Romersk-katolska stiftet Bolzano-Brixen

Bolzano-Brixens stift

Stift Bauzanensis-Brixinensis


Diözese Bozen-Brixen Diocesi di Bolzano-Bressanone
Wappen Bistum Brixen.png
Plats
Land Italien
Metropolitan Trento
Statistik
Område 7 400 km 2 (2 900 kvadratkilometer)


Befolkning - Totalt - Katoliker (inklusive icke-medlemmar)

(från 2018) 525 092 501 619 (95,5 %)
Församlingar 281
Information
Rit romersk rit
Etablerade 6:e århundradet
katedral Cattedrale di Santa Maria Assunta e San Cassiano (Brixen)
Samkatedralen Duomo di Santa Maria Assunta (Bolzano)
Sekulära präster

239 (stift) 174 (religiösa ordnar) 29 ständiga diakoner
Nuvarande ledarskap
Påve Francis
biskop Ivo Muser
Roman Catholic Diocese of Bolzano-Brixen in Italy.svg
Kartwebbplats
www.bz-bx.net
_

Stiftet Bolzano-Brixen ( tyska : Diözese Bozen-Brixen , italienska : Diocesi di Bolzano-Bressanone , latin : Dioecesis Bauzanensis-Brixinensis ) är ett katolskt stift i norra Italien , med säte i staden Bolzano . Dess territorium överensstämmer med provinsen Sydtyrolen med dess övervägande tysktalande befolkning. Det är en suffragan av ärkestiftet i Trento .

Den nuvarande konfigurationen av stiftet skapades av påven Paul VI , i en påvlig bulle den 6 augusti 1964, när de sydtyrolska delarna av ärkestiftet Trento runt Bolzano och Merano slogs samman till stiftet Brixen . I sin tur tilldelades de österrikiska delarna av stiftet Brixen runt Feldkirch, Vorarlberg först till den apostoliska administrationen i Innsbruck-Felkirch, som först 1964 främjades som ett stift och separerade i två 1968. Ladindistrikten i Fodom ( Livinallongo del Col di Lana och Colle Santa Lucia ) och Anpez ( Cortina d'Ampezzo ) passerade från Brixen till stiftet Belluno . Samtidigt flyttades biskopssätet från Brixen till Bolzano, där Marias himmelsfärdskyrka upphöjdes till en samkatedral , medan kapitlet förblev i Brixen .

Stiftets ordinarie (biskop) är Ivo Muser, utnämnd den 27 juli 2011 av påven Benedikt XVI .

Historia

Stiftets historia börjar när stiftet grundades i Säben (Sabiona) på 600-talet och det var underställt patriarkatet Aquileia.

Den 20 april 798, på order av Karl den Store, etablerade påven Leo III det nya ärkestiftet Salzburg och tilldelade det som suffraganer stiften Passau, Ratisbon, Freising, Säben och Neuburg.

Det var under biskop Albuinus (ca 974–1006), troligen år 993, som biskopens residens och hans biskopssäte flyttades från Säben till Brixen, cirka tolv mil åt nordost, i samma dalgång. Biskopskassan blev dock kvar i Säben och Heliga Korsets kyrka vid Säbens kloster fortsatte att fungera som stiftets katedral. En ny katedral inrättades i kyrkan Ss. Cassius och Ingenuinus i klostret med samma titel i Brixen. Även Albuins föregångare, Richbert(us), hade då och då bott i Brixen, men när han dog begravdes han tillsammans med sina föregångare i Heliga Korsets katedral i Säben.

Synoder

Kejsaren Henrik IV höll en synod i Brixen den 25 juni 1080, där trettio biskopar deltog, inklusive biskop Altwin av Brixen. Synoden anklagade påven Gregorius VII för helgerån, mened, mord och andra brott och avsatte honom från hans påvliga ämbete. Påven Gregorius svarade genom att bannlysa kejsaren och alla hans anhängare, inklusive förmodligen biskop Altwin av Brixen, vid en synod som hölls i Rom i februari 1081.

En stiftssynod var ett oregelbundet, men viktigt, möte för biskopen i ett stift och hans prästerskap. Dess syfte var (1) att allmänt förkunna de olika dekret som redan utfärdats av biskopen; (2) att diskutera och ratificera åtgärder om vilka biskopen valde att samråda med sitt prästerskap; (3) att publicera stadgar och förordningar från stiftssynoden, provinssynoden och Heliga stolen.

Biskop Bruno von Bullenstetten und Kirchberg (1250–1288) förestod en stiftssynod i Brixen 1287 eller 1288. Biskop Landulfus höll stiftssynod ca. 1296. Biskop Johannes Wulfing von Güttingen (1306–1322) höll synod 1318.

En stiftssynod hölls i Brixen av biskop Christoph von Schrofenstein (1509–1521) 1511. Biskop Christoph Andreas von Spaur (1601–1613) förestod en stiftssynod i Brixen den 23–26 september 1603.

Biskop Kaspar Ignaz von Künigl zu Ehrenburg (1703–1747) höll stiftssynod 1710.

Biskop Simon Aichner (1884–1904) höll stiftssynod den 27–31 augusti 1900.

Seminarium

Konciliet i Trent , vid sin 23:e session 1562, beslutade att varje stift, i den utsträckning det var möjligt, skulle ha ett stiftsseminarium för utbildning av präster. Redan 1567 började ärkehertig Ferdinand II och kardinal Madruzzo utarbeta planer, men ekonomiska svårigheter såväl som problem med en plats för institutionen hindrade framstegen. Salzburgs provinssynod 1569 var uppmuntrande, och återigen 1576, men inte med ekonomiskt stöd. Madruzzos coadjutor och efterträdare, prins-biskop Johann Thomas von Spaur (1578–1591), höll planen vid liv, med stöd av jesuiten Peter Canisius , men problemet var fortfarande ekonomiskt, även med en föreslagen skatt på kanonerna. Stiftsseminariet i Brixen grundades slutligen av biskop Johann Thomas Spaur 1607, i Kirchmayr-huset i Runggad. Först 1764–1767 fick seminariet en egen byggnad.

År 1779, katedralkyrkan, tillägnad upptagandet (Antagandet) av Jungfru Marias kropp till himlen, och till Ss. Cassianus, Ingenuinus och Albuinus hade ett kapitel bestående av två digniteter och nitton kanoner.

Den 29 september 1822, i tjuren "Quae Nos Gravissimi", på en petition framlagd av greve Antal Apponyi , kejsar Francis I:s ambassadör vid Heliga stolen, gav påve Pius VII kejsaren privilegiet att nominera biskoparna av Trent och Brixen . Tjuren uppger att detta skedde med samtycke av kapitlen i de två domkyrkorna (som därmed förlorade sin rätt till fritt val av sin biskop), samt av biskopen av Brixen.

Den 7 mars 1825 utfärdade påven Leo XII tjuren "Ubi Primum", där han utnämnde Salzburg till storstaden i den kyrkliga provinsen och tilldelade stiften Trent, Brixen, Gurk, Seckau och Lavant som suffraganer.

Biskopar

Biskopar i Säben

...
  • Ingenuinus (bestyrkt ca 590)
  • Mastalo (bestyrkt 599)
...
  • Alim (bestyrkt 749–800)
  • Heinrich (attesterad 805–828)
  • Aribo (Arnbo, Arbeo)
  • Wilfund
  • Lantfried (ca 842 – ca 875)
  • Zerito (ca 875–885)
  • Zacharias (ca 890–907)
  • Maginbert (907–c.925)
  • Nithard (bestyrkt 925–935)
Wisant (ca 938–956??)
  • Hugo (attesterad 952)
  • Richbert (ca 960–977?)

Biskopar av Brixen

Brixens domkyrka

till 1200

  • Albuinus (ca 974–1006)
  • Adalbert (bestyrkt 1011)
  • Heriward
  • Hartwig (bestyrkt 1027–1038)
  • Poppo (1040–1048)
  • Altwin (1049–1091 avgick)
  • Anto (bestyrkt 1097–1100)
  • Hugo (ca 1100?–1125)
  • Reginbert, OSB (1125–1140)
  • Hartmann von Brixen (1140–1164)
  • Otto von Andechs (1165–1170 avgick)
  • Heinrich von Fügen (1170–1174)
  • Richer von Hohenburg (1174–1178)
  • Heinrich von Berchtesgaden (1178–1196)
  • Eberhard de Truxen von Regensberg (1196–1200)

1200 till 1500

  • Konrad von Rodeneck (1200–1217)
  • Berthold von Neifen (1217–1224)
  • Heinrich von Taufers (1224?–1239)
  • Egno von Eppan (1240–1250)
  • Bruno von Bullenstetten und Kirchberg (1250–1288)
  • Heinrich von Trevejach (1290–1295)
  • Landulfus (1295–1301)
  • Arnoldus (attesterad 1302)
  • Johannes Sax (attesterad 1303–1306)
  • Johannes Wulfing von Güttingen (1306–1322)
  • Konrad von Klingenberg (1322–1324) tillträdande biskop
  • Albert von Enn (1324–1336)
  • Matthaeus (1336–1363)
  • Lampertus von Brunn (1364) tillträdande biskop
  • Johann von Lenzburg (1364–1374)
  • Friedrich von Erdlingen (1376–1396)
  • Ulrich av Wien (1396–1417)
  • Sebastian Stämpfl (1417–1418)
  • Berthold von Bükelsberg (1418–1427)
  • Ulrich Putsch (1428–1437)
  • Georg von Stubai (1437–1443)
  • Johann Rottel (1444–1450)
  • Nikolaus av Cusa (1450–1464)
  • Kardinal Francesco Gonzaga (1464–1466) administratör
  • Leo von Spaur (1469–1471)
  • Georg Golser (1471–1488 avgick)
  • Melchior von Meckau (1489–1509)

1500 till 1800

  • Christoph von Schrofenstein (1509–1521)
  • Sebastian Sperantius (Sprenger) (1521–1525)
  • Georg av Österrike (1526–1538)
  • Kardinal Bernhard von Cles (Clesio) (1539)
  • Christoph Fuchs von Fuchsberg (1539–1542)
  • Kardinal Cristoforo Madruzzo (1542–1578)
  • Johann Thomas von Spaur (1578–1591)
  • Andreas von Österrike (1591–1600)
  • Christoph Andreas von Spaur (1601–1613)
  • Karl von Habsburg (1613–1624)
  • Hieronymus Otto Agricola (1625–1627)
  • Daniel Zeno (1627–1628)
  • Wilhelm von Welsberg (1629–1641)
  • Johann Platzgummer (1641–1647)
  • Anton Crosini von Bonporto (1648–1663)
  • Sigmund Alphons von Thun (1663–1677)
  • Paulinus Mayr (1678–1685)
  • Johann Franz von Khuen zu Liechtenberg (1687–1702)
  • Kaspar Ignaz von Künigl zu Ehrenburg (1703–1747)
  • Leopold Maria von Spaur (1748–1778)
  • Ignaz Franz von Spaur (1778–1779)
  • Joseph Philipp von Spaur (1780–1791)

sedan 1800

  • Karl Franz von Lodron (1792–1828)
  • Bernhard Galura (1829–1856)
  • Vinzenz Gasser (1856–1879)
  • Johannes von Leiß (Leiss) (1880–1884)
  • Simon Aichner (1884–1904 avgick)
  • Josef Altenweisel (1904–1912)
  • Franz Egger (1912–1918)
  • Johann Raffl (1921–1927)
  • Josef Mutschlechner (1928–1930 avgick)
  • Johann Baptist Geisler (1930–1952 avgick)
  • Joseph Gargitter (1952–1986 avgick)
  • Wilhelm Emil Egger, OFM Cap. (1986–2008)
  • Karl Golser (2008–2011 Avgick)
  • Ivo Muser (2011– )
Katedralen i Brixen (vänster) Samkatedralen i Bolzano (höger)

Böcker

Biskopslistor

Studier

externa länkar

Koordinater :

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Roman_Catholic_Diocese_of_Bolzano-Brixen&oldid=1107155564 "