokalförändringar
Ord kan ändras från röstlösa till tonande om det föregående ordet slutar med " n ". Till exempel, tetjo [eng. hus] i meningen ”mannen går från huset” blir detjo : babura ako a n d etjo . Sådana konsonant- och vokalförändringar tycks också ske på ett oregelbundet sätt, eftersom det inte finns något tydligt samband ännu, t.ex. tj blir dj , ti blir di , ta blir da .
Färgton
Det finns inga bevis för toner i Nding.
Grammatik
Meningsstruktur
Den mest utbredda meningsstrukturen verkar vara Subjekt→Verb→Objekt, men användningen av Verb→Objekt→Subjekt har också dokumenterats. Personliga pronomen kommer före verbet. Prepositioner som "vad" (Nding: yara ), "var" (Nding: ča ) och "vem" (Nding: abura ) kommer i början av meningen. Viktigt är att substantivet inte förändras, oavsett hur det används, t.ex. att substantivet är subjekt/objekt/när det kommer ihop med en preposition, har inget inflytande på dess form.
Substantiv
Substantiv verkar för det mesta vara tonlösa, men när de blir adjektiv blir de oftast (men inte alltid) tonande, t.ex. p blir b , tj blir dj .
Släkte
Kön på ett substantiv signaleras i Nding genom prefix. För mer information, se stycket nedan.
Pluralformer
Pluralisformen skapas genom en förändring av substantivets initiala ljud och det beror på det könsbundna prefixet, som substantivet har. Det kan betyda en ändring av prefixet eller en ändring av ordets slutliga position. De tidigare nämnda kategorierna står i centrum för Meinhofs pluralformsklassificering. Först ska jag prata om pluralformens prefixförändrande byggnad. Det finns följande underkategorier av dessa substantiv, enligt Meinhof:
1. sjunga. b - pl. y - (t.ex. sjung. baà pl. ya [eng. en man]) och sjung. p - pl. – (t.ex. sing. pali pl. ali [eng. a pot])
2. sjunga. dj - tj - t - pl. m - (t.ex. sing. tino pl. mino [eng. en sten, sten])
3. sjunga. t - pl. r - eller n -
4. sjunga. g - eller - pl. ṅ - (uppmärksamhet! sjung. ṅu- pl. ṅa -)
5. sjunga. tje - och – pl. kā -
6. sjunga. k - pl. –
Nu är den andra typen av pluralform, skapad av en ändring av den slutliga positionen, kategoriserad på följande sätt:
1. sjunga. - ak eller - k pl. a - eller -
Ofta förekommer vokalförändringar också i pluralformer, t.ex. nu dru ba pl. nu duru ba [eng. kanin].
Pluralformer kan också ändra sina stammar och vara oregelbundna, t.ex. sing. bwai pl. tje [eng. ko/kor].
Adjektiv
Informationen och data som samlas in om ämnet adjektiv är mycket begränsade, och enligt Seligmann skulle de i Nding vanligtvis ersättas med en verbal konstruktion, t.ex. istället för att säga "inget berg är större än Eliri" skulle det bokstavligen översättas som " inget berg överträffar Eliri”= ko ma keñe Dayo .
Det initiala ljudet av ett adjektiv anpassar sig till det initiala ljudet för substantivet, som det hänvisar till, och de ändras i sina pluralformer i enlighet därmed. Meinhof delade in de adjektiviska substantivberoende prefixen i tre kategorier:
1. sjunga. b - och p - pl. y - eller – (t.ex. - abuya [eng. full]→ sing. p ali b abuya pl. ali y abuya [eng. en full pott/full pott])
2. sjunga. - ōte [eng. bra] (t.ex. sing. tj alaṅga dj ōte pl. m alanga m ōte [eng. a good leg/good legs]). Här kan man också lägga märke till hur tj - och dj - prefixen har samma, tidigare nämnda pluralprefixform m -
3. - akonda [eng. bruten] (t.ex. sing. g uri k akonda pl. n uri n akonda/e ). Uppmärksamhet på undantag; Som man kan se passar adjektivet och substantivet i singularformen inte exakt ( g och k ) men i plural börjar de båda med samma bokstav ( n )
Grammatiska fall (Kasus)
Genitiven verkar mycket sällsynt och nästan obefintlig i Nding-språket, men när den används sätts den i slutet av frasenheten, precis som i bantu, t.ex. ba bura bá Dayo [ eng . en Eliri man/en man från Eliri].
Siffror
| Siffra | Nding översättning |
|---|---|
| 1 | elle |
| 2 | eta |
| 3 | etak |
| 4 | yibinik |
| 5 | tjebiṅgela |
| 6 | menayelle |
| 7 | menayeta |
| 8 | menayélak |
| 9 | menayíbinik |
| 10 | yemeńunok |
| 11 | yemeńunok menayella |
| 20 | yemenyalok yemenyalok |
Siffrorna 1,2 och 3 med anslutning till the- mena (se nummer 6, 7, 8) får ett initialt ljud - y . Det är teoretiserat att - mena betyder något som "lägg till". Dessutom tros talet 10 ( yemeńunok ) och det upprepade "yemenyalok" i talet 20 vara samma ord ( ń→ny och u→a ).
Pronomen
Personliga pronomen
Normala personliga pronomen: aṅi (jag), aṅo (du), aṅo (han), arnaṅo (vi), ata (de).
Personliga pronomen före verbet: ńi/ṅi/ni (jag), aṅo (du), aṅo (han), ṅori/ari (vi), ṅorno/ano (du pl.), ṅota / ӑtӑ (hon).
Personliga pronomen kan också sammanfoga med verben och fungera som suffix; alltså, vilket anger föremålet för handlingen: - ia/i (I), - wa/o (du), - wa/oba (han), - uria/-ori (vi), - ota/-ata (du pl .), - una/-ata (hon). När det händer kan ordets stam ändras (särskilt vokalerna a, o, u har en tendens att byta). Ändå finns det många oklarheter och motsägelser i uppgifterna om personliga pronomen, så det finns fortfarande många problem med att hitta ett tydligt mönster.
Possessiva pronomen
Personliga pronomen: i/iṅ/ńe (min/min), - a (din/din), - oba (hans), - ori (vår), - ono/-ai (din/din), - ano/-ota (henne).
Interrogativa pronomen
Interrogativa pronomen: abura (vem), bi eller yara (vad), tja (var).
Verb
Verbala suffix
Se stycket ovan om personliga pronomen.
Negation
Negation åstadkoms genom användning av en post-position ma/nā/nӑ .
Imperativ form
Uppgifterna om imperativformen är också något oklara, men som man ser i följande exempel har det observerats att det säkerligen är skillnad mellan ett imperativ i singularform och i plural (ett suffix - ano erhålls i plural): ŭṅo! (du går!) uṅano! (snälla du går!).
Böjning av verbet "att ha"
| Pronomen [eng.] | Nding | Översättning |
|---|---|---|
| jag | bāno/banŏ | "Jag har" |
| du | banŏē | "du har" |
| han | banŏē | "han har" |
| vi | gari | "vi har" |
| du (pl.) | andona | "du (pl.) har" |
| de | ano andona | "de har" |
Dåtid
Exemplarisk konjugering av en fras "att bryta en pinne": koñi guri (jag slog sönder en pinne), koño guri (du gick sönder...), koñoba guri (han bröt...), koñori guri (vi slog sönder..), koñata guri (du [pl.] bröt...), koñata guri (de gick sönder..).
Adverb
Adverb: nĕnna (här), tegu (igår).
(För- och efter)positioner
Postpositioner: ma/nā/nӑ (används för negation).
Prepositioner: ra ("in" i en mening, när någon frågar efter en plats för något), ba ("till"), an ("från"), nā ("vid/på"), tuko ("utanför" ), tuka („vid/på“ i viss mening, när någon frågar om plats), djeta (“långt ifrån”), noṅgotjon (“nära”), tenyagan (“under”), ti/tiaritjo (“i mitt i").