Pwllbach Colliery Co Ltd mot Woodman
| Pwllbach Colliery Co Ltd mot Woodman | |
|---|---|
| Domstol | hovrätt |
| Citat(er) | [1915] AC 634 |
| Nyckelord | |
| Servitut; hyresvärd och hyresgäst; hyresgäst som är föremål för de "existerande" vid tidpunkten för beviljandet; eventuellt servitut för att skapa koldamm (en olägenhet); om hyresvärdens och hyresgästens gemensamma avsikt; huruvida en kolsil som genererar damm som är nödvändig för att gruvdriften ska kunna fortsätta; oavsett om det är underförstådda servitut för användning på ett allmänt och specifikt sätt eller för något tänkbart sätt | |
Pwllbach Colliery Co Ltd v Woodman [1915] AC 634 är ett engelskt landrättsfall som rör servitut .
Fakta
Pwllbach Colliery hyr ut mark i Glamorganshire från ett plåtföretag , vars promemoria godkände att gruvdrift skulle fortsätta. En angränsande slaktare, Mr Woodman, hade ett senare hyreskontrakt från bleckplåtsföretaget också, men "med förbehåll för alla rättigheter och servitut som tillhör någon angränsande och angränsande fastighet". Han byggde ett slakteri och en korvfabrik. Sedan uppförde gruvan en sållningsapparat som kastade upp koldamm. Woodman väckte talan för olägenhet.
Juryn fann att det var en olägenhet men screeningen var rimlig och vanlig för distriktet, utan oaktsamhet.
Dom
House of Lords ansåg att memorandumet om att bedriva handel med gruvdrift inte godkände olägenheten, såvida det inte kunde bevisas att handeln inte kunde fortsätta på annat sätt. Det fanns inget servitut för att göra koldamm.
Earl Loreburn sa att det var onödigt att svara på om att skapa koldamm kunde vara ett servitut eftersom företaget aldrig var auktoriserat att göra en olägenhet.
Lord Parker sa att utsläppet av koldamm kunde klassificeras som ett servitut, men det fanns ingen gemensam avsikt som ett sådant servitut kunde baseras på. Den första klassen bestod av nödvändighetsservitut. När det gäller den andra sa han så här:
Den andra klassen av fall där servitut underförstått kan skapas beror inte på villkoren för bidraget i sig, utan på de omständigheter under vilka bidraget gjordes. Lagen kommer utan vidare att innebära upplåtelse eller förbehåll av sådana servitut som kan vara nödvändiga för att verkställa parternas gemensamma avsikt vid upplåtelse av fast egendom, med hänvisning till sättet eller ändamålen med och för vilka marken upplåtits eller viss mark. som behålls av bidragsgivaren ska användas. .... Men det är för detta ändamål väsentligt, att parterna avser, att bidragsföremålet eller den mark, som upplåtaren behåller, skall användas på något bestämt och särskilt sätt. Det räcker inte med att bidragsföremålet eller den mark som behålls är avsedd att användas på ett sätt som kan eller inte kan innebära denna bestämda och särskilda användning.