Provinser i Indonesien
Provinser i Indonesien Provinsi Indonesien | |
---|---|
Kategori | Första nivån administrativ uppdelning av en enhetlig stat |
Plats | Indonesien |
Skapad |
|
siffra | 38 |
Populationer |
Minsta: 517 623 ( Södra Papua ) Störst: 43 053 732 ( Västra Java ) |
Områden |
Minsta: 664 km 2 (256 sq mi) ( Jakarta ) Störst: 153 564 km 2 (59 291 sq mi) ( Centrala Kalimantan ) |
Regering | |
Underavdelningar |
Den här artikeln är en del av en serie om |
underavdelningar av Indonesiens |
---|
nivå 1 |
|
nivå 2 |
( fullständig lista ; städer efter BNP ; städer efter befolkning ; regenter efter befolkning ) |
Nivå 3 |
( kecamatan , distrik , kapanewon eller kemantren ) |
Nivå 4 |
( desa eller kelurahan ) |
Övriga |
Provinser i Indonesien är de 38 administrativa divisionerna i Indonesien och den högsta nivån i den lokala regeringen (tidigare kallad provinsregion på första nivå eller provinsi daerah tingkat I ). Provinser är vidare uppdelade i regenter och städer (tidigare kallade regionregenter och städer på andra nivån eller kabupaten/kotamadya daerah tingkat II ), som i sin tur är uppdelade i distrikt ( kecamatan ).
Bakgrund
Artikel 18 punkt 1 i 1945 års konstitution säger att "Enhetsstaten i Republiken Indonesien är indelad i provinsregioner och dessa provinsregioner är indelade i regenter och stad, varvid var och en av dessa provinser, regenter och kommuner har sin regionala regering , som ska regleras av lagar."
Enligt lagen om regionförvaltningen (UU 23/2014) omfattar landskapsregeringens befogenheter:
- Utvecklingsplanering och kontroll;
- Planering, användning och gemenskapsfred;
- Genomförande av allmän ordning och allmän fred;
- Tillhandahållande av offentliga anläggningar och infrastruktur;
- Hantering av hälsosektorn;
- Utbildning och allokering av potentiella mänskliga resurser;
- Hantera sociala problem över regenter/städer;
- Tjänster inom området arbetskraft över regenter/städer;
- Underlätta utvecklingen av kooperativ, små och medelstora företag, inklusive över distrikt/städer;
- Miljökontroll;
- Försvarstjänster, inklusive över regenter/städer;
- Befolknings- och folkbokföringstjänster;
- Offentliga allmänna administrationstjänster;
- Investeringsadministrativa tjänster, inklusive över regenter/städer;
- Implementering av andra grundläggande tjänster som inte kan utföras av regenter/städer; och
- Andra obligatoriska angelägenheter på uppdrag av lagar och förordningar.
Provinsregeringens auktoritet är myndighetsärenden som är placerade över regenter/kommuner, myndighetsärenden vars användare finns över regenter/kommuner, myndighetsärenden vars fördelar eller negativa effekter ligger över regenter/kommuner, myndighetsärenden som använder mer resurser. effektiv om den utförs av provinsen.
Varje provins har en lokal regering som leds av en guvernör och ett lagstiftande organ (DPRD). Guvernören och medlemmar av lokala representativa organ väljs genom folkomröstning för femårsperioder, men guvernörer kan endast tjänstgöra under två mandatperioder. Det allmänna valet för att välja medlemmar av DPRD:erna genomförs samtidigt med det nationella allmänna valet. Tidigare hölls de allmänna valen till guvernör och vice guvernör inte samtidigt. Sedan 2015 har dock regionchefsval hållits samtidigt. Enligt planen kommer samtidiga partiella lokalval att hållas i februari 2017 , juni 2018 , december 2020 , som kulminerar med samtidiga val för alla lokala ledningsposter i november 2024 och därefter vart femte år.
Nuvarande provinser
Efter skapandet av sydvästra Papua har Indonesien nu 38 provinser: 29 vanliga provinser och 9 provinser som har särskild status. 1945 års konstitution nämner att staten Indonesien erkänner och respekterar den särskilda statusen för några av sina regionala regeringar. Specialstatusen är uppdelad i två separata egenskaper som på indonesiska är "Istimewa" och "Khusus". Huvudbetydelsen för båda är speciell på engelska, men Istimewa skulle också kunna översättas till "privilegierad".
Sju provinser i Indonesien som har speciella egenskaper är:
- Central Papua , Highland Papua , Papua , South Papua , Southwest Papua och West Papua , som har sin speciella status när det gäller erkännande och speciell respekt för ursprungsbefolkningen papuaner.
- Special Capital Region of Jakarta , som har specialstatus som Indonesiens huvudstad.
En provins har "privilegierade" egenskaper:
- Specialregionen Yogyakarta , som har Sultan Hamengkubuwono som ärftlig guvernör och Adipati Paku Alam som ärftlig viceguvernör. I grund och botten ett sultanat under en republik.
En provins har båda egenskaperna:
- Aceh , som har den speciella och privilegierade statusen för implementering av islamisk sharialagar i religiöst liv, sedvaneliv och utbildning.
Geografiska enheter
Provinserna är officiellt grupperade i sju geografiska enheter för statistiska och riksplaneringsändamål, men utan administrativ funktion.
Geografisk enhet | Provinser |
Befolkning (mitten av 2021) |
Största staden |
---|---|---|---|
Sumatra | Aceh , Bangka Belitung Islands , Bengkulu , Jambi , Lampung , North Sumatra , Riau , Riau Islands , South Sumatra och West Sumatra | 59 185 800 | Medan |
Java | Banten , Central Java , East Java , Special Capital Region of Jakarta , Special Region of Yogyakarta och West Java | 152 787 800 | Jakarta |
Kalimantan | Centrala Kalimantan , Östra Kalimantan , Norra Kalimantan , Södra Kalimantan och Västra Kalimantan | 16 817 400 | Samarinda |
Nusa Tenggara (Lesser Sundaöarna) | Bali , East Nusa Tenggara och West Nusa Tenggara | 15 140 400 | Denpasar |
Sulawesi | Centrala Sulawesi , Gorontalo , North Sulawesi , South Sulawesi , Southeast Sulawesi och West Sulawesi | 20 077 000 | Makassar |
Maluku öarna | Maluku och norra Maluku | 3 161 800 | Ambon |
Papua (västra Nya Guinea) | Central Papua , Highland Papua , Papua , South Papua , Southwest Papua och West Papua | 5 512 300 | Jayapura |
Tabell över provinser
Vapen | Provins |
indonesiskt namn |
indonesisk akronym |
ISO | Huvudstad | Största staden |
Befolkning ( uppskattning från mitten av 2021) |
Yta (km 2 ) |
Densitet (/km 2 ) (2010) |
Geografisk enhet |
Antal städer och regenter |
Antal städer |
Antal regenter |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Aceh | Aceh | Aceh | ID - AC | 5 333 700 | 57 956 | 77 | Sumatra | 23 | 5 | 18 | |||
Bali | Bali | Bali | ID - BA | 4 362 700 | 5,780 | 621 | Mindre Sundaöarna | 9 | 1 | 8 | |||
Bangka Belitungöarna | Kepulauan Bangka Belitung | Babel | ID - BB | 1 473 200 | 16,424 | 64 | Sumatra | 7 | 1 | 6 | |||
Banten | Banten | Banten | ID - BT | 12 061 500 | 9,662 | 909 | Java | 8 | 4 | 4 | |||
Bengkulu | Bengkulu | Bengkulu | JAG SKULLE VARA | 2 032 900 | 19 919 | 84 | Sumatra | 10 | 1 | 9 | |||
Central Java | Jawa Tengah | Jateng | ID - JT | 36 742 500 | 40 800 | 894 | Java | 35 | 6 | 29 | |||
Centrala Kalimantan | Kalimantan Tengah | Kalteng | ID - KT | 2,702,200 | 153,564 | 14 | Kalimantan | 14 | 1 | 13 | |||
Centrala Papua | Papua Tengah | Pateng | ID - PT | 1 409 000 | 66,129 | 27 | Västra Nya Guinea | 8 | 0 | 8 | |||
Centrala Sulawesi | Sulawesi Tengah | Sulteng | ID - ST | 3 021 900 | 61,841 | 41 | Sulawesi | 13 | 1 | 12 | |||
östra Java | Jawa Timur | Jatim | ID - JI | 40 878 800 | 47 799 | 828 | Java | 38 | 9 | 29 | |||
Östra Kalimantan | Kalimantan Timur | Kaltim | ID - KI | 3,808,200 | 127,267 | 22 | Kalimantan | 10 | 3 | 7 | |||
Östra Nusa Tenggara | Nusa Tenggara Timur | NTT | ID - NT | 5,387,700 | 48,718 | 92 | Mindre Sundaöarna | 22 | 1 | 21 | |||
Gorontalo | Gorontalo | Gorontalo | JAG SKULLE GÅ | 1 181 000 | 11 257 | 94 | Sulawesi | 6 | 1 | 5 | |||
Höglandet Papua | Papua Pegunungan | — | ID - PE | 1 408 600 | 108,476 | 20 | Västra Nya Guinea | 8 | 0 | 8 | |||
Särskilda huvudstadsregionen Jakarta | Daerah Khusus Ibukota Jakarta | DKI Jakarta | ID - JK | Centrala Jakarta ( de facto ) |
10 609 700 | 664 | 12,786 | Java | 6 | 5 | 1 | ||
Jambi | Jambi | Jambi | ID - JA | 3,585,100 | 50 058 | 57 | Sumatra | 11 | 2 | 9 | |||
Lampung | Lampung | Lampung | ID - LA | 9 081 800 | 34,623 | 226 | Sumatra | 15 | 2 | 13 | |||
Maluku | Maluku | Maluku | ID - MA | 1 862 600 | 46,914 | 32 | Maluku öarna | 11 | 2 | 9 | |||
Norra Kalimantan | Kalimantan Utara | Kaltara | ID - KU | 713 600 | 72,275 | 10 | Kalimantan | 5 | 1 | 4 | |||
Norra Maluku | Maluku Utara | Malut | ID - MU | 1 299 200 | 31,982 | 31 | Maluku öarna | 10 | 2 | 8 | |||
Norra Sulawesi | Sulawesi Utara | Sulut | ID - SA | 2 638 600 | 13,851 | 162 | Sulawesi | 15 | 4 | 11 | |||
Norra Sumatra | Sumatra Utara | Sumut | ID - SU | 14 936 200 | 72,981 | 188 | Sumatra | 33 | 8 | 25 | |||
Papua | Papua | Papua | ID - PA | 1 020 200 | 81 049 | 14 | Västra Nya Guinea | 9 | 1 | 8 | |||
Riau | Riau | Riau | ID - RI | 6,493,600 | 87 023 | 52 | Sumatra | 12 | 2 | 10 | |||
Riauöarna | Kepulauan Riau | Kepri | ID - KR | 2 118 200 | 8,201 | 208 | Sumatra | 7 | 2 | 5 | |||
Sydöstra Sulawesi | Sulawesi Tenggara | Sultra | ID - SG | 2 659 200 | 38 067 | 51 | Sulawesi | 17 | 2 | 15 | |||
Södra Kalimantan | Kalimantan Selatan | Kalsel | ID - KS | 4 122 600 | 38,744 | 96 | Kalimantan | 13 | 2 | 11 | |||
Södra Papua | Papua Selatan | Pasel | ID - PS | 517 600 | 131,493 | 4.1 | Västra Nya Guinea | 4 | 0 | 4 | |||
Södra Sulawesi | Sulawesi Selatan | Sulsel | ID - SN | 9 139 500 | 46,717 | 151 | Sulawesi | 24 | 3 | 21 | |||
Södra Sumatra | Sumatra Selatan | Sumsel | ID - SS | 8 550 900 | 91,592 | 86 | Sumatra | 17 | 4 | 13 | |||
Sydvästra Papua | Papua Barat Daya | PBD | 605 049 | 38,821 | 15 | Västra Nya Guinea | 6 | 1 | 5 | ||||
västra Java | Jawa Barat | Jabar | ID - JB | 48,782,400 | 35,377 | 1 176 | Java | 27 | 9 | 18 | |||
Västra Kalimantan | Kalimantan Barat | Kalbar | ID - KB | 5 470 800 | 147 307 | 30 | Kalimantan | 14 | 2 | 12 | |||
West Nusa Tenggara | Nusa Tenggara Barat | NTB | ID - OBS | 5 390 000 | 18,572 | 234 | Mindre Sundaöarna | 10 | 2 | 8 | |||
Västra Papua | Papua Barat | Pabar | ID - PB | 551,791 | 64,126 | 8 | Västra Nya Guinea | 7 | 0 | 7 | |||
Västra Sulawesi | Sulawesi Barat | Sulbar | ID - SR | 1 436 800 | 16,787 | 73 | Sulawesi | 6 | 0 | 6 | |||
Västra Sumatra | Sumatra Barat | Sumbar | ID - SB | 5 580 200 | 42 012 | 110 | Sumatra | 19 | 7 | 12 | |||
Specialregionen Yogyakarta | Daerah Istimewa Yogyakarta | DIY | ID - YO | 3 712 900 | 3,133 | 1 138 | Java | 5 | 1 | 4 |
Tidigare provinser
Efter Indonesiens självständighet etablerades åtta provinser. West Java , Central Java , East Java och Maluku existerar fortfarande från och med idag trots senare uppdelningar, medan Sumatra , Kalimantan , Sulawesi och Nusa Tenggara , tidigare Lesser Sunda ( Sunda Kecil ) likviderades helt genom att dela upp dem i nya provinser. Provinsen Centrala Sumatra existerade från 1948 till 1957, medan Östtimor annekterades som en provins från 1976 till dess maktöverlåtelse till UNTAET 1999 innan dess självständighet som land 2002.
Provins | Huvudstad | Period | Efterträdare |
---|---|---|---|
Sumatra | Bukittinggi / Medan | 1945–1948 |
Centrala Sumatra Norra Sumatra Södra Sumatra |
Kalimantan | Banjarmasin | 1945–1956 |
Östra Kalimantan Södra Kalimantan Västra Kalimantan |
Nusa Tenggara | Singaraja | 1945–1958 |
Bali Östra Nusa Tenggara Västra Nusa Tenggara |
Sulawesi | Makassar / Manado | 1945–1960 |
North-Central Sulawesi South-Sydoast Sulawesi |
Centrala Sumatra ( Sumatra Tengah ) |
Bukittinggi | 1948–1957 |
Jambi Riau West Sumatra |
North-Central Sulawesi ( Sulawesi Utara-Tengah ) |
Manado | 1960–1964 |
Norra Sulawesi Centrala Sulawesi |
Sydsydöstra Sulawesi ( Sulawesi Selatan-Tenggara ) |
Makassar | 1960–1964 |
Södra Sulawesi Sydöstra Sulawesi |
Östtimor ( Timor Timur ) |
Dili | 1976–1999 | Demokratiska republiken Östtimor |
Nya provinser från befintliga provinser
Ny provins (nuvarande namn) |
År |
Ny provins (då namn) |
Ursprungsprovins |
---|---|---|---|
Specialregionen Yogyakarta | 1950 | Yogyakarta | Central Java |
Aceh | 1956 | Aceh | Norra Sumatra |
Centrala Kalimantan | 1958 | Centrala Kalimantan | Södra Kalimantan |
Jakarta Special Capital Region | 1959 | Större Jakarta | västra Java |
Lampung | 1964 | Lampung | Södra Sumatra |
Bengkulu | 1967 | Bengkulu | Södra Sumatra |
Norra Maluku | 1999 | Norra Maluku | Maluku |
Banten | 2000 | Banten | västra Java |
Bangka Belitungöarna | 2000 | Bangka Belitungöarna | Södra Sumatra |
Gorontalo | 2000 | Gorontalo | Norra Sulawesi |
Riauöarna | 2002 | Riauöarna | Riau |
Västra Papua | 2003 | West Irian Jaya | Irian Jaya |
Västra Sulawesi | 2004 | Västra Sulawesi | Södra Sulawesi |
Norra Kalimantan | 2012 | Norra Kalimantan | Östra Kalimantan |
Centrala Papua | 2022 | Centrala Papua | Papua |
Höglandet Papua | 2022 | Höglandet Papua | Papua |
Södra Papua | 2022 | Södra Papua | Papua |
Sydvästra Papua | 2022 | Sydvästra Papua | Västra Papua |
Omdöpta provinser
År |
Gammalt namn (indonesiskt) |
Gammalt namn (engelska) |
Nytt namn (indonesiskt) |
Nytt namn (engelska) |
Nuvarande namn |
---|---|---|---|---|---|
1954 | Sunda Kecil | Mindre Sunda | Nusa Tenggara | Nusa Tenggara | obefintlig |
1959 | Aceh | Aceh | Daerah Istimewa Aceh | Aceh specialregion | Aceh |
1961 | Jakarta Raya | Större Jakarta | Daerah Khusus Ibukota Jakarta Raya | Greater Jakarta Special Capital Region | Jakarta Special Capital Region |
1973 | Irian Barat | Västirian | Irian Jaya | Irian Jaya | Papua |
1990 | Daerah Khusus Ibukota Jakarta Raya | Greater Jakarta Special Capital Region | Daerah Khusus Ibukota Jakarta | Jakarta Special Capital Region | Jakarta Special Capital Region |
2001 | Daerah Istimewa Aceh | Aceh specialregion | Nanggroë Aceh Darussalam | Delstaten Aceh, fredens boning | Aceh |
2002 | Irian Jaya | Irian Jaya | Papua | Papua | Papua |
2007 | Irian Jaya Barat | West Irian Jaya | Papua Barat | Västra Papua | Västra Papua |
2009 | Nanggroë Aceh Darussalam | Delstaten Aceh, fredens boning | Aceh | Aceh | Aceh |
Tidigare provinshuvudstäder
- Tanjungpinang till Pekanbaru , Riau (till 1959)
- Jakarta till Bandung , Västra Java (till 1960)
- Singaraja till Denpasar , Bali (till 1960)
- Soasio, Tidore till Sukarnopura , West Irian (1956–1963)
- Dili , Östtimor (1975–1999), blev senare huvudstad i Demokratiska republiken Östtimor
- Ternate till Sofifi , North Maluku (till 2010)
- Banjarmasin till Banjarbaru , södra Kalimantan (till 2022)