Mellan dig och jag

För Kita Alexander-låten, se Between You & I.

" Between you and I " är en engelsk fras som har rönt stort intresse från lingvister, grammatiker och stylister. Det används vanligtvis av stilguider som en bekväm etikett för en konstruktion där den nominativa/subjektiva formen av pronomen används för två pronomen förenade av och under omständigheter där ackusativ /sned skiftläge skulle användas för ett enda pronomen, vanligtvis efter en preposition , men också som föremål för ett transitivt verb. En ofta citerad användning av frasen förekommer i Shakespeares The Merchant of Venice (1596–98). Enligt många stilguider Shakespearen som använde frasen ha skrivit "mellan dig och mig". Användningen av denna vanliga konstruktion har beskrivits som "ett grammatiskt fel av oöverträffad grovhet", även om det är (eller var) ett fel är en fråga om debatt.

Använd i litteratur

"Mellan dig och jag" förekommer i akt 3, scen 2, av Köpmannen i Venedig , i ett brev skrivet i prosa av Antonio , titelkaraktären, till sin vän Bassanio: "Söta Bassanio, ... alla skulder är rensade mellan kl. du och jag om jag bara får se dig vid min död."

Författaren och kritikern Henry Hitchings pekar på användningen i William Congreves The Double Dealer (1693) och i Mark Twains brev. Otto Jespersen hittade liknande exempel ("pronomen eller substantiv plus I efter en preposition", i Robert J. Menners ord) i Ben Jonson , John Bunyan , Charles Dickens och Graham Greene , och Menner tillägger Noah Webster , Samuel Pepys , Thomas Middleton , och andra.

Olika kritiker har kommenterat Shakespeares linje. Den amerikanske författaren Russell Baker ansåg i sin "Observer"-kolumn i The New York Times att det var ett grammatiskt fel - "grammatiskt hade naturligtvis Shakespeare fel". Han sa att Shakespeare antagligen "halkade av misstag": "Min gissning är att han skrev med snabbt, kanske i slutet av dagen när han var trött, önskade att han aldrig skulle komma på den här Merchant of Venice-idén och ivrig att gå över till Mermaid Tavern för en öl med Jonson och Burbage". Menner, i en artikel 1937 i American Speech , säger att "det är uppenbart att frasen du och jag ofta ansågs vara grammatiskt odelbar, kanske av frekvens, och att vi "inte ens kan vara säkra på att "mellan dig och jag" var ursprungligen hyperkorrekt i den elisabetanska tidsåldern"; Menner säger inte om han anser att användningen är korrekt eller felaktig.

Andra anklagar inte Shakespeare för grammatisk felaktighet: sociologen Robert Nisbet kritiserar "ordsnobbar" som fördömer frasen, och lexikografen och OED -redaktören Robert Burchfield konstaterar att det som är felaktigt för oss inte nödvändigtvis var felaktigt för Shakespeare: "grammatiska antaganden var annorlunda då" , en uppfattning som delas av filologen och grammatikern Henry Sweet . Bryan A. Garner , som skriver om användning och (särskilt juridiskt) språk, skriver dock att även om frasen inte var felaktig för Shakespeare, så är och bör den betraktas som felaktig idag, och citerar lingvisten Randolph Quirk : "Det är sant att Shakespeare använde både ['between you and I' såväl som 'between you and me'], men det gjorde det inte mer korrekt”.

Felaktighet och hyperkorrigering

Termen hyperkorrigering , i detta sammanhang, syftar på grammatiskt felaktig användning, och begås vanligtvis av talare (eller skribenter) som "överkorrigerar" vad de tror är ett misstag, och därigenom begår ett fel. Kenneth G. Wilson , författare till The Columbia Guide to Standard American English (1993), säger att hyperkorrigeringar är "de nya misstagen vi gör i försöken att undvika gamla", och citerar "between you and I" som ett exempel – bättre, säger han, för att säga "mellan oss två".

För att frasen ska betraktas som ett exempel på hyperkorrigering måste den betraktas som grammatiskt felaktig i första hand. Grammatiker och stilskribenter som bedömer frasen på detta sätt inkluderar Paul Brians, Oxford Dictionaries och Grammar Girl : "det är bara en regel att pronomen efter prepositioner i dessa fraser alltid är i det objektiva fallet." En BBC-undersökning från början av 2000-talet visade att lyssnare rankades "mellan dig och jag" först i "mest irriterande grammatikmisstag". Men många grammatiker och lingvister, inklusive Steven Pinker , anser att frasen är grammatiskt acceptabel.

Förmodade orsaker

Orsaken till just detta fel ges av sådana auktoriteter som ett slags trauma som härrör från felaktig användning orsakad av att "du" är både nominativ och sned, och medvetenheten om den möjliga felaktigheten hos "mig": "Människor gör det här misstaget eftersom de vet att det inte är korrekt att till exempel säga "John och jag gick till affärerna". De vet att den korrekta meningen skulle vara "John och jag gick till affärerna". Men de antar sedan felaktigt att orden "och jag" bör ersättas med "och jag" i alla fall." Författaren Constance Hale noterar att Ernest Hemingway ofta gjorde sådana pronomenfel - "Gertrude Stein och jag är precis som bröder." I The Language Wars (2011) ger Henry Hitchings en liknande förklaring och tillägger att för många talare verkar "du och jag" höra ihop, vilket också noteras av Kenneth Wilson. Att problemet typiskt uppstår när två pronomen används tillsammans är allmänt erkänt: "dessa problem uppstår sällan när pronomenet [I] står ensamt". James Cochrane, författare till Between You and I: A Little Book of Bad English (2004), ger en liknande förklaring - i det här fallet känner "folk" lite obehag med en mening som "Me and Bill gick ut på öl" ; Cochrane markerar det dock inte som en hyperkorrigering och antyder att frasen bara kom till "under de senaste tjugo eller så åren" - språkforskaren JK Chambers påpekar dock att användningen inte är "en förändring på gång".

JK Chambers undersökte frasen (liksom det närbesläktade "med dig och jag") i en analys av utbildningens roll i grammatikaliteten hos engelsktalande, i detta fall från Kanada. Data från niondeklassare och deras föräldrar indikerade liten regional variation, men en signifikant variation mellan barn och deras föräldrar, vilket visar att barn var mer benägna att välja "rätt" pronomen eller, i tekniska termer, att visa "ackusativ kasusöverensstämmelse med sammanfogade pronomen " ". Chambers förklaring är att barnen sannolikt har haft bättre utbildning än sina föräldrar, och en studie från 2008 av sju regioner över hela Kanada visade också att samförståndet ökade när utbildningsnivån ökade. Chambers undersöker ett antal förklaringar som erbjuds och accepterar som ett skäl att misstaget uppstår på grund av det avsevärda avståndet mellan prepositionen och det andra pronomenet.

Hyperkorrigering, kontextuell acceptans

Mer komplexa förklaringar än "trauma" eller "oro" tillhandahålls av lingvister och sociolingvister. Utan att utvidga ämnet anser Henry Hitchings frasen som en mycket specifik, klassorienterad typ av hyperkorrigering, som han kallar "hyperurbanism", som "innebär att undvika vad som tros vara ett "lågt" misstag och att använda ett förment mer klassificerat ord eller uttal, även om resultatet faktiskt inte är något sådant". Ett liknande skäl ges av Bryan Garner ( tempo Chambers), som säger att "det här grammatiska felet begås nästan uteslutande av utbildade talare som försöker lite för hårt för att låta raffinerat men snubblar dåligt", och säger att frasen är "förfärande vanlig". Uppfattningen att utbildade människor är benägna för detta fel delas av Grammar Girl, som säger att Jessica Simpson därför kan förlåtas (för 2006 års låt "Between You and I"). Enligt rättsforskaren Patricia J. Williams känner emellertid medlemmar av "den verkliga överklassen" igen det omedelbart som undermåligt; hon kommenterar att sådan användning lätt markerar en som tillhörande en lägre klass. Sociolingvisten Gerard van Herk diskuterar "mellan dig och jag" och liknande fraser med pronomenfel (som alla är felaktiga enligt föreskrivande lingvister ) i samband med social mobilitet .

En av de mest anmärkningsvärda lingvisterna som accepterar grammatiken i "between you and I" är Steven Pinker , även om han fortfarande kallar det en "hyperkorrigerad solecism". Pinkers argument är kortfattat att enskilda element i koordinater inte behöver ha samma nummer som själva koordinaten: "hon och Jennifer är" har två singulära koordinater, även om koordinationen i sig är plural. Detsamma, hävdar Pinker i The Language Instinct (1994), gäller case, med hänvisning till en berömd fras som användes av Bill Clinton och kritiserades av William Safire : "Så bara för att [Al Gore och jag] är ett objekt som kräver objektcase, det betyder inte att [I] är ett objekt som kräver objekt-case. Enligt grammatikens logik är pronomenet fritt att ha vilken kasus det vill". Författaren Ben Yagoda , imponerad av detta argument, delar upp sitt tänkande om frasens grammatik i en pre-Pinker- och en post-Pinker-period, och Peter Brodie, i ett specialnummer av The English Journal som ägnas åt grammatik och användning, är likaså övertygad : "han påminner oss också om att dessa regler i allmänhet dikteras av snobbism och uppfattas som bara shibboleths". Medan David D. Mulroy i The War Against Grammar (2003) finner Pinkers argument inte helt övertygande, säger han att "dessa är frågor som rimliga människor kan vara oense om".

Enligt lingvisten Joshua Fishman anses uttrycket i vissa kretsar vara "helt OK även i tryck", medan andra accepterar det "bara i vissa sammanhang", och andra accepterar det aldrig alls. Richard Redfern nämner många exempel på vad som anses vara felaktigt pronomenanvändning, varav många inte följer "prepositionen + du och jag"-konstruktionen: "för han och jag", "mellan han och herr Bittman". Han hävdar att "felet" är utbrett ( Elisabeth II begår det till och med), och att det borde bli acceptabelt bruk: "Regeln ber engelska som modersmål att kväva deras instinktiva sätt att uttrycka sig".

I sin behandling av "koordinatnominativ" som används där ackusativ (sned) kasus skulle användas i icke-koordinatkonstruktioner, skiljer The Cambridge Grammar of the English Language olika nivåer av acceptans, beroende på de pronomen som används och deras placering i koordinatkonstruktionen . Således är en konstruktion som "utan att du eller jag vet något om det" "så vanlig i tal och används av så många olika talare att den måste erkännas som en mängd standardengelska", medan exempel som "de" har tilldelats han och hans bror förtjänstbevis" och "... lämna tillbaka nyckeln till dig eller hon" klassas som grammatiskt felaktig hyperkorrigering.