Vers av lån

Versen om lån ( arabiska : آية ٱلدين , 'āyatu d-dayn ) är vers 282 i kapitel Al-Baqara ( Q2:282 ). Denna vers är den längsta versen i det längsta kapitlet i Koranen . Begreppet lån förklarades i versen.

Text och mening

يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓا۟ إِذَا تَدَايَنتُم بِدَيج َلٍ مُّسَمًّى فَٱكْتُبُوهُ ^{<a i=2>ج}‎

[ Yā'ay-yuha l-ladhīna 'āmanū 'idhā tadāyantum bidaynin 'ilā 'ajali m-musam-man faktubūh(u), ] ²⁸² O ni som har trott, när ni tar upp en skuld för en viss tid, skriv ner den .

وَلْيَكْتُب بَّيْنَكُمْ كَاتِبٌۢ بِٱلْعَدْلِ ^{<a i=2>ج}‎

[ walyaktu b-baynanakum kātibum bil'adl(i), ] Och låt en skrivare skriva [det] mellan er i rättvisa.

وَلَا يَأْبَ كَاتِبٌ أَن يَكْتُبَ كَمَا عَلَّمَهُ ^{<a i=2>ٱللَّهُ}‎

[ walā ya'ba kātibun 'an y-yaktuba kamā 'al-lamahu l-lāh(u), ] Låt ingen skrivare vägra att skriva som Allah har lärt honom.

فَلْيَكْتُبْ وَلْيُمْلِلِ ٱلَّذِى عَلَيْهِ ٱلْحَقُؑ وَلََهّ وَلَْي َبَّهُۥ وَلَا يَبْخَسْ مِنْهُ شَيْـًٔا ^{<a i=2>ج}‎

[ falyaktub walyumlili l-ladhī 'alayhi l-ḥaq-qu walyat-taqi l-lāha rab-bahū walā yabkhs minhu shay'ā, ] Så låt honom skriva och låt den som har skyldigheten [dvs. gäldenären] diktera. Och låt honom frukta Allah , hans Herre, och inte lämna något utanför det.

فَإِن كَانَ ٱلَّذِى عَلَيْهِ ٱلْحَقُّ سَفِيهًا أَوْ ضَعوِي ْتَطِيعُ أَن يُمِلَّ هُوَ فَلْيُمْلِلْ وَلِيُّهُۥ ^{<a i=2>بِٱلْعَد}‎

[ fa'in kāna l-ladhī 'alayhi l-ḥaq-qu safīhan 'aw ḍa'ifan 'aw lā yastaṭī'u 'an y-yumil-la huwa falyumlil waliy-yuhū bil'adl(i), ] Men om den som har skyldigheten är av begränsad förståelse eller svag eller oförmögen att diktera sig själv, låt sedan sin förmyndare diktera i rättvisa.

وَٱسْتَشْهِدُوا۟ شَهِيدَيْنِ مِن رِّجَالِكُمْ ^{<a i=2>صلے}‎

[ wastashhidū shahīdayni mi r-rijālikum, ] Och för att vittna två vittnen bland dina män.

فَإِن لَّمْ يَكُونَا رَجُلَيْنِ فَرَجُلٌ وَٱمْرَأَتَانؐ مْمَ َ ٱلشُّهَدَآءِ أَن تَضِلَّ إِحْدَىٰهُمَا فَتُذَكِّرَ إال أُخْرَىٰ ^{<a i=2>ج}‎

[ fa'i l-lam yakūnā rajulayni farajulun w-wamra'atāni mim-man tarḍawna mina sh -shuhadā'i 'an taḍil-la 'iḥdāhumā fatudhak-kira 'iḥdāhumā l-'ukhrā, om det inte finns två män ] [tillgänglig], sedan en man och två kvinnor från dem som du accepterar som vittnen – så att om en av dem [dvs kvinnorna] gör fel, så kan den andra påminna henne.

وَلَا يَأْبَ ٱلشُّهَدَآءُ إِذَا مَا دُعُوا۟ ^{<a i=2>ج}‎

[ walā ya'ba sh-shuhadā'u 'idhā mā du'ū, ] Och låt inte vittnena vägra när de tillkallas.

وَلَا تَسْـَٔمُوٓا۟ أَن تَكْتُبُوهُ صَغِيرًا أَوْ كَبَىِلب هِۦ ^{<a i=2>ج}‎

[ walā tas'amū 'an taktubūhu ṣaghīran 'aw kabīran 'ilā ajalih(ī), ] Och var inte [för] trött för att skriva det, vare sig det är litet eller stort, för dess [specificerade] term.

ذَٰلِكُمْ أَقْسَطُ عِندَ ٱللَّهِ وَأَقْوَمُ لِلشَّهَٰدَهَٰدَهَٰدَ أَلَّا تَرْتَابُوٓا۟ ^{<a i=2>صلے}‎

[ dhālikum 'aqsaṭu 'inda l-lāhi wa'aqwamu lish-shahādati wa'adnā 'al-lā tartābū, ] Det är mer rättvist i Allahs ögon och starkare som bevis och mer sannolikt att förhindra tvivel mellan er,

إِلَّآ أَن تَكُونَ تِجَٰرَةً حَاضِرَةً تُدِيرُونَهَا بَكيَََا بَكيْ عَلَيْكُمْ جُنَاحٌ أَلَّا تَكْتُبُوهَا ^{<a i=2>قلے}‎

[ 'il-lā 'an takūna tijāratan ḥāḍiratan tudīrūnahā baynakum falaysa 'alaykum junāḥun 'al-lā taktubūhā, ] förutom när det är en omedelbar transaktion som ni genomför sinsemellan. För [då] finns det ingen skuld på dig om du inte skriver det.

وَأَشْهِدُوٓا۟ إِذَا تَبَايَعْتُمْ ^{<a i=2>ج}‎

[ wa'ashhidū 'idhā tabāy'tum, ] Och ta vittnen när du sluter ett kontrakt.

وَلَا يُضَآرَّ كَاتِبٌ وَلَا شَهِيدٌ ^{<a i=2>ج}‎

[ walā yuḍār-ra kātibun walā shahīdun, ] Låt ingen skrivare skadas eller något vittne.

وَإِن تَفْعَلُوا۟ فَإِنَّهُۥ فُسُوقٌۢ بِكُمْ ^{<a i=2>قلے}‎

[ wa'in taf'alū fa'in-nahū fusūqun bikum, ] För om du gör det, är det verkligen [allvarlig] olydnad hos dig.

وَٱتَّقُوا۟ ٱللَّهَ ^{<a i=2>صلے}‎

[ wat-taqu l-lāh(a), ] Och frukta Allah .

وَيُعَلِّمُكُمُ ٱللَّهُ ^{<a i=2>قلے}‎

[ wayu'al-limukumu l-lāh(u), ] Och Allah lär dig.

وَٱللَّهُ بِكُلِّ شَىْءٍ عَلِيمٌ <a i=2>۝٢٨٢ ‎

[ wal-lāhu bikul-li shay'in 'alīm(un) ] Och Allah vet om allt.

Menande

²⁸² O ni som tror! När du kontrakterar en skuld för en bestämd tid, skriv ner den. Låt en skrivare skriva ner det i rättvisa mellan er. Låt inte den skriftlärde vägra att skriva som Allah har lärt honom, så låt honom skriva. Låt honom (gäldenären) som ådrar sig ansvaret diktera, och han måste frukta Allah, hans Herre, och inte minska något av vad han är skyldig. Men om gäldenären är av dåligt förstånd, eller svag, eller inte själv kan diktera, låt då hans förmyndare diktera i rättvisa. Och få ut två vittnen från dina egna män. Och om det inte finns två män (tillgängliga), så en man och två kvinnor, som ni kommer överens om för vittnen, så att om en av dem (två kvinnor) gör fel, kan den andra påminna henne. Och vittnena ska inte vägra när de kallas på (för bevis). Du bör inte bli trött på att skriva det (ditt kontrakt), vare sig det är litet eller stort, för dess bestämda tid, det är mer rättvist med Allah; fastare som bevis och bekvämare att förhindra tvivel sinsemellan, förutom när det är en nuvarande handel som ni utför på platsen mellan er, då är det ingen synd på er om ni inte skriver ner det. Men ta vittnen när du gör ett kommersiellt kontrakt. Låt varken skriftlärde eller vittne lida någon skada, men om du gör (sådan skada), skulle det vara ondska i dig. Så var rädd för Allah; och Allah lär dig. Och Allah är den Allvetande av allt.

Översättning: Noble Quran , 1999

Se även