Lista över matematiska förkortningar
Följande lista innehåller förkortade namn på matematiska funktioner, funktionsliknande operatorer och annan matematisk terminologi.
- Denna lista är begränsad till förkortningar av två eller flera bokstäver. Versalerna i vissa av dessa förkortningar är inte standardiserade – olika författare kan använda olika versaler.
- AC – Axiom of Choice , eller uppsättning av absolut kontinuerliga funktioner.
- ac – absolut kontinuerlig .
- acrd – invers ackordfunktion .
- ad – adjoint representation (eller adjoint action) av en Lie-grupp.
- adj – adjugat av en matris.
- ae – nästan överallt .
- Ai – Luftig funktion .
- AL – Åtgärdsgräns.
- Alt – alternerande grupp (Alt( n ) skrivs också som A n .)
- AM – aritmetiskt medelvärde .
- arccos – invers cosinusfunktion .
- arccosec – invers cosecant -funktion. ( Även skrivet som arccsc.)
- arccot – omvänd cotangensfunktion .
- arccsc – invers cosecant -funktion. ( Även skrivet som arccosec.)
- arcexc – invers exosecant funktion. ( Även skrivet som arcexcsc , arcexcosec.)
- arcexcosec – invers exosecant funktion. ( Även skrivet som arcexcsc , arcexc.)
- arcexcsc – invers exosecant funktion. ( Även skrivet som arcexcosec , arcexc.)
- arcexs – invers exsekantfunktion . ( Även skrivet som arcexsec.)
- arcexsec – invers exsekantfunktion . ( Även skrivet som arcexs.)
- arcosech – invers hyperbolisk cosecant funktion. ( Även skrivet som arcsch.)
- arcosh – invers hyperbolisk cosinusfunktion .
- arcoth – omvänd hyperbolisk cotangensfunktion .
- arcsch – invers hyperbolisk cosecant funktion. ( Även skrivet som arcosech.)
- arcsec – omvänd sekantfunktion .
- arcsin – invers sinusfunktion .
- arctan – invers tangentfunktion .
- arctan2 – invers tangentfunktion med två argument . ( Även skrivet som atan2.)
- arg – argument för
- arg max – argument för maximum .
- arg min – minimumsargument .
- arsech – invers hyperbolisk sekantfunktion .
- arsinh – invers hyperbolisk sinusfunktion .
- artanh – invers hyperbolisk tangentfunktion .
- som – nästan säkert .
- atan2 – invers tangentfunktion med två argument . ( Även skrivet som arctan2.)
- AP – aritmetisk progression .
- Aut – automorfismgrupp .
- bd – gräns . ( Även skrivet som fr eller ∂ .)
- Bi – Luftig funktion av det andra slaget.
- BIDMAS – parenteser, index, dividera, multiplicera, addera, subtrahera.
- Bias – bias av en estimator
- BWOC – som motsägelse
- Kort – kardinalitet av en uppsättning. (Kort( X ) skrivs också # X , ♯ X eller | X |.)
- cas – cos + sin funktion.
- cdf – kumulativ distributionsfunktion .
- cf – kumulativ frekvens .
- cc – komplext konjugat .
- röding – karaktäristiskt för en ring.
- Chi – hyperbolisk cosinusintegralfunktion .
- Ci – cosinus integralfunktion .
- cis – cos + i sin funktion. ( Även skrivet som expi.)
- Cl – konjugationsklass .
- cl – topologisk stängning .
- CLT – central limit theorem .
- cod, codom – codomain .
- koks, koks – kokkärna .
- conv – konvext skrov av en uppsättning.
- Cor – följd .
- corr – korrelation .
- cos – cosinusfunktion .
- cosec – cosecant- funktion. ( Även skrivet som csc.)
- cosech – hyperbolisk cosecant funktion. ( Även skrivet som csch.)
- cosh – hyperbolisk cosinusfunktion .
- cosiv – täcksinusfunktion . ( Även skrivet som omslag , omslag , cvs.)
- spjälsäng – cotangens funktion. ( Även skrivet som ctg.)
- coth – hyperbolisk cotangensfunktion .
- cov – kovarians av ett par slumpvariabler.
- lock – coversine funktion. ( Även skrivet som omslag , cvs , cosiv.)
- covercos – covercosine funktion. ( Även skrivet som cvc.)
- lock – täcksinusfunktion . ( Även skrivet som omslag , cvs , cosiv.)
- crd – ackordsfunktion .
- csc – cosecant -funktion. ( Även skrivet som cosec.)
- csch – hyperbolisk cosecant funktion. ( Även skrivet som cosech.)
- ctg – cotangensfunktion . ( Även skrivet som spjälsäng.)
- curl – curl av ett vektorfält. ( Även skrivet som röta.)
- cvc – covercosine- funktion. ( Även skrivet som covercos.)
- cvs – coversine- funktion. ( Även skrivet som omslag , omslag , cosiv.)
- def – definiera eller definition .
- deg – graden av ett polynom eller andra rekursivt definierade objekt som välformade formler . ( Även skrivet som ∂.)
- del – del , en differentialoperator. ( Även skrivet som .)
- det – determinant för en matris eller linjär transformation.
- dim – dimension av ett vektorrum.
- div – divergens av ett vektorfält.
- DNE – en lösning för ett uttryck finns inte, eller är odefinierad . Används vanligtvis med limiter och integraler .
- dom – domän för en funktion. ( Eller mer allmänt en relation. )
- Slut – kategorier av endomorfismer .
- Ei – exponentiell integralfunktion .
- epi – epigrafi av en funktion.
- Ekvn – ekvation .
- erf – felfunktion .
- erfc – kompletterande felfunktion .
- etr – exponent för spåret .
- exc – exosecant funktion. ( Även skrivet som excsc , excosec.)
- excosec – excosecant funktion. ( Även skrivet som excsc , exc.)
- excsc – excosecant- funktion. ( Även skrivet som excosec , ex.)
- exs – exsecant funktion. ( Även skrivet som exsec.)
- exsec – exsecant- funktion. ( Även skrivet som ex.)
- exp – exponentiell funktion . (exp x skrivs också som e x .)
- expi – cos + i sin funktion. ( Även skrivet som cis.)
- expm1 – exponentiell minus 1 funktion. ( Även skrivet som exp1m.)
- exp1m – exponentiell minus 1 funktion. ( Även skrivet som expm1.)
- Ext – Ext funktor .
- ext – exteriör .
- extr – en uppsättning extrempunkter i en uppsättning.
- FIP – finite intersection-egenskap .
- FOC – första ordningens villkor .
- FOL – första ordningens logik .
- fr – gräns . ( Även skrivet som bd eller ∂ .)
- Frob – Frobenius endomorfism .
- Gal – Galois grupp . ( Även skrivet som Γ.)
- gcd – största gemensamma delare av två tal. ( Även skrivet som hcf.)
- gd – Gudermannsk funktion .
- GF – Galoisfält .
- GF – genererande funktion .
- GL – allmän linjär grupp .
- GM – geometriskt medelvärde .
- glb – största nedre gräns . ( Även skrivet som info.)
- GP – geometrisk progression .
- grad – gradient av en funktion.
- hacover – hacoversine funktion. ( Även skrivet som hacovers , hcv.)
- hacovercos – hacovercosine funktion. ( Även skrivet som hcc.)
- hacovers – hacoversine funktion. ( Även skrivet som hacover , hcv.)
- hav – haversine funktion. ( Även skrivet som sem.)
- havercos – havercosinusfunktion . ( Även skrivet som hvc.)
- hcc – hacovercosine funktion. ( Även skrivet som hacovercos.)
- hcv – hacoversine -funktion. ( Även skrivet som hacover , hacovers.)
- hcf – högsta gemensamma faktorn av två tal. ( Även skrivet som gcd.)
- HM – harmoniskt medelvärde .
- HOL – logik av högre ordning .
- Hom – Hom-funktion .
- hom – hom-klass .
- hot – högre ordningsperiod
- HOTPO – halv eller trippel plus en
- hvc – haverkosinfunktion . ( Även skrivet som havercos.)
- hyp – hypografi av en funktion.
- iff – om och bara om .
- IH – induktionshypotes .
- iid – oberoende och identiskt fördelade stokastiska variabler .
- Im – imaginär del av ett komplext tal ( skrivs även som ).
- im – bild
- inf – infimum av en uppsättning. ( Även skrivet som glb.)
- int – interiör .
- Io – Oändligt ofta.
- ker – kärna .
- lb – binär logaritm (log 2 ). ( Även skrivet som ld.)
- lcm – lägsta gemensamma multipel (aka minsta gemensamma multipel) av två tal.
- LCHS – lokalt kompakt Hausdorff andra räknas.
- ld – binär logaritm (log 2 ). ( Även skrivet som lb.)
- lerp – linjär interpolation .
- lg – vanlig logaritm (log 10 ) eller binär logaritm (log 2 ).
- LHS – vänster sida av en ekvation.
- Li – offset logaritmisk integralfunktion .
- li – logaritmisk integralfunktion eller linjärt oberoende .
- lim – gräns för en sekvens eller för en funktion .
- lim inf – limit inferior .
- lim sup – limit superior .
- LLN – de stora talens lag .
- ln – naturlig logaritm , log e .
- lnp1 – naturlig logaritm plus 1 funktion.
- ln1p – naturlig logaritm plus 1 funktion.
- log – logaritm . ( Om det saknas ett abonnemang kan det betyda antingen log 10 eller log e .)
- logh – naturlig logaritm , log e .
- LST – mängdlärans språk .
- lub – minsta övre gräns . ( Även skrivet sup.)
- max – max av en uppsättning.
- MGF – momentgenererande funktion .
- MI – matematisk induktion .
- min – minst ett set.
- mod – modulo .
- Mp – metaplektisk grupp .
- mtanh – modifierad hyperbolisk tangentfunktion . ( Även skrivet som månad.)
- månad – modifierad hyperbolisk tangentfunktion . ( Även skrivet som mtanh.)
- mx – matris .
- NAND – inte-och i logik.
- Nr – nummer .
- NOR – inte-eller i logik.
- NTS – måste visa.
- OBGF – vanlig bivariat genererande funktion.
- ob – objektklass.
- ord – ordningsnummer för en välordnad uppsättning.
- pdf – sannolikhetstäthetsfunktion .
- pf – bevis .
- PGL – projektiv allmän linjär grupp .
- Pin – pin group .
- pmf – sannolikhetsmassfunktion .
- Pn – föregående nummer.
- Pr – sannolikhet för en händelse. ( Se sannolikhetsteori . Även skrivet som P eller .)
- PSL – projektiv speciallinjär grupp .
- PSO – projektiv ortogonal grupp .
- PSU – projektiv specialenhetsgrupp .
- PU – projektiv enhetsgrupp .
- QED – "Quod erat demonstrandum" , en latinsk fras som används i slutet av ett definitivt bevis.
- QEF – " quod erat faciendum ", en latinsk fras som ibland används i slutet av en geometrisk konstruktion.
- körde – räckvidd för en funktion .
- rang – rang av en matris . ( Även skrivet som rk.)
- Re – reell del av ett komplext tal. ( Även skrivit .)
- resp – respektive.
- RHS – höger sida av en ekvation.
- rk – rang . ( Även skrivet som rang.)
- RMS, rms – root mean square .
- rng – icke-enhetlig ring .
- rot – rotor av ett vektorfält. ( Även skrivet som curl.)
- RTP – krävs för att bevisa.
- RV – slumpmässig variabel . (eller som husbil)
- R - Reella tal
- SD – standardavvikelse
- SE – standardfel
- sek – sekantfunktion .
- sech – hyperbolisk sekantfunktion .
- seg – initialt segment av.
- sem – haversine funktion. ( Även skrivet som hav.)
- SFIP – stark finit skärningsegenskap .
- sgn – teckenfunktion .
- Shi – hyperbolisk sinusintegralfunktion .
- Si – sinus integralfunktion .
- sin – sinusfunktion .
- sinc – sinc- funktion.
- sinh – hyperbolisk sinusfunktion .
- siv – versine funktion. ( Även skrivet som ver , vers.)
- SL – speciell linjär grupp .
- SO – speciell ortogonal grupp .
- SOC – andra ordningens villkor .
- Soln – lösning .
- Sp – symbolgrupp .
- Sp – spår av en matris, från den tyska "sporren" som används för spåret.
- sp – linjärt span av en uppsättning vektorer. ( Även skrivet som span eller skrivet med vinkelparenteser. )
- Spec – spektrum av en ring .
- Spinn – snurrgrupp .
- st – sådan att eller så att eller föremål för.
- st – standarddelfunktion .
- STP – [det är] tillräckligt för att bevisa.
- SU – särskild enhetsgrupp .
- sup – supremum av en uppsättning. ( Även skrivet som lub , vilket står för minst övre gräns. )
- supp – stöd för en funktion.
- swish – swish funktion , en aktiveringsfunktion inom dataanalys.
- Sym – symmetrisk grupp (Sym( n ) skrivs också som S n ) eller symmetrisk algebra .
- tan – tangentfunktion . ( Även skrivet som tgn , tg.)
- tanh – hyperbolisk tangentfunktion .
- TFAE – följande är likvärdiga.
- tg – tangentfunktion . ( Även skrivet som tan , tgn.)
- tgn – tangentfunktion . ( Även skrivet som tan , tg.)
- Thm – sats .
- Tor – Tor-funktioner .
- Tr – spår, antingen fältspåret eller spåret av en matris eller linjär transformation .
- undef – en funktion eller ett uttryck är odefinierat
- V – volym .
- var – varians av en slumpvariabel.
- vcs – vercosine funktion. ( Även skrivet som vercos.)
- ver – versine funktion. ( Även skrivet som vers , siv.)
- vercos – vercosinus funktion. ( Även skrivet som vcs.)
- vers – versine funktion. ( Även skrivet som ver , siv.)
- W^5 – vilket var vad vi ville ha. Synonym till QED
- walog – utan någon förlust av allmänhet .
- wff – välformad formel .
- whp – med stor sannolikhet.
- wlog – utan förlust av allmänhet .
- WMA – kan vi anta.
- WO – välordnat set.
- WOP – välordnad princip.
- wp1 – med sannolikhet 1.
- wrt – med avseende på eller med hänsyn till.
- WTP – vill bevisa.
- WTS – vill visa.
- XOR – exklusiv eller i logik.
- ZF – Zermelo–Fraenkels axiom för mängdteorin.
- ZFC – Zermelo–Fraenkels axiom (med valets axiom ) för mängdteorin.
Se även
- Grekiska bokstäver som används i matematik, naturvetenskap och teknik
- ISO 31-11
- Matematikens språk
- Matematiska alfanumeriska symboler Unicode-block
- Lista över matematisk jargong
- Matematisk notation
- Notation i sannolikhet och statistik
- Fysiska konstanter
- Lista över matematisk användning av latinska bokstäver
- Lista över logiska symboler
- Ordlista över matematiska symboler
- Matematiska operatorer och symboler i Unicode
- Lista över matematiska funktioner