Jämförelse av irländsk, manx och skotsk gaeliska
Även om irländsk gaeliska , skotsk gaeliska och manxgaeliska är nära besläktade som goideliciska keltiska språk (eller gaeliska språk), är de olika på många sätt. Medan de flesta dialekter inte är omedelbart ömsesidigt begripliga (även om många individuella ord och fraser är det), kan talare av de tre språken snabbt utveckla ömsesidig förståelse .
Fonetiska och grammatiska skillnader
De talade dialekterna av irländska och skotska gaeliska är mest lika varandra i Ulster och sydvästra Skottland , regioner av nära geografisk närhet till varandra. Man tror att den utdöda dialekten av galwegisk gaeliska , som talas i Galloway längst söder om Skottland, var mycket lik Ulster Irish och Manx .
Medan dialekterna i norra Skottland och södra Irland tenderar att skilja sig mest från varandra när det gäller ordförråd, delar de vissa egenskaper som saknas i andra dialektområden som ligger mellan dem. Till exempel, på både Munster-irländska och gaeliska i norra Skottland, har historiskt korta vokaler diftongiserats eller förlängts före fortis sonorants . Ett exempel på detta är ordet klan "barn i familjen". I Munster irländska och nordliga skotsk gaeliska uttalas det [kɫaunˠ] medan det i Ulster och County Mayo är [kɫanˠ] och i Connemara [kɫɑːnˠ] ; den manxiska formen cloan är [kɫaunˠ] i norr och [kɫoːdnˠ] i söder.
Dessutom är slanka koronala stopp ( /tʲ/ och /tʲʰ/ på skotsk gaeliska; /tʲ/ och /dʲ/ på irländska), avfrikerade (som [tʃ] och [dʒ] ) i Mayo och Donegal, södra höglandet och på Manx, men inte i Munster eller norra höglandet.
I verbet tá av Standard Irish, är norra Skottland och Central-Southern Munster överens om att utvidga initialen ⟨t⟩, alltså hör man thá i County Waterford och County Tipperary , och tha i norra Skottland. West Munster leniterar också ⟨t⟩, men bara efter preverbet ett "att" t.ex. en rädsla a thá ina sheasamh ag an doras "mannen som står vid dörren" (standardiriska an fear atá ina sheasamh ag an doras , skotska Gaeliska am fear a tha na sheasamh aig an doras ).
Närmast skotsk gaeliska på modern iriska är den dialekt som för närvarande talas i County Donegal , vilket illustreras av meningen "Hur mår du?".
- Skotsk gaeliska : Ciamar a tha sibh? (plural/formell) eller Ciamar a tha tor? (singular/informell), Lewis-dialekt Dè mar a tha sibh? (plural/formell) Dè mar a tha tor? (singular/informell) ( dè < cad è )
- Ulster Irish : Cad é mar atá sibh? (plural) Cad é mar atá tú? (singular), stavas i 'dialektstavning' som Caidé mar a tá sibh/tú?
- Connacht Irish : Cén chaoi a bhfuil sibh? (plural), Cén chaoi a bhfuil tú? (singular), i vardagligt tal Ce chuil sib/tú
- Munster irländska : Conas táthaoi (plural), Conas taoi? (singular), Conas tánn sibh/tú? , Conas atá sibh/tú?
Sibh används på både irländska och skotska gaeliska för plural "du", medan skotsk gaeliska [förutom längst söderut] också använder sibh som en formell version av "du" (ungefär som franska använder vous ; se " T–V distinktion" "). Modern Irish använder inte denna formella/informella distinktion när de tilltalar människor. Användningen av sibh som "artig" du är en retention från den klassiska irländska användningen av plural personliga pronomen för att hänvisa till singular i artig kommunikation, alltså sinn " vi " för mig "jag, jag" och sibh "du (plural) " för du "du/du". Thu används på skotsk gaeliska när man talar med en enskild vän, familjemedlem eller en yngre person.
Den negativa partikeln på skotsk gaeliska, manx och nordulsteririska är cha/chan ( chan eil , cha bhfuil/chan fhuil = "är inte"; chan kommer från den gammalirländska empatiska negativa nichon ). På standard iriska är den negativa partikeln ní ( níl = "är inte", en sammandragning av ní fhuil ); ní är ett bibehållande av det normala gammalirländska negativa; dessa illustreras av meningen "Jag har inga pengar":
- Skotsk gaeliska: Chan eil airgead agam.
- Ulster Irish: Chan fhuil/Cha bhfuil airgead agam.
- Manx: Chanel argid aym.
- Standard irländska: Níl airgead agam.
Skotsk-gaeliska högtalare kan också låta som om de använder den irländska frasen, eftersom Chan eil ofta kan förkortas till n eil .
Den klassiska irländska digrafen ⟨éu⟩ [eːʷ] används fortfarande i skotsk gaelisk stavning men är nu föråldrad på iriska, förutom i sydlig dialektskrift, som ett sätt att skilja vokalen ⟨é⟩ när den följs av en bred konsonant från den vanliga dialekten utveckling ⟨é⟩ till ⟨i⟩ i samma miljö, alltså éan [ian] "fågel" i jämförelse med d'éug [dʲeːɡ] "död; gick vidare). ⟨éa⟩ används nu istället för ⟨eu⟩ i Standard irländska. Både ⟨éa⟩ och ⟨éu⟩ existerade på klassisk iriska, och visade i stor utsträckning skillnader i nominella kasus (med ⟨éu⟩ varierande med ⟨éo⟩ i dativ för ⟨éa⟩-ord), dock i både Skottland och Irland , stavningsreformer och standardisering (som ägde rum i Irland under överinseende av Irlands regering under 1900-talet och mycket tidigare i Skottland) gick oberoende av olika versioner.
Ibland använde skotska författare stavningen ⟨ia⟩ för att representera hur kombinationen uttalas i nordliga dialekter, och skrev ⟨ian⟩ istället för ⟨eun⟩, den sydliga formen. Manx stavning, huvudsakligen baserad på engelska, visar att ⟨ia⟩ också är den underliggande formen i manx, ordet stavas ⟨eean⟩.
Eclipsis
Den mest uppenbara fonologiska skillnaden mellan irländsk och skotsk gaeliska är att fenomenet eclipsis på iriska är diakront (dvs resultatet av en historisk ordslutnäsa som kanske finns eller inte finns på modern iriska) men helt synkront på skotsk gaeliska (dvs. det kräver den faktiska närvaron av en ordslutnäsa förutom en liten uppsättning frysta former). Eclipsis visas i irländsk ortografi men inte på skotsk gaeliska eftersom det är betingat av den faktiska miljön.
Till exempel betyder detta att fraser som standardiriska ag an doras , standard skotsk gaeliska aig an doras † , manx ec y(n) dorrys uttalas på följande sätt i olika delar av den gaelisktalande världen:
- sydirländska: [ˌɪɟ ə(n̪ˠ) ˈn̪ˠɔɾˠəsˠ, ˌɟɛ (n̪ˠ) ˈn̪ˠɔɾˠəsˠ]
- Väst- och nordirländska: [ˌɛɟ ə(n̪ˠ) ˈd̪ˠɔɾˠəsˠ]
- Skotsk gaeliska (slumpmässigt uttal, speciellt Lewis ): [ˌɛkʲ ə ˈn̪ˠɔɾəs̪] , vanligare [ˌɛkʲ ə(n̪ˠ)ˈd̪ˠɔɾˠəsˠ⩟‑dˠ] längre söderut, med full röst.
Ett exempel på förmörkelse av diakrontyp är siffrorna:
- Irländska: bliana "år" > ocht mbliana "8 år"
- Skotsk gaeliska: bliadhna > ochd bliadhna
† I konservativt tal slanker sig skotska gaeliska feminina substantiv också i dativ (prepositionell) kasus , vilket ger aig en uinneig och så en annan slutkonsonant. Denna funktion är ovanlig idag förutom i mer formella register och ignoreras här.
Ortografiska skillnader
Det finns ett antal distinkta ortografiska (skriftliga) skillnader. Stavningen av båda språken har reformerats under de senaste decennierna, vilket har lett till ytterligare divergens, även om omvänt nyare stavningsreformer i skotsk gaeliska har minskat skillnaderna i viss utsträckning.
En skillnad är att accenten är skriven som en grav accent (skotsk gaeliska: stràc throm , "heavy stroke/accent") på skotsk gaeliska, till skillnad från den akuta accenten ( (síneadh) fada , "lång (tecken)" som används i Iriska; därför skrivs ordet för "välkommen" som fàilte på skotsk gaeliska och på iriska som fáilte . Iriska använder inte gravaccenten, medan skotsk gaeliska tills nyligen använde grave och akuta accenter för att skilja mellan öppna och slutna vokalljud. Men den senaste stavningsreformen har inneburit att endast allvarliga accenter nu finns på skotsk gaeliska, vilket lämnar fonemiska distinktioner omarkerade.
En annan skillnad på skotsk gaeliska är att aspiratlinkern h- alltid är avstavad, medan den på iriska är fäst i början av ordet, vilket illustreras av språkens respektive namn på varandra:
- Skotsk gaeliska — Gàidhlig (na h- Alba) , Gàidhlig na h- Èireann
- Standard Irish — Gaeilge na h Alban , Gaeilge (na h Éireann)
Dessutom, medan länkarna n- och t- vanligtvis är avstavade på båda språken, är de på iriska kopplade till början av ord vars första bokstav är versal; på skotsk gaeliska avstavas de alltid.
Ett antal bokstavskombinationer är möjliga på skriven iriska som inte finns på skotsk gaeliska t.ex. ⟨ae⟩, ⟨bhf⟩. Iriska använder ⟨cht⟩ där skotsk gaeliska använder ⟨chd⟩, även om ⟨chd⟩ i sig en gång var vanligt i skriven iriska, liksom ⟨cht⟩ på skotsk gaeliska – båda används på klassisk gaeliska. I kombinationerna ⟨sc/sg⟩ och ⟨st/sd⟩ använder Irish nu ⟨sc⟩ och ⟨st⟩, medan skotsk gaeliska använder ⟨sg⟩ och både ⟨sd⟩ och ⟨st⟩, trots att det inte finns någon fonetisk skillnad de två språken.
De mest uppenbara skillnaderna i stavning beror på raderingen av tysta leniterade digrafer (främst ⟨dh⟩, ⟨gh⟩ och ⟨th⟩) på iriska i stavningsreformer, vilket bara ibland gjordes på skotsk gaeliska. Sammantaget skotsk-gaelisk ortografi mer konservativ än den irländska .
Lista över irländska och skotska gaeliska kognater
| engelsk | irländska | skotsk gaeliska | Anteckningar |
|---|---|---|---|
| Gael | Gael | Gàidheal | Gaedheal före 1950-talet på irländska |
| Skottland | Alba, Albain | Alba | |
| Irland | Éire, Éirinn | Èirinn , Èire | |
| dag | la | latha, là | |
| natt | oíche | oidhche | För 1950-talet oidhche på irländska |
| inuti | isteach | a-steach | |
| skola | spol | sgoil | Pre 1950 -sgoil/scoil på irländska |
| barn | páiste/leanbh | pàiste/leanabh | |
| utan | gan | pistol | |
| auktoritet | údarás | ùghdarras | Ughdarás före 1950-talet på irländska |
| kontor | oifig | oifis | |
| stjärna | realt(a) | reul | Före 1950- talet realt(a), resultat(a) på irländska |
| hotell | óstán, teach/tigh ósta | taigh-òsda | För 1950-talet óstán/ósdán, undervisa/tigh ósta/ósda på irländska |
| hus | lära (nom-acc), tigh (dat); Munster tight | taig | På biblisk gaeliska tight |
| stad | borgen | borgen | |
| Nyheter | nuacht ; Ulster nuaidheacht | naidheachd | |
| öppen | oscail | fosgail | Också foscail på Ulster Irish |
| år | bliain | bliadhna | Bliadhain före 1950-talet på irländska. Formen bliadhna ( bliana idag) används som en speciell pluralform efter siffror; den vanliga pluralen är blianta ). Vissa östliga skotska gaeliska dialekter använder formen bliadhn . |
| radio | raidió | radio | Även réidió och rèidio på talad iriska och skotsk gaeliska |
| Rapportera | aithris | aithris | |
| kung | rí | rìgh | Före 1950-talets genitiv ríogh och dativ rígh på irländska |
| regering | rialtas | riaghaltas | Riaghaltas före 1950-talet på irländska |
| parlament | parlaimint | pàrlamaid | |
| ö | oileán, inis | eilean, inis | |
| flod |
abhainn , Munster abha , dativ abhainn |
abhainn | |
| bro | droichead | drochaid | |
| vatten | uisce | uisge | |
| whisky | uisce beatha | uisge-beatha | |
| Gud | Dia | Dia | |
| kyrka | eaglais | eaglais | På iriska är eaglais ett romersk-katolskt hus för dyrkan; ett protestantiskt gudshus kallas ett teamall (tempel). Séipéal används också då det kan betyda kapell också. |
| bön | urnaí | ùrnaigh | Även urnaighe på irländska. |
| svart | dubh | dubh | |
| vit | förbjuda | förbjuda |
Skillnader i ordförråd
| engelsk | irländska | skotsk gaeliska | Anteckningar |
|---|---|---|---|
| Amerika | Meiriceá, Meirice | Ameireaga | |
| Bibeln | Bíobla | Bìoball | |
| förkylning (sjukdom) | slaghdán | cnatan | Betyder sjukdom |
| England | Sasana | Sasainn | |
| Tyskland | En Ghearmáin | A' Ghearmailt | |
| i | jag, in | (ann) en | På klassisk iriska var formerna "i", "a", "in", "an" – "i/in" när följande ljud var smalt, och "a/an" när följande ljud var brett. På både irländska och skotska, i det talade språket, existerar fortfarande de fyra formerna av "i", "a", "in", "an". |
| London | London | Lunnain | |
| minister | ministir, ministéir | minister | På irländska, aire för en regeringsminister |
| väg | bóthar/ród | rathad | |
| talande | ag caint | en brudhinn | Bruíon (tidigare bruighean ) på iriska betyder "strider", "bråkar". Cainnt på skotsk gaeliska används endast som ett substantiv, vilket betyder "tal", förutom i Arran där det också är ett verb |
| irländska | engelsk | skotsk gaeliska | engelsk | Anteckningar |
|---|---|---|---|---|
| En Bhreatain Bheag | Wales | A' Bhreatain Bheag | Bretagne | Breatain (Storbritannien) är densamma i båda. Den skotska gaeliska motsvarigheten för Wales är A' Chuimrigh , en gaelicisering av en anglicisering av walesiska Cymru . Det irländska för Bretagne är An Bhriotáin från latin "Britannia". |
| cuan | hamn | cuan | hav | Ett antal ord används i båda språken för "hav" och "hav", som aigéan / aigeun , en fharraige . Caladh eller cala (även i sammansättningen "calafort" < "cala-phort") används ofta på irländska för "hamn". |
| shiúil sé | Han gick | shiubhail e | Han dog | Siubhail betyder "gå" eller "promenera" på skotsk gaeliska, men är också en eufemism för döden |
Skillnader kan också ses i ord som används för geografiska särdrag. Till exempel är "kulle" och "berg" vanligtvis "cnoc" ( Knocknapeasta ) och "sliabh" ( Slieve Donard ) respektive i Irland, men "càrn" ( Cairn Gorm ) och "beinn" ( Ben Nevis ) i Skottland. Dessutom är "inbhir", som betyder "flodmynning" och vanligtvis anglicerad som "inver" (till exempel Inverness eller Inveraray ), mycket vanlig i Skottland, nästan aldrig sett i Irland.
Jämförelse av text
Artikel 1 i UDHR på följande språk:
| Språk | Text |
|---|---|
| engelsk | Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap. |
| irländska | Saoláitear gach duine den chine daonna saor agus comhionann i ndínit agus i gcearta. Tá bua an réasúin agus an choinsiasa acu agus ba cheart dóibh gníomhú i dtreo a chéile i spiorad an bhráithreachais. |
| Manx | Ta dy chooilley ghooinney ruggit seyr som corrym rish dy chooilley ghooinney elley ayns ooashley som ayns cairys. Ta resoon as cooinsheanse stowit orroo as lhisagh ad dellal rish y cheilley lesh spyrryd braaragh. |
| skotsk gaeliska | Rugadh na h-uile duine saor agus co-ionnan nan urram 's nan còirichean. Tha iad reusanta är cogaiseach, agus bu chòir dhaibh a ghiùlain ris a chèile ann an spiorad bràthaireil. |