Asiens ljus
 Titelsidan för 1885 års upplaga
| |
| Författare | Sir Edwin Arnold |
|---|---|
| Språk | engelsk |
| Publicerad | 1879 |
Asiens ljus , eller The Great Renunciation ( Mahâbhinishkramana ), är en bok av Sir Edwin Arnold . Den första upplagan av boken publicerades i London i juli 1879.
I form av en berättande dikt strävar boken efter att beskriva livet och tiden för prins Gautama Buddha , som efter att ha uppnått upplysning blev Buddha, The Awakened One . Boken presenterar hans liv, karaktär och filosofi i en serie verser . Det är en gratis anpassning av Lalitavistara .
Några decennier före bokens publicering var mycket lite känt utanför Asien om Buddha och buddhism . Arnolds bok var en av de första framgångsrika försöken att popularisera buddhismen för en västerländsk läsekrets. Efter att ha mottagit dikten från teosoferna blev Mahatma Gandhi imponerad och hans efterföljande introduktion till Madame Blavatsky och hennes nyckel till teosofi inspirerade honom att studera sin egen religion .
Boken har varit mycket hyllad från första gången den publicerades och har blivit föremål för flera recensioner. Den har översatts till över trettio språk, inklusive hindi .
Sammanfattning
.jpg)
Publikationen från 1892 börjar med följande dedikation: Denna volym är plikttroget inskriven till suveränen , stormästaren och följeslagare av den mest upphöjda orden av Indiens stjärna av författaren. Sir Arnolds förord slutar med att han säger:
Tiden kan komma, hoppas jag, då denna bok och min indiska sångsång och indiska idyller kommer att bevara minnet av en som älskade Indien och de indiska folken.
De första sex kapitlen handlar om den tidiga delen av Buddhas liv – hans födelse som Siddhartha, prins av Kapilavastu , Lumbini, Nepal; hans förstahandskännedom om mänsklighetens lidanden ; hans tillgripande till meditation; och hans ultimata förvandling som den " upplyste " efter långa år av meditation . De efterföljande kapitlen talar om Buddhas resor och de viktiga delarna av budskapet han spred diskuteras – till exempel att lidande är en inbyggd aspekt av tillvaron; att begäret efter sensualitet och identitet är roten till lidande, och att lidande kan få ett slut. Det kräver rätt förståelse; rätt tanke; rätt tal; rätt åtgärd; rätt försörjning; rätt ansträngning; rätt mindfulness; och rätt koncentration . Under hela sin vandring, mestadels i östra Indien , fick Gautama Buddha sällskap av tusentals lärjungar och beundrare från alla samhällsskikt.
Inflytande
I sin självbiografi skriver Mahatma Gandhi om när två teosofiska bröder gav honom en kopia av Asiens ljus tillsammans med Arnolds version av Bhagavad Gita , The Song Celestial , medan han studerade i London . Gandhi minns: "När jag väl hade börjat kunde jag inte sluta." Bröderna tog också med Gandhi till Blavatskylogen och presenterade honom för Madame Blavatsky . När Gandhi läste sin nyckel till teosofi stimulerades Gandhi att läsa mer om hinduismen , nu "missbrukad [...] av den uppfattning som missionärerna främjade att hinduismen var full av vidskepelse ."
Den tidigare indiske ministern Jairam Ramesh skrev The Light of Asia: The Poem that Defined the Buddha on The Light of Asias fenomenala inflytande på hur människor ser Buddha och hans läror , och kallade dikten en "milstolpe i buddhistisk historiografi " som "påverkade så många offentliga personligheter i olika länder, inspirerade rörelser för social jämlikhet och inkarnerade sig i musik, dans, drama, måleri och film”.
Dasu Narayana Rao son till Mahakavi Dasu Sriramulu adopterade en del av detta och skrev en pjäs på teluguspråket med titeln Sangeetarasa Tarangini anu Buddha Natakamu . Han skrev två kapitel och en del av tredje kapitel och dog av någon sjukdom 1905. Resten av pjäsen färdigställdes av fadern och den publicerades 1907.
Anpassningar
En filmatisering av dikten regisserad av Franz Osten och Himansu Rai med titeln Prem Sanyas ( The Light of Asia på engelska, Die Leuchte Asiens på tyska) gjordes 1925 och återställdes för återutgivning av Arte 2001. Den indoeuropeiska samproduktionen filmades i Lahore i samarbete med den regerande Maharajah av Jaipur , gjord av tyska tekniker och med indiska skådespelare. Filmen är väl ansedd för att undvika den exotiska orientalism som normalt finns i västerländska skildringar av indisk kultur .
Dudley Buck använde boken som grund för ett oratorium , The Light of Asia , som framfördes först i London, 1887. Det var det första amerikanskt komponerade oratoriet som producerades i Storbritannien, med premiär i St. James's Hall .
I 1945 års filmversion av Oscar Wildes The Picture of Dorian Gray (1891), när huvudpersonen vänder sig till ett liv i fördärv, försöker en vän vända honom tillbaka till ett bra liv genom att låna honom en kopia av The Light of Asia .
Se även
- ^ Sutin, L.: Allt är förändring: Buddhismens tvåtusenåriga resa till väst, Little, Brown and Company, 2006. Se sidorna 141 till 143.
- ^ Harvey, P.: An Introduction to Buddhism , Cambridge University Press, 1990. Se sidan 303.
- ^ Gandhi, Mahatma (1993). Gandhi: An Autobiography (Beacon Press red.). s. 66 . ISBN 0-8070-5909-9 .
- ^ Gandhi, Mahatma (1993). Gandhi: An Autobiography (Beacon Press red.). s. 66 . ISBN 0-8070-5909-9 .
- ^ PTI, ingen (16 december 2020). "Jairam Rameshs nya bok för att avslöja berättelsen om 'The Light of Asia'-dikt" . indianexpress . indianexpress . Hämtad 8 januari 2021 .
- ^ Dasu Narayana Rao och Dasu Sriramulu (1907). "Sangeetarasa Tarangini anu Buddha Natakamu" (på telugu). Kakinada: Sri Savithri Printing Press. sid. 99 . Hämtad 20 februari 2023 .
- ^ Prem Sanyas på IMDb
- ^ "A Throw of Dice" och sommarserier New York Times , 15 juli 2008.
- ^ Översikt New York Times .
- ^ Orr, N. Lee (2008). Dudley Buck , sid. 98. University of Illinois Press
Clausen, C., "Sir Edwin Arnolds ljus från Asien och dess mottagande," Litteratur öst och väst , XVII (1973), 174–191.
