VOC opperhoofden i Japan

"Handelspasset" (holländska: handelspas ) utfärdat i namn av Tokugawa Ieyasu . Texten befaller: "Holländska fartyg får resa till Japan, och de kan gå i land på vilken kust som helst, utan någon reserv. Från och med nu måste denna förordning iakttas, och holländarna lämnade fritt att segla vart de vill i hela Japan. Inga förseelser till dem kommer att tillåtas, såsom vid tidigare tillfällen" – daterad 24 augusti 1609 ( Keichō 14, 25:e dagen i den 6:e månaden ); nb, goshuinen (御朱印) identifierar detta som ett officiellt dokument som bär shogunens scharlakansröda sigill .

VOC opperhoofden i Japan var huvudhandlare för det holländska ostindiska kompaniet ( Vereenigde Oostindische Compagnie eller VOC på gammalstavad holländska , bokstavligen "United East Indian Company") i Japan under perioden av Tokugawa shogunatet , även känd som Edo-perioden .

Opperhoofd är ett holländskt ord (plural opperhoofden ) som ordagrant betyder 'högsta huvud[man]'. I sitt historiska bruk är ordet en guvernörstitel , jämförbar med den engelska chief factor , för den verkställande direktören för en holländsk fabrik i betydelsen handelsplats, ledd av en faktor, dvs agent. Japanerna kallade de holländska huvudfaktorerna kapitan (av portugisiska capitão ).

Holländska Ostindiska kompaniet grundades 1602 av generalstaterna i Nederländerna för att utföra koloniala aktiviteter i Asien . VOC hade unika framgångar i Japan, delvis på grund av hur karaktären och andra egenskaper hos dess Opperhoofden uppfattades skilja sig från andra konkurrenter.

Handelsstationer eller fabriker

Topografisk karta över Hiradobukten 1621. Till höger på kustlinjen är det holländska Ostindiska kompaniets handelsstation märkt med Nederländernas röd-vit-blå flagga . Längst till vänster, något tillbaka från strandlinjen, lägg märke till den vita flaggan med det röda korset, St George's Cross of England vid Ostindiska kompaniets handelsstation – ritning, 1621.

Hirado, 1609–1639

Vy över VOC-föreningen på ön Hirado – Kyūshūs västkust – gravyr, cirka 1669.

Den första VOC- handelsutposten i Japan var på ön Hirado utanför Kyūshūs kust . Tillstånd för att etablera denna permanenta anläggning beviljades 1609 av den första Tokugawa-shōgun Ieyasu ; men rätten att nyttja denna bekväma plats upphävdes 1639.

Dejima, 1639–1860

Huvudartikel: Dejima
En föreställd fågelperspektiv av Dejimas layout och strukturer. Observera öns solfjäderform. Japanskt träblockstryck tillverkat av Toshimaya Bunjiemon 1780.

beordrades den hårda Sakoku ("stängd dörr"-policyn) av Tokugawa-shogunatet ; och 1641 VOC tvungen att överföra all sin merkantila verksamhet till den lilla konstgjorda ön Dejima i Nagasakis hamn. Ön hade byggts för portugiserna, men de hade tvingats överge den och alla kontakter med Japan. Endast holländarna fick vara kvar efter att alla andra västerlänningar hade uteslutits.

Den holländska närvaron i Japan övervakades och kontrollerades noga. Till exempel, varje år var VOC tvungen att överföra upperhoofd. Varje upperhoofd förväntades resa till Edo för att hylla shogunen ( holländska uppdrag till Edo) . VOC-handlarna måste akta sig för att inte importera något religiöst; och de fick inte föra några kvinnor och inte heller begrava sina döda i land. De var i stort sett fria att göra som de ville på ön; men de beordrades uttryckligen att arbeta på söndagen.

I nästan 200 år levde, arbetade och verkade en rad VOC- handlare trivas på denna begränsade plats.

1799 gick VOC i konkurs. Handeln med Japan fortsatte av den holländska indiska regeringen i Batavia, med ett avbrott under den engelska ockupationen av Java, under vilken engelsmännen ( Stamford Raffles ) utan framgång försökte fånga Dejima. Efter skapandet av kungariket Nederländerna (1815) kom handeln med Japan under administrationen av ministern för kolonierna genom generalguvernören i Batavia. Handelsdirektörerna (Opperhoofd) blev koloniala tjänstemän. Från 1855 blev direktören för handeln med Japan, Janus Henricus Donker Curtius, "nederländsk kommissionär i Japan" med order att ingå ett fördrag med Japan. Han lyckades 1855 ingå en konvention, ändrad till ett fördrag i januari 1856. 1857 ingick han en kommersiell paragraf utöver fördraget från 1856, och slöt därmed det första västerländska avtalet om vänskap och handel med Japan. Hans efterträdare, Jan Karel de Wit var nederländsk generalkonsul i Japan, men fortfarande en kolonialtjänsteman. 1862 överfördes den holländska representationen i Japan till utrikesministeriet . Denna förändring genomfördes i Japan 1863, Dirk de Graeff van Polsbroek blev generalkonsul och politisk agent i Japan.

Lista över huvudhandlare på Hirado

Hirado är en liten ö strax utanför den japanska ön Kyūshūs västra kust . I början av 1600-talet var Hirado ett stort centrum för utrikeshandel och inkluderade brittiska, kinesiska och andra handelsstationer tillsammans med den holländska, som underhålls och drivs av det holländska Ostindiska kompaniet (VOC) efter 1609. Serieledarna för detta VOC handelsenklav eller fabrik i Hirado var:

  1. Jacques Specx , 20 september 1609 – 28 augusti 1612
  2. Hendrick Brouwer , 28 augusti 1612 – 6 augusti 1614
  3. Jacques Specx , 6 augusti 1614 – 29 oktober 1621
  4. Leonardt Camps, 29 oktober 1621 – 21 november 1623
  5. Cornelis van Nijenrode , 21 november 1623 – 1631
  6. Pieter Stamper, 1631
  7. Cornelis van Nijenrode , 1631 – 31 januari 1633
  8. Pieter van Sante, 31 januari 1633 – 6 september 1633
  9. Nicolaes Couckebacker , 6 september 1633 – 1635
  10. Maerten Wesselingh (eller Hendrick Hagenaer), 1635–1637
  11. Nicolaes Couckebacker , 1637 – 3 februari 1639
  12. François Caron , 3 februari 1639 – 13 februari 1641

Lista över huvudhandlare på Dejima

Hendrik Doeff och en balinesisk tjänare i Dejima, japansk målning.
Pieter Albert Bik, nederländsk huvudhövding i Japan, 1842–1845, av Johann Peter Berghaus

Dejima ( 出島 ) var en solfjäderformad konstgjord ö i bukten i Nagasaki. Denna ö var en holländsk handelsplats under Japans period av sjörestriktioner (海禁, kaikin , 1641–1853) under Edo-perioden . Serieledarna för denna VOC- handelsenklav eller "fabrik" i Dejima var:

  1. Maximiliaen Le Maire : 14 februari 1641 – 30 oktober 1641 Le Maire var den första "nya" huvudhandlaren i Dejima
  2. Jan van Elseracq : 1 november 1641 – 29 oktober 1642
  3. Pieter Anthoniszoon Overtwater : 29 oktober 1642 – 1 augusti 1643
  4. Jan van Elseracq : 1 augusti 1643 – 24 november 1644
  5. Pieter Anthonijszoon Overtwater : 24 november 1644 – 30 november 1645
  6. Renier van Tzum : 30 november 1645 – 27 oktober 1646
  7. Willem Verstegen [Versteijen]: 28 oktober 1646 – 10 oktober 1647
  8. Frederick Coyett : 3 november 1647 – 9 december 1648
  9. Dircq Snoecq: 9 december 1648 – 5 november 1649
  10. Anthonio van Brouckhorst: 5 november 1649 – 25 oktober 1650
  11. Pieter Sterthemius: 25 oktober 1650 – 3 november 1651
  12. Adriaen van der Burgh: 1 november 1651 – 3 november 1652
  13. Frederick Coyett : 4 november 1652 – 10 november 1653
  14. Gabriel Happart: 4 november 1653 – 31 oktober 1654
  15. Leonard Winninx: 31 oktober 1654 – 23 oktober 1655
  16. Joan Boucheljon: 23 oktober 1655 – 1 november 1656
  17. Zacharias Wagenaer [Wagener]: 1 november 1656 – 27 oktober 1657
  18. Joan Boucheljon: 27 oktober 1657 – 23 oktober 1658
  19. Zacharias Wagenaer [Wagener]: 22 oktober 1658 – 4 november 1659
  20. Joan Boucheljon: 4 november 1659 – 26 oktober 1660
  21. Hendrick Indijck: 26 oktober 1660 – 21 november 1661
  22. Dirck van Lier: 11 november 1661 – 6 november 1662
  23. Hendrick Indijck: 6 november 1662 – 20 oktober 1663
  24. Willem Volger: 20 oktober 1663 – 7 november 1664
  25. Jacob Gruijs: 7 november 1664 – 27 oktober 1665
  26. Willem Volger: 28 oktober 1665: – 27 oktober 1666
  27. Daniel Six: 18 oktober 1666 – 6 november 1667
  28. Constantin Ranst de Jonge : 6 november 1667 – 25 oktober 1668
  29. Daniel Six [Sicx]: 25 oktober 1668 – 14 oktober 1669
  30. François de Haze : 14 oktober 1669 – 2 november 1670
  31. Martinus Caesar: 2 november 1670 – 12 november 1671
  32. Johannes Camphuys : 22 oktober 1671 – 12 november 1672
  33. Martinus Caesar: 13 november 1672 – 29 oktober 1673
  34. Johannes Camphuys : 29 oktober 1673 – 19 oktober 1674
  35. Martinus Caesar: 20 oktober 1674 – 7 november 1675
  36. Johannes Camphuys : 7 november 1675 – 27 oktober 1676
  37. Dirck de Haze: 27 oktober 1676 – 16 oktober 1677
  38. Albert Breevinck: 16 oktober 1677 – 4 november 1678
  39. Dirck de Haas: 4 november 1678 – 24 oktober 1679
  40. Albert Breevinck: 24 oktober 1679 – 11 november 1680
  41. Isaac van Schinne : 11 november 1680 – 31 oktober 1681
  42. Hendrick Canzius: 31 oktober 1681 – 20 oktober 1682
  43. Andreas Cleyer : 20 oktober 1682 – 8 november 1683
  44. Constantin Ranst de Jonge : 8 november 1683 – 28 oktober 1684
  45. Hendrick van Buijtenhem: 25 oktober 1684 – 7 oktober 1685
  46. Andreas Cleyer : 17 oktober 1685 – 5 november 1686
  47. Constantin Ranst de Jonge : 5 november 1686 – 25 oktober 1687
  48. Hendrick van Buijtenhem: 25 oktober 1687 – 13 oktober 1688
  49. Cornelis van Outhoorn: 13 oktober 1688 – 1 november 1689
  50. Balthasar Sweers: 1 november 1689 – 21 oktober 1690
  51. Hendrick van Buijtenhem: 21 oktober 1690 – 9 november 1691
  52. Cornelis van Outhoorn: 9 november 1691 – 29 oktober 1692
  53. Hendrick van Buijtenhem: 29 oktober 1692 – 19 oktober 1693
  54. Gerrit de Heere : 19 oktober 1693: – 7 november 1694
  55. Hendrik Dijkman: 7 november 1694 – 27 oktober 1695
  56. Cornelis van Outhoorn: 27 oktober 1695 – 15 oktober 1696
  57. Hendrik Dijkman: 15 oktober 1696 – 3 november 1697
  58. Pieter de Vos: 3 november 1697 – 23 oktober 1698
  59. Hendrik Dijkman: 23 oktober 1698 – 12 oktober 1699
  60. Pieter de Vos: 21 oktober 1699 – 31 oktober 1700
  61. Hendrik Dijkman: 31 oktober 1700 – 21 oktober 1701
  62. Abraham Douglas: 21 oktober 1701 – 30 oktober 1702
  63. Ferdinand de Groot: 9 november 1702 – 30 oktober 1703
  64. Gideon Tant: 30 oktober 1703 – 18 oktober 1704
  65. Ferdinand de Groot: 18 oktober 1704 – 6 november 1705
  66. Ferdinand de Groot: 26 oktober 1706 – 15 oktober 1707
  67. Hermanus Menssingh: 15 oktober 1707 – 2 november 1708
  68. Jasper van Mansdale: 2 november 1708 – 22 oktober 1709
  69. Hermanus Menssingh: 22 oktober 1709 – 10 november 1710
  70. Nicolaas Joan van Hoorn: 10 november 1710 – 31 oktober 1711
  71. Cornelis Lardijn: 31 oktober 1711 – 7 november 1713
  72. Cornelis Lardijn: 7 november 1713 – 27 oktober 1714
  73. Nicolaas Joan van Hoorn: 27 oktober 1714 -19 oktober 1715
  74. Gideon Boudaen: 19 oktober 1715 – 3 november 1716
  75. Joan Aouwer: 3 november 1716 – 24 oktober 1717
  76. Christiaen van Vrijbergh[e]: 24 oktober 1717 – 13 oktober 1718
  77. Joan Aouwer: 13 oktober 1718 – 21 oktober 1720
  78. Roeloff Diodati : 21 oktober 1720 – 9 november 1721
  79. Hendrik Durven: 9 november 1721 – 18 oktober 1723
  80. Johannes Thedens : 18 oktober 1723 – 25 oktober 1725
  81. Joan de Hartogh: 25 oktober 1725 – 15 oktober 1726
  82. Pieter Boockestijn: 15 oktober 1726 – 3 november 1727
  83. Abraham Minnedonk: 3 november 1727 – 20 oktober 1728
  84. Pieter Boockestijn: 22 oktober 1728 – 12 oktober 1729
  85. Abraham Minnedonk: 12 oktober 1729 – 31 oktober 1730
  86. Pieter Boockestijn: 31 oktober 1730 – 7 november 1732
  87. Hendrik van de Bel: 7 november 1732 – 27 oktober 1733
  88. Rogier de Laver: 27 oktober 1733 – 16 oktober 1734
  89. David Drinckman: 16 oktober 1734 – 4 november 1735
  90. Bernardus Coop [Coopa] à Groen: 4 november 1735 – 24 oktober 1736
  91. Jan van der Cruijsse: 24 oktober 1736 – 13 oktober 1737
  92. Gerardus Bernardus Visscher: 13 oktober 1737 – 21 oktober 1739
  93. Thomas van Rhee : 22 oktober 1739 – 8 november 1740
  94. Jacob van der Waeijen: 9 november 1740 – 28 oktober 1741
  95. Thomas van Rhee : 29 oktober 1741 – 17 oktober 1742
  96. Jacob van der Waeijen: 17 oktober 1742 – 9 november 1743
  97. David Brouwer: 5 november 1743 – 1 november 1744
  98. Jacob van der Waeijen: 2 november 1744 – 28 december 1745
  99. Jan Louis de Win: 30 december 1745 – 2 november 1746
  100. Jacob Baelde: 3 november 1746 – 25 oktober 1747
  101. Jan Louis de Win: 28 oktober 1747 – 11 november 1748
  102. Jacob Baelde: 12 november 1748 – 8 december 1749
  103. Hendrik van Homoed: 8 december 1749 – 24 december 1750
  104. Abraham van Suchtelen: 25 december 1750 – 18 november 1751
  105. Hendrik van Homoed: 19 november 1751 – 5 december 1752
  106. David Boelen: 6 december 1752 – 15 oktober 1753
  107. Hendrik van Homoed: 16 oktober 1753 – 3 november 1754
  108. David Boelen: 4 november 1754 – 25 oktober 1755
  109. Herbert Vermeulen: 25 oktober 1755 – 12 oktober 1756
  110. David Boelen: 13 oktober 1756 – 31 oktober 1757
  111. Herbert Vermeulen: 1 november 1757 – 11 november 1758
  112. Johannes Reijnouts: 12 november 1758 – 11 november 1760
  113. Marten Huijshoorn: 12 november 1760 – 30 oktober 1761
  114. Johannes Reijnouts: 31 oktober 1761 – 2 december 1762
  115. Fredrik Willem Wineke: 3 december 1762 – 6 november 1763
  116. Jan Crans: 7 november 1763 – 24 oktober 1764
  117. Fredrik Willem Wineke: 25 oktober 1764 – 7 november 1765
  118. Jan Crans : 8 november 1765 – 31 oktober 1766
  119. Herman Christiaan Kastens: 1 november 1766 – 20 oktober 1767
  120. Jan Crans : 21 oktober 1767 – 8 november 1769
  121. Olphert Elias: 9 november 1769 – 16 november 1770
  122. Daniel Armenault: 17 november 1770 – 9 november 1771
  123. Arend Willem Feith: 10 november 1771 – 3 november 1772
  124. Daniel Armenault [Almenaault]: 4 november 1772 – 22 november 1773
  125. Arend Willem Feith: 23 november 1773 – 10 november 1774
  126. Daniel Armenault [Almenaault]: 11 november 1774 – 28 oktober 1775
  127. Arend Willem Feith: 28 oktober 1775 – 22 november 1776
  128. Hendrik Godfried Duurkoop : 23 november 1776 – 11 november 1777
  129. Arend Willem Feith: 12 november 1777 – 28 november 1779
  130. Isaac Titsingh : 29 november 1779 – 5 november 1780
  131. Arend Willem Feith: 6 november 1780 – 23 november 1781
  132. Isaac Titsingh : 24 november 1781 – 26 oktober 1783
  133. Hendrik Caspar Romberg : 27 oktober 1783 – _ augusti 1784
  134. Isaac Titsingh : _ augusti 1784 – 30 november 1784
  135. Hendrik Caspar Romberg : 0 november 84 – 21 november 1785
  136. Johan Fredrik van Rheede tot de Parkeler: 22 november 1785 – 20 november 1786
  137. Hendrik Caspar Romberg : 21 november 1786 – 30 november 1787
  138. Johan Frederik van Rheede tot de Parkeler: 1 december 1787 – 1 augusti 1789
  139. Hendrik Casper Romberg : 1 augusti 1789 – 13 november 1790
  140. Petrus Theodorus Chassé: 13 november 1790 – 13 november 1792
  141. Gijsbert Hemmij: 13 november 1792 – 8 juli 1798
  142. Leopold Willem Ras : 8 juli 1798 – 17 juli 1800
  143. Willem Wardenaar: 16 juli 1800 – 14 november 1803
  144. Hendrik Doeff : 14 november 1803 – 6 december 1817
  145. Jan Cock Blomhoff : 6 december 1817 – 20 november 1823
  146. Johan Willem de Sturler [ Wikidata ] : 20 november 1823 – 5 augusti 1826
  147. Germain Felix Meijlan [ ja ] : 4 augusti 1826 – 1 november 1830
  148. Jan Willem Frederik van Citters [ Wikidata ] : 1 november 1830 – 30 november 1834
  149. Johannes Erdewin Niemann [ ja ] : 1 december 1834 – 17 november 1838
  150. Eduard Grandisson : 18 november 1838 – _ november 1842
  151. Pieter Albert Bik [ Wikidata ] : _ november 1842 – 31 oktober 1845
  152. Joseph Henrij Levijssohn [ ja ] : 1 november 1845 – 31 oktober 1850
  153. Frederik Cornelis Rose [ Wikidata ] : 1 november 1850 – 31 oktober 1852
  154. Janus Henricus Donker Curtius : 2 november 1852 – 28 februari 1860 [ Donker Curtius blev den sista i en lång lista av tåliga holländska Opperhoofden som var stationerade i Dejima; och slumpmässigt blev Curtius också den första av många holländska diplomat- och handelsrepresentanter i Japan under de spirande åren före Meiji. ]

Se även

Källor

  • Blomhoff, JC (2000). The Court Journey to the Shogun of Japan: From a Private Account av Jan Cock Blomhoff. Amsterdam.
  • Blussé, L. et al., red. (1995–2001) Deshima [sic] Dagregisters: Their Original Content Tables. Leiden.
  • Blussé, L. et al., red. (2004). Deshima Diaries Marginalia 1740–1800. Tokyo.
  • Boxare. CR (1950). Jan Compagnie i Japan, 1600–1850: En essä om det kulturella, konstnärliga och vetenskapliga inflytandet som holländarna utövade i Japan från sjuttonde till nittonde århundradena. Den Haag.
  • Caron, F. (1671). En sann beskrivning av de mäktiga kungadömena i Japan och Siam. London.
  • Clulow, A. (2014). Company and the Shogun: De holländska mötena med Tokugawa Japan. New York.
  • (på holländska) de Winter, Michiel. (2006). " VOC in Japan: Betrekkingen tussen Hollanders en Japanners in de Edo-period, tussen 1602–1795 " (" VOC in Japan: Relations between the Dutch and Japanese in the Edo-period, between 1602–1795").
  •   Doeff, H. (1633). Herinneringen i Japan. Amsterdam. [Doeff, H. "Recollections of Japan" ISBN 1-55395-849-7 ]
  • Edo-Tokyo Museums utställningskatalog. (2000). En mycket unik samling av historisk betydelse: Kapitan-samlingen (den holländska chefen) från Edo-perioden – den holländska fascinationen av Japan. Katalog över "400-årsjubileumsutställning angående relationer mellan Japan och Nederländerna", ett gemensamt projekt av Edo-Tokyo Museum, staden Nagasaki, National Museum of Ethnology, National Natuurhistorisch Museum" och National Herbarium of the Netherlands i Leiden , Nederländerna, Tokyo.
  • Leguin, F. (2002). Isaac Titsingh (1745–1812): En passion för Japan, livet och arbetet med grundläggare av den europeiska Japanologin. Leiden.
  • Nederland's Patriciaat, vol. 13 (1923). Den Haag.
  • Skrik, Timon. (2006). Shogunernas hemliga memoarer: Isaac Titsingh och Japan, 1779–1822. London.
  • Siebold, PFB v. (1897). Nippon. Würzburg och Leipzig.
  • Titsingh, I. (1820). Mémoires et Anecdotes sur la Dynastie régnante des Djogouns, Souverains du Japon. Paris.
  • Titsingh, I. (1822). Illustrationer av Japan; bestående av privata memoarer och anekdoter från den regerande dynastin The Djogouns, eller Sovereigns of Japan. London.

Vidare läsning

Källor och externa länkar

Koordinater :

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=VOC_opperhoofden_in_Japan&oldid=1145043956 "