Cayuse språk

Cayuse
Cayuse
	Pre-contact distribution av Cayuse-språket
Infödd till	Förenta staterna
Område	Oregon
Etnicitet	Cayuse
Utdöd	1930-talet
Språkfamilj	Oklassificerad
Språkkoder
ISO 639-3	xcy
Lingvistlista	xcy
Glottolog	cayu1241
	Cayuse är ett utdött språk enligt klassificeringssystemet i Unescos atlas över världens språk i fara

Cayuse -språket ( Cailloux, Willetpoos ) är ett utdött oklassificerat språk som tidigare talades av den Cayuse indianstammen i den amerikanska delstaten Oregon . Cayuse-namnet för sig själva var Liksiyu (se Aoki 1998).

Klassificering

Likheter med Molala , språket för människor söder om dem i centrala Oregon, tros ha berott på kontakt (Rigsby 1969: 71).

Edward Sapir hade ursprungligen grupperat Cayuse med Molala som en del av en Waiilatpuan- gren med Plateau Penutian-språken ; Waiilatpuan-gruppen hade ursprungligen föreslagits av Horatio Hale (1846), baserat på hans fältarbete 1841 med Cayuse-folket vid Waiilatpu Mission. Cayuse har dock lite dokumentation, och det som är dokumenterat är otillräckligt registrerat.

Pronomen

Cayuse pronomen listade av Horatio Hale (1846):

jag	iniŋ
du (sg.)	nikí
du (du.)	nkímiš
han	nyp
vi	námək
du (pl.)	mkímiš
de	nípik

Cayuse pronomen listade av McBean:

jag	i ning
du (sg., pl.)	i kai
han	neepe
vi	nung naw naw
de	kepsval

Verb

Cayuse verbparadigm dokumenterade av Henry W. Henshaw :

'hungrig'

Jag är hungrig.	wi-tu-tŭnt
Jag var hungrig.	kler-ka-wĭ-tu-tŭnt
Jag kommer att vara hungrig.	wí-tu-näk-sŭnt
Du och jag är hungriga.	swi-tu-ter-yìk
Du och jag var hungriga.	swi-tu-te-lì-kai-ĭk
Du och jag kommer att vara hungriga.	nĭng-i-li-pʔl-swi-tu-nak-stunk-a-wak
Du är hungrig.	tu-swi-tu-tuñg-a
Du var hungrig.	swi-tu-til-kutla
Du kommer att vara hungrig.	swi-tu-nak-stung-at-la

'törstig'

Jag är törstig.	nĭs-ka-mu-tiñg
Jag var törstig.	nĭs-ka-mu-til
Jag kommer att vara törstig.	nĭs-ka-mu-näk-skĭn
Du är törstig.	tu-mĭs-ka-mu-tĭñg
Du var törstig.	mĭs-ka-mu-til-hă
Du kommer att bli törstig.	mĭs-ka-mu-na-stĭnk-la

Ordförråd

1910 eller 1911 hade Stephens Savage, en Molala -talare, sagt till Leo Frachtenberg att följande fem ord var identiska i både Cayuse och Molala (som av Rigsby (1969) anses vara lånord).

sorrelhäst	qasqasi tasiwitkwi
prickig häst	yuꞏk tasiwitkwi
svart häst	múkimuki tasiwitkwi
hårkam	taꞏsps
sked	ƚúꞏpinc

Begränsade lexikala föremål i Cayuse hade också samlats in av Bruce Rigsby, Melville Jacobs, Verne Ray och Theodore Stern. Deras Cayuse-informatörer hade mycket begränsad kunskap om Cayuse och var mer flytande i Sahaptin eller Nez Perce .

Hale (1846)

En ordlista över Cayuse med närliggande 200 lexikala poster dokumenterades av Horatio Hale (1846: 570-629). Ordlistan har återgivits nedan.

Substantiv

glans	Cayuse
man	yúant
kvinna	pintχlkaíu; vadχlóa
pojke	láutlaŋ
flicka	staítχləŋ; staítlaŋ
spädbarn; barn	skútχla
far	pintét; títʃa
mor	penín; nínʃa
Make	ináiu
fru	inχlkaío
son	wái
dotter	wái
bror	pnákən; pənátaŋ
syster	pənátiaŋ; pənwaíəq
indisk; människor	-
huvud	talʃ; táəlʃ
hår	tχlókomot
ansikte	léequkʃ
panna	penátχliʃ
öra	takʃ
öga	hăkaməʃ
näsa	pitχlóken
mun	səmqakʃ
tunga	puʃ
tänder	tenif
skägg	ʃimkéməʃ
nacke	än
ärm	tiélaq
hand	épip
fingrar	épip
spikar	ʃíŋiʃ
kropp	ʃilăməʃ
ben	maúwət
fot	tiʃ
tår	tiyəyáu
ben	pápət
hjärta	-
blod	tiwéə̈ʃ
stad; by	-
chef	iatóiaŋ
krigare	lotéwa
vän	enlápoit
hus	niʃt
vattenkokare	tχlípaniʃ
rosett	hífoit
pil	lalχ
yxa; yxa	yeŋgókinʃ
kniv	ʃekt
kanot; båt	tχláap
skor	täítχlo
rör	iptnχlónʃ
tobak	hanʃ
himmel; himmel	ndjălawaía, tíŋpap
Sol	huéwiʃ
måne	hátχltóp
stjärna	tχlítχliʃ
dag	ewéiə̈
natt	ftalp
ljus	notawásim
mörker	ʃilímtiŋk
morgon	tétχlpəna
kväll	wəχaía
vår	ʃuatoluŋátntiŋ; kiátim
sommar	ʃqáätim
höst	təŋ
vinter	kvickhet
vind	húntilχp
åska	tiŋtululutéʃin
blixt	ʃniktawíŋtiŋ
regn	tiʃtkitχlmítiŋ
snö	pói
hagel	puŋiós
brand	tetʃ
vatten	iʃkáiniʃ
is	tók
jorden; landa	liŋʃ
hav	yamué-iʃkaíniʃ
flod	luʃmi
sjö	fuŋʃ
dal	paniákp
kulle; fjäll	téit
ö	liŋtkaíli
sten	en grop
salt	kamtiʃímpen
järn	qauqauítχliínik
träd	laúik
trä	hútiʃ
blad	qaisós
bark	pétimi
gräs	tχvänster; qə́ïʃt
tall	laúikʃ
kött; kött	pítχli
hund	náapaŋ
buffel	-
Björn	liméakʃ; nokoláo
Varg	tχlaíu; tsóilaχs
rådjur	aitχléwa
älg	yútiŋʃ
bäver	pīeká
sköldpadda	atsík
flyga	tqaínʃiʃ; katχlísaŋ
mygga	píŋkii
orm	waíimaʃ
fågel	tianíyiwa
ägg	lópitχl
fjädrar	tiaqaímutχl
vingar	haŋ
Anka	əʃimtχl
duva	súuku
fisk	wiaíiʃ
lax	milóqli
stör	-
namn	peʃp
tillgivenhet	atíŋp; tiʃktaʃewetáuŋko

Adjektiv

glans	Cayuse
vit	tχlaktχláko
svart	ʃkupʃkúpu
röd	lakaítlakaítu
blå	yotsyóts
gul	qəʃqə́ʃu
grön	yotsyóts
bra	yaúmua; yiyímu (pl.)
små	etsáŋua
stark	ntáloa; naantáloa
gammal	kuiátsu
ung	dessáŋu
Bra	suaíu; sasuáiu (pl.)
dålig	luastu; laluástu (pl.)
stilig	hapútsu; suaíu
ful	huástu
Levande	wióko
död	úwaa
kall	ʃúŋa
värma	lokóia

Pronomen

glans	Cayuse
jag	íniŋ
du	nikí
han	nyp
vi	námək
eder	mkímiʃ; nkímiʃ (dubbel)
de	nípik
detta	qe, qă, ke
den där	qá, ká
Allt	naŋináo
många mycket)	yíphea
WHO	iʃ

Adverb och andra

glans	Cayuse
nära	piáfi
i dag	páməŋ
i går	iétin
i morgon	tetχlp
ja	i
Nej	téehu

Siffror

glans	Cayuse
ett	na
två	lépli
tre	mátnin
fyra	pípiŋ
fem	táwit
sex	nōiná
sju	nóilip
åtta	nōimát
nio	tanáuiaiʃímʃim
tio	niŋítelp
elva	nantetχle
tolv	leplin-ntétχle
tjugo	lépuik
trettio	mátuík
ett hundra	niŋítalpuík
ett tusen	-

Verb

glans	Cayuse
att äta	pitáŋa
att dricka	pasqunstáŋa
att springa	pqíntuql
att dansa	iókseak
att sjunga	tuŋséaql
att sova	ʃpíʃiŋql
att tala	úlipkin
att se	miskaléntənt
att älska	ktáʃo
att döda	piaíitχltiŋ
att sitta	ifníql; ifníkta
att stå	laútsiŋ
att gå	wintúkstaŋa; wintúql (imp.)
att komma	wintúkum

Aoki, Haruo. (1998). A Cayuse Dictionary baserad på 1829 års uppteckningar av Samuel Black, 1888 års uppteckningar av Henry W. Henshaw och andra, Manuscript. De konfedererade stammarna i Umatilla-indianreservatet.
Rigsby, Bruce. (1965). Linguistic Relations in the Southern Plateau, doktorsavhandling, University of Oregon.

externa länkar