Sydor Rey

Sydor Rey
Född	Izydor Reiss ( 1908-09-06 ) 6 september 1908 Wojniłów
dog	15 november 1979 (1979-11-15) (71 år gammal)
Ockupation	Poet, författare, barnhemsarbetare
Nationalitet	putsa
Period	Interbellum Andra världskriget Efterkrigstiden
Genre	Lyrik
Barn	en dotter

Sydor Rey född Izydor Reiss (6 september 1908 – 15 november 1979) var en polsk poet och romanförfattare. Under Interbellum arbetade han på det judiska barnhemmet Janusz Korczak i Warszawa . Han tillägnade sin novell Anioł-Stróż ("Skyddsängel"; 1957), en del av sin bok Księga rozbitków , till minnet av Janusz Korczak. En bisexuell författare, Sydor Rey tog inte ofta upp homosexuella ämnen i sina skrifter.

Livet i mellankrigstidens Polen

Sydor Rey föddes i Wojniłów (numera Voinyliv, Ukraina). Han studerade juridik och statsvetenskap vid universitetet i Lvov och vid universitetet i Warszawa . Som författare debuterade Rey 1929. Han var medlem av det litterära kollektivet ( zespół literacki ) Przedmieście i Warszawa. Det första numret av gruppens litterära tidskrift angav att föreningen bildades på initiativ av Helena Boguszewska (1886–1978) och Jerzy Kornacki (1908–1981) i juni–juli 1933, med Bruno Schulz , Adolf Rudnicki och Zofia Nałkowska bland de inbjudna grundarmedlemmarna. Rudnicki hade avsagt sig medlemskapet före utgivningen av deras tidning 1934, medan Halina Krahelska och Sydor Rey valdes in som nya medlemmar.

Gruppens namn ( przedmieście , Pol. " faubourg ") har förklarats som hänvisande både till gruppens programmatiska upptagenhet med de marginaliserade aspekterna av kulturen och det sociala livet i den andra polska republiken , och till konnotationen "utpost" – därav av förlängning avantgarde . Volymen bar Sydor Reys novell Królestwo Boże ("Guds rike"), en fiktiv berättelse om ett besök på en privatägd fabrik av en vän till ägarna. Besöket blir ett tillfälle för anmärkningsvärt detaljerade observationer av de anställdas arbetsvillkor och deras relationer med ledningen, regeringen (representerad av en industriinspektör) och omvärlden.

Första romanen Kropiwniki

Sydor Reys första roman Kropiwniki publicerades 1937. Titeln på romanen, Kropiwniki , syftar på den polska provinsorten Kropiwniki i Volhynia (96 kilometer norr om den polska staden Włodzimierz Wołyński ; sedan 1945 inom territoriet Ukrainska SSR ), vars namn författaren använder som en kryptoonym för sitt hemland Wojniłów , en forntida församling som grundades 1552 genom stadgan utfärdad av Sigismund II Augustus . Dess verkliga identitet dold på så sätt, platsen fungerar som en duk på vilken författaren målar historien om tre generationer av invånare från olika samhällsklasser och religiösa samfund i det polska samhället, inklusive polacker, judar och ukrainare , representanter för szlachta men också bönder , köpmän och hantverkare, och presenterar därmed en allegori om det polska samhället som helhet. Var och en av dessa olika sociala grupper, ytterligare indelade i boken i ytterligare undergrupper och undertyper, förespråkar olika och ofta motstridiga uppsättningar av föreställningar om sociala och politiska frågor, vars övertygelser dessutom muterar från generation till generation. Medan författaren paraderar en uppsjö av olika typer av karaktärer på sin scen, från szlachta-individer som påverkar ett storslaget aristokratiskt sätt, genom herrar upplysta av utländska studier tillräckligt för att kunna förbrödra sig med arbetarklassen, till välbärgade judiska affärsmän , ägnar han mest utrymme åt den radikaliserande fattigdomen i townshipen och den ogenomträngliga okunnigheten hos bondemassorna i de omgivande byarna, och lyckas skildra detta breda galleri av människotyper i särskilt livfulla penseldrag av stor direkthet. Men på grund av den nästintill ohanterliga vidden av omfattningen av hans projekt, har det observerats av samtida kritiker att den sociala läran ibland har företräde i hans författarskap framför konst. Författaren Jerzy Andrzejewski (1909–1983) i den litterära tidskriften Prosto z mostu var ännu mindre snäll, efter att ha sett i Kropiwniki ett uttryck för den påstådda kommunistiska hållningen hos en författare som slösar bort sin talang i ett doktrinärt företag av quixotisk meningslöshet. Witold Gombrowicz skrev också en detaljerad och kanske mest hänsynsfull analys av Kropiwniki , och hävdade att det är de litterära debuterna som är mer intressanta, trots all sin inchota form, än en författares senare verk som, även om de drar nytta av författarens mer kristalliserade tankemönster, i allmänhet brukar säga lite som är i grunden nytt.

Rey översatte också från jiddisch till polska den biografiska romanen om Karl Marx , Karl Marks (bay zayn shvel): byografisher montazsh-roman av den polske författaren Moisheh Grosman (1904–1961).

A pewnie że poznam drzewo,
Ale drzewo czy mnie pozna?
Tak jak ja się zmieniłem,
Nie zmienia się lipa przydrożna. ________________ Visst kommer jag att känna igen trädet, Men trädet, kommer det att känna igen mig? Så mycket förändring som jag tog på sträckan Ingen poppel klarade sig vid vägkanten.

— "List" (ett brev) december 1957

Biograf Eugenia Prokop-Janiec från Jagiellonian University hävdar att det i slutändan var den genomgripande antisemitismen i det polska samhället på 1930-talet som tvingade författare och poeter som Sydor Rey och Henryka Łazowertówna (1909–1942), som aldrig annars identifierade sig som judar när de arbetade på det polska språket för att för första gången anpassa sig till det judiska samfundet. Sydor Reys vinjett med titeln Spacer ("A Walk") behandlar det svåra ämnet rasrelationer i ett homoerotiskt sammanhang. Det är en kort text om ett manligt par som, när de tar en promenad i en allmän park, drar till sig uppmärksamheten från en samlande skara, inte för att vara homosexuella utan för att de är av olika raser: åskådarna är inte fientliga mot båda karaktärerna som ett par, men i varje fall endast mot en av dem – utvald enligt den speciella åskådarens egen rastrohet: hedningarna i skaran av åskådare är fientliga mot mannen som ser judisk ut, för de tror att han på något sätt exploaterar sin följeslagare; judarna i folkmassan å andra sidan är fientliga mot att hedningen tror att han är på väg att skada sin judiska följeslagare som de följaktligen känner sig tvungna att erbjuda hjälp. Båda männen ger förklaringar till en polis som anländer till platsen för att inleda en ad hoc- undersökning om sammanblandningen av paret. Berättelsen är en allegori om omöjligheten av normala relationer mellan raserna på privat nivå utan offentliga eller officiella trakasserier, även om relationer mellan (eller inom) könen tolereras. En bisexuell författare, Sydor Rey tog inte ofta upp homosexuella ämnen i sina skrifter. Hans epigram "Na plaży" (På stranden) är ett av undantagen.

Rey var en av undertecknarna av det öppna brevet från de polska författarna mot den polska polisens blodiga pacifiering av arbetarprotesterna mot Sanacja- regimen i mars 1936.

Emigration

På tröskeln till andra världskriget , våren 1939, emigrerade Sydor Rey från Warszawa till New York City, där han senare drev en begagnad bokhandel . Hans fru och dotter som lämnats kvar i Polen omkom i Krakow under Förintelsen . Under hans amerikanska period förekom hans skrifter ofta i den polskspråkiga veckotidningen Wiadomości: tygodnik ("The News: A Weekly") publicerad i London, och i andra emigranttidskrifter (medan Commentary och Transatlantic Review publicerade översättningar i USA) . I sitt svar på en undersökning av polska författare som lever i exil utförd av Wiadomości i London 1958, nästan tjugo år efter hans avresa från Polen, avslöjade Rey att varje författare som är kreativt aktiv i exil är andligt närvarande , i skapandet, i sitt hemland. Därför finns det i verkligheten inga "emigrantförfattare" och inga "emigrantlitteraturer". Han bifogade sitt litterära testamente med följande kodicil.

Om jag, efter nästan tjugo år tillbringat i USA, aldrig ett ögonblick har tänkt på att anta engelska som mitt kreativa medium, beror det på att jag andligt fortsätter att bo i mitt hemland . Den splittring som här är involverad ger ibland en författares skrivna ord i exil med en skrämmande skönhet, som flödar ur hans oförskämda vision. Men samtidigt kan denna splittring i det långa loppet leda till en degeneration av den kreativa förmågan - det mest uppenbara fallet är det från den polska litteraturens jätte, Adam Mickiewicz . (...) [Detta händer] när en författare upphör att använda det skrivna ordet i Skönhetens tjänst, som en byggsten i projektet att konstruera sin egen immateriella värld, och börjar använda det som en magisk charm som åberopas för sakens skull. att förvandla sin immateriella värld till en materiell värld.

Och Rey förblev uppenbarligen hängiven det polska språket hela livet, på ett slags intrikat sätt som en oklanderlig stilist, vilket framgår av hans korrigeringar av detaljerna i andra författares prosa eller i det beröm han generöst utsträckte den skickliga användningen av språk i andra fall, även av dem som kanske inte var professionella författare. Han listades av Wiadomości i London bland de polska författare i exil som borde vara medlemmar i den polska litteraturakademin om en sådan institution skulle etableras (eller snarare återupplivas ). Det finns å andra sidan inga bevis för att Rey i USA hittade något som liknade en ersättning för sitt ungdomsland; i en dikt med titeln "Miasto na Long Island" (En stad på Long Island) publicerad 1960 talar han om en "stad platt och rak som ett kadaver", med gatunamn som åberopar "indianer som har utrotats, rinnande bäckar som har varit fyllda i, kullar som har jämnats ner och skogar som är avverkade": vad har jag för nytta av denna kyrkogård? han frågar. "Vet du inte att jag föddes i ett land där en vitvingad häst böjde sig ner för att titta in i min spjälsäng?" I dikten "Banita" (The Banished One; 1961) talar Rey om sig själv som en person som berövats tal, på grund av att han är "en poet utan land".

Publicerar från utlandet

Under sin exil i USA valde han också att publicera sina böcker - Księga rozbitków ("Boken om de skeppsbrutna"; första upplagan, 1959) och Kropiwniki (andra upplagan, 1962) - i det då kommunistkontrollerade Polen , där deras publiceringen skulle ha varit föremål för (och har fått) censorernas förhandsgodkännande . Han gav också en intervju till den polska radion 1963, tydligen på ett besök i Warszawa (se Inspelningar ).

Księga rozbitków ("The Book of the Shipwrecked") är en samling av arton noveller som kumulativt är en psykologisk memoarbok av en författare som drabbats av skuld för att ha passerat Förintelsen i New Yorks fysiska säkerhet samtidigt som han var andligt kopplad till händelse lika nära som eller kanske i vissa fall närmare än några av offren, vilket gör verket till något av en korsning mellan en roman och ett psykodrama med gestaltterapi.

Sydor Reys roman Ludzie miejscowi ("Ställets folk") publicerades i omgångar i Wiadomości i London mellan 1962 och 1966 (se Verk ). Medan hans skrifter i prosa prisades för sin skarpsinniga psykologiska skuggning av karaktärer och djupa insikter om det mänskliga tillståndet, tilltalade hans poesi inte alla. Marian Pankowski , som recenserade sin diktsamling Własnymi słowami ("Med mina egna ord"; 1967), vägrade att använda etiketten "poesi" på sina verser, med argumentet att den vardagliga och ibland grova frasvändningen som författaren gynnade satte hans epigram bortom konstens bleka, medan uttryckets konsekventa osublimerade direkthet gjorde det omöjligt att tolka denna stil som en litterär inbilskhet. Rey kontrade att den kritik som Pankowski framförde illustrerades av tendentiöst utvalda citat som inte utgjorde ett representativt urval och hade tagits ur sitt sammanhang, och att den övergripande metoden att extrapolera bedömningen av hela oeuvret från bitar och bitar var absurd, "snarare som att presentera den nedre delen av Cézannes badande kvinnor för en publik - figurerna avskurna vid fotleden - och hävda att detta fragment har "några kännetecken för Cézannes målarstil", bara för att sända konstnären i sin helhet med påståendet att "resten" av hans produktion är mycket på samma sätt'". Eftersom Rey inte publicerade uppsatser kom hans filosofiska idéer till uttryck i hans skönlitteratur, både i prosa och på vers. Dikter som direkt eller (ibland) beslöjat handlar om de huvudsakliga principerna i den judisk-kristna religiösa läran – som " Bajka " (sagan), " Ojcze nasz " (Fader vår) eller " Raz kozie śmierć " (En gång en död Befell a Goat) som citerar (på hebreiska) ett av de sju sista orden i den hånfulla kontexten av en pastoral dity - kan kränka religiösa känslor, uttrycksfulla som de är för hans djupa agnosticism och hans radikala ifrågasättande av sanningsvärdet av den doktrinen.

Som litteraturkritiker trodde Sydor Rey att Boris Pasternaks roman Doktor Zhivago var djupt tacksam till Hemingways A Farewell to Arms , trots att Hemingway hade varit "tjockhudad och effektdriven" i motsats till Pasternaks egenskaper . bräcklig intelligens och delikatess. Han var en beundrare av verken av Thornton Wilder , till vilken han tillägnade en dikt (med titeln " Festyn " - "A Village Fair"; översatt i The Daily Orange 1966 som "Picnic"), och erkände att han stod i skuld när han skrev Księga . rozbitków till stilen i Wilders pjäs Our Town .

Hans samlade papper från perioden mellan 1940 och 1969 - Sydor Rey Papers - finns bevarade i Special Collections Research Center vid Syracuse University Library i Syracuse, New York , efter att ha donerats till institutionen av författaren 1966. Några av hans korrespondens med Salo Wittmayer Baron finns också bevarad bland den senares tidningar - The Salo W. Baron Papers, 1900–1980 - i Department of Special Collections of Stanford University Libraries , medan hans korrespondens med den berömda kritikern Michał Chmielowiec (1918– 1974) förvaras bland de senares tidningar i Archiwum Emigracji vid Nicolaus Copernicus University Library i Toruń .

Arbetar

Poesimonografier

• Pieśni mówione ("Utalade sånger"; 1945)
• Własnymi słowami ("Med mina egna ord"; 1967)

Utvald poesi i tidskrifter

• "***" (namnlös dikt som börjar med orden "Jak każdy, z prochu powstał..." (Som allt det där ur askan har rest sig...); Wiadomości: tygodnik (London), vol. 12, nr [24] ( 585), 16 juni 1957, s. 1)
• "List" ("Ett brev"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 12, nr 51/52 (612/613), 22–29 december 1957, s. 1; publicerades därefter i Własnymi słowami )
• "Cisza" ("Tystnad"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 13, nr 29/30 (642/643), 20–27 juli 1958, s. 1)
• "Smutek" ("Sorgen"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 13, nr 51/52 (664/665), 21–28 december 1958, s. 5; publicerades därefter i Własnymi słowami )
• "Najcichszy krok" ("Det tystaste steget"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 14, nr 42 (707), 18 oktober 1959, s. 1)
• "Niebo jest moim domem" ("Himlen är mitt hem"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 15, nr 9 (726), 28 februari 1960, s. 1)
• "Na pustyni" ("I vildmarken"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 15, nr 17 (734), 24 april 1960, s. 1; publicerades därefter i Własnymi słowami )
• "Miasto na Long Island" ("En stad på Long Island"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 15, nr 23 (740), 5 juni 1960, s. 1; publicerades därefter i Własnymi słowami )
• "Bajka" ("Sagan"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 15, nr 51/52 (768/769), 18–25 december 1960, s. 4; en kritik av den grundläggande soteriologiska grundsatsen i kristen lära)
• "Dobrzy sąsiedzi" ("Goda grannar"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 5 (774), 29 januari 1961, s. 5; en humoristisk kvat tillägnad Konstanty Ildefons Gałczyński , som jämförs i dedikation, och i själva dikten, till Dylan Thomas , hans goda dryckeskompis och "granne i [samma] kista"; senare publicerad i Własnymi słowami )
• "Poezja nierymowana" ("Tom vers"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 21 (790), 21 maj 1961, s. 5; a fraszka eller bagatelle, epigram : se fraszka )
• "Kłamca" ("Lögnaren"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 21 (790), 21 maj 1961, s. 5; a fraszka eller bagatelle, epigram : se fraszka )
• "Ojcze nasz" ("Vår Fader"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 52/53 (821/822), 24–31 december 1961, s. 3; en kritik av den grundläggande soteriologiska grundsatsen i den kristna läran; senare publicerad i Własnymi słowami )
• "Wioska po wojnie" ("En by efter kriget"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 52/53 (821/822), 24–31 december 1961, s. 3; om ursprungsbyn )
• "Banita" ("Den förvisade"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 52/53 (821/822), 24–31 december 1961, s. 3; på egen exil som poet)
• "Festyn" ("A Village Fair"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 18, nr 37 (911), 15 september 1963, s. 1; tillägnad Thornton Wilder ; översatt som "Picnic" i The Daily Orange av den 15 april 1966)
• "Całopalenie" ("Förintelsen"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 19, nr 18 (944), 3 maj 1964, s. 1)
• "Mi ato?" ("Och hur är det med mig?"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 12, nr 4 (1086), 22 januari 1967, s. 6; publicerades därefter i Własnymi słowami )
• "Kraniec miasta" ("Om stadens gränser"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 12, nr 4 (1086), 22 januari 1967, s. 6; senare publicerad i Własnymi słowami )
• "Smak słowa i śmierci" ("Smaken av ordet och döden"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 12, nr 4 (1086), 22 januari 1967, s. 6; tillägnad "minnet av Zuzanna Ginczanka "; publicerades därefter i Własnymi słowami )
• "Raz kozie śmierć" ("En gång drabbade en död en get"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 12, nr 4 (1086), 22 januari 1967, s. 6; en kritik av den grundläggande soteriologiska grundsatsen i Kristen doktrin, som citerar de hebreiska orden " Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig "; senare publicerad i Własnymi słowami )
• "Bestia" ("Odjuret"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 12, nr 4 (1086), 22 januari 1967, s. 6; publicerades därefter i Własnymi słowami )
• "Egzystencjalizm" ("Existentialism"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 12, nr 4 (1086), 22 januari 1967, s. 6; publicerades därefter i Własnymi słowami )
• "Śpiew ptaków" ("Fågelsång"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 27, nr 12 (1355), 19 mars 1972, s. 1)
• "W naszym ogródku" ("I vår lilla trädgård"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 27, nr 12 (1355), 19 mars 1972, s. 1)
• "Na wystawie Picassa" ("På en Picasso-utställning"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 28, nr 18 (1414), 6 maj 1973, s. 6; en kritik, på vers, av kubismen )
• "Obieżyświat" ("Globetrottern"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 31, nr 2 (1554), 11 januari 1976, s. 3; en självbiografisk reflektion på vers)
• "Vincent i Theo" ("Vincent och Theo"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 31, nr 2 (1554), 11 januari 1976, s. 3; tillägnad "till minnet av Cyprian Norwid " )
• "Wrocław–Lwów" (" Wrocław – Lvov "; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 31, nr 21 (1573), 23 maj 1976, s. 6; tillägnad "till minnet av Józef Wittlin ")

Romaner

• Kropiwniki ("Kropiwniki"; 1937)
• Księga rozbitków ("De skeppsbrutnas bok", även kallad "The Book of Survivors", och "The Book of the Wrecked"; 1959)
• Ludzie miejscowi ("Platsens folk"; se nedan )

Księga rozbitków avbetalningar

• Anioł-Stróż ("Skyddsängel"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 12, nr 40 (601), 6 oktober 1957, s. 1; Skyddsängel: A Story , tr. N. Guterman, Commentary , volym 67, nr 2, februari 1979, s. 58: se online)
• Mój mit ("Min myt"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 13, nr 7 (620), 16 februari 1958, s. 3)
• Nekrofilia ("Necrophilia"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 13, nr 17 (630), 27 april 1958, s. 4)
• Felicja ("Felicia"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 13, nr 28 (641), 13 juli 1958, s. 3)
• Portret bez twarzy ("Porträtt utan ansikte"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 13, nr 44 (657), 2 november 1958, s. 3; tr. N. Guterman, Transatlantic Review , nr 17, Hösten 1964)
• Trzy fragmentering: Handlarz sztuki; Janczar; Bob ("Three Fragments: The Art Dealer; Ludwik Janczar; Bob"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 14, nr 10 (675), 8 mars 1959, s. 3)
• Trzy szkice: Maska pośmiertna; Nauczyciel; Lekarz ("Three Sketches: The Death Mask; The Teacher; The Physician"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 14, nr 23 (688), 7 juni 1959, s. 3)
• Earth: A Story (tr. N. Guterman, Commentary , vol. 33, nr 3, mars 1962, s. 226: se online)

Ludzie miejscowi avbetalningar

• Konfident (" Pallduvan "; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 17, nr 12 (834), 25 mars 1962, s. 3)
• Krawiec Grzegorz ("Skräddaren som heter Gregory"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 17, nr 20 (842), 20 maj 1962, s. 2)
• Emilia i Antoni ("Emily och Anthony"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 17, nr 34 (856), 26 augusti 1962, s. 3; ett fragment av ett oidentifierat "större verk", men karaktärer som känns igen från Ludzie miejscowi )
• Edmund ("Edmund"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 17, nr 49 (871), 9 december 1962, s. 2)
• Ofiara i radość ("Offret och glädjen"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 18, nr 21 (895), 26 maj 1963, s. 3)
• Pearl ("Pearl"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 18, nr 25 (899), 23 juni 1963, s. 3; ämnet är en amerikansk kvinna under perioden av den så kallade Second Red Scare )
• Pan własnego życia ("Mästaren över sitt eget liv"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 18, nr 30 (904), 28 juli 1963, s. 2)
• Dwór ("Herrgården"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 19, nr 4 (930), 26 januari 1964, s. 3)
• Śmierć nieuzasadniona ("Oförklarad död"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 19, nr 19 (945), 10 maj 1964, s. 3)
• Pan i sługa ("Mästaren och tjänaren"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 19, nr 38 (964), 20 september 1964, s. 2)
• Dysputa ("En disputation"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 19, nr 42 (968), 18 oktober 1964, s. 2)
• Przytułek ("En fristad"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 19, nr 46 (972), 15 november 1964, s. 3)
• Wariacje na temat śmierci ("Variationer på temat döden"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 20, nr 23 (1001), 6 juni 1965, s. 2–3)
• Scena miłosna ("En kärleksscen"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 20, nr 28 (1006), 11 juli 1965, s. 2)
• Bankiet ("Banquet"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 20, nr 34 (1012), 22 augusti 1965, s. 2)
• Swaty ("Matchmaking"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 20, nr 41 (1019), 10 oktober 1965, s. 4)
• Lekcja historii ("A Lesson of History"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 21, nr 19 (1049), 8 maj 1966, s. 4)

Korta historier

• Spowiedź ("En bekännelse"; Republika Dzieci ( Łódź ), nr 23 (58), 3 juni 1931, s. 5)
• Królestwo Boże ("Guds rike"; Przedmieście , ed. H. Boguszewska & J. Kornacki, Warszawa , Towarzystwo Wydawnicze Rój, 1934, s. 158–177)
• Spacer ("A Walk"; Nowy Głos (en judisk dagstidning i Warszawa ), vol. 2, nr 155, 5 juni 1938, s. 7)
• Odzyskane dzieciństwo ("Barndomen återvunnen"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 15, nr 5 (722), 31 januari 1960, s. 3; berättelsen om ett medelålders par som gifter sig, till deras hån. grannar i byn, som får ett visst mått av respekt först efter deras första barns död)
• Generał ("Generalen"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 15, nr 14 (731), 3 april 1960, s. 2; ursprungligen publicerad i en engelsk översättning av Irena Morska i Polish Authors of Today and Yesterday: Bartkiewicz, Falkowski, Gojawiczynska, Morska, Muszal, Olechowski, Orzeszko, Prus, Rey, Reymont, Sienkiewicz, Szymanski, Zeromski, komp. I. Morska, New York City, S. F. Vanni, 1947, s. 85–90)
• Shulim: A Story ( Commentary , vol. 29, nr 4, april 1960, s. 324: se online ; även publicerad i (brasiliansk) portugisisk översättning som Pogrom: A História de Schulim in Entre dois mundos , comp. & ed. A. Rosenfeld, et al. , São Paulo , Editôra Perspectiva, 1967)
• Ksiądz-technik ("The Technician Priest"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 15, nr 26 (743), 26 juni 1960, s. 2)
• Cudotwórca ("Mirakelarbetaren"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 15, nr 40 (757), 2 oktober 1960, s. 2)
• Jadłodajnia ("Matsalen"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 15, nr 47 (764), 20 november 1960, s. 3)
• Cisza ("Peace and Quiet"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 23 (792), 4 juni 1961, s. 3; berättelsen om en advokat som, på jakt efter andrum från sin frustrerande fru, är dirigerad till en "tyst och avskild" tillflyktsort som han vid ankomsten (efter en lång resa) i stället finner överfull av unga festglada, bara för att bli fysiskt överfallen av den ensamma medelålders invånare som han oförsiktigt föreslår en förändring av pensionat - och vem som visar sig vara ägaren)
• Hitler's Mother ( The Noble Savage magazine, nr 5, [ Sl ], Meridian Books [ Cleveland , World Publishing Co.], 1962, s. 161)
• Stella: A Story (tr. N. Guterman, Commentary , vol. 36, nr 6, december 1963, s. 473: se online)
• Iwancio ("Iwancio"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 22, nr 32 (1114), 6 augusti 1967, s. 3; ursprungligen publicerad i en engelsk översättning av Samuel Sorgenstein i Polish Authors of Today and Yesterday: Bartkiewicz , Falkowski, Gojawiczynska, Morska, Muszal, Olechowski, Orzeszko, Prus, Rey, Reymont, Sienkiewicz, Szymanski, Zeromski, komp. I. Morska, New York City, S. F. Vanni, 1947, s. 91–98)

Litteraturkritik

• "Pasternak i Hemingway" ("Pasternak och Hemingway"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 14, nr 9 (674), 1 mars 1959, s. 6)
• "Nasz stosunek do twórczości Sienkiewicza: Sydor Rey" ("The Reception of the Work of Sienkiewicz : Sydor Rey"; Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 7 (776), 12 februari 1961, s. 5)
• "Pisarki" ("Kvinnliga författare"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 18 (787), 30 april 1961, s. 6; om överlägsenheten hos skrifter producerade av kvinnor)
• "Para Mistrzów" ("Två mästare"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 20 (789), 14 maj 1961, s. 6; som hyllar två författares meriter, Kazimiera Iłłakowiczówna (1892–1983) och Jan Rostworowski (1919–1975))
• "Balzac i Victor Hugo" (" Balzac och Victor Hugo "; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 16, nr 36 (805), 3 september 1961, s. 4)
• "Barabasz i Judasz" ("Barabbas och Judas"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 17, nr 3 (825), 21 januari 1962, s. 4; om Nikos Kazantzakis roman The Kristi sista frestelse och antisemitism )
• "Deser czy danie główne?" ("A Dessert or the Main Dish?"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 17, nr 14 (836), 8 april 1962, s. 6; om polska författare marginaliserade i litterära tidskrifter )
• "Polska szkoła poetycka" ("Polska skolan för poesi"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 17, nr 24 (846), 17 juni 1962, s. 6; om Zofia Bohdanowiczowas poesi , 1898–1965)
• "O sztuce Gombrowicza" ("Om konsten att Gombrowicz"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 18, nr 29 (903), 21 juli 1963, s. 4; om det litterära hantverket av Witold Gombrowicz och Stanisław Przybyszewski )
• "Trza" ("Gotta"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 28, nr 3 (1399), 21 januari 1973, s. 6; om Józef Łobodowskis litterära hantverk, humoristiskt: " man får inte säga 'måste'; man måste säga 'borde'")

Brev

• "Teatr śmierci" ("Dödens teater"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 31, nr 7 (1559), 15 februari 1976, s. 6; om bekantskapen med Michael Atkins från London)
• "Która noga?" ("Vilket ben?"; brev till redaktören, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 33, nr 52/53 (1708/1709), 24–31 december 1978, s. 12; om Witold Gombrowicz besök till Ziemiańska caféet)

Inspelningar

• Den polska nationella sändaren, Polskie Radio , har en 20 minuters inspelning av en intervju med Sydor Rey genomförd av skådespelaren Aleksander Bardini den 26 mars 1963, där ett fragment av Reys roman Ludzie miejscowi (då ett pågående arbete) är läst av Bardini.

• Biografi vid Syracuse University Library i Syracuse (New York)

Bibliografi

• Polska författare av idag och i går: Bartkiewicz, Falkowski, Gojawiczynska, Morska, Muszal, Olechowski, Orzeszko, Prus, Rey, Reymont, Sienkiewicz, Szymanski, Zeromski , komp . I. Morska, New York City, S. F. Vanni, 1947, sid xvi.
• Zofia Kozarynowa, "O Księdze rozbitków ", Wiadomości: tygodnik (London), vol. 14, nr 48 (713), 29 november 1959, sidan 4. (En recension av Księga rozbitków ; illustrerad av ett sällsynt fotografi av Sydor Rey.)
• Gerald Popiel, "The Memories of an Amputee", The Polish Review , vol. 7, nr 2, våren 1962, sid 105–110. (En recension av Księga rozbitków .)
• [Anonym], "Kronika: Sydor Rey w zbiorach Syracuse University" (Krönika: Sydor Rey bland innehaven av Syracuse University Library), Wiadomości: tygodnik (London), vol. 21, nr 21 (1051), 22 maj 1966, sid 6.
• Marian Pankowski , "Rzeczywistość nieokrzesana, czyli o wierszach Sydora Reya" (Uncouth Reality: About the Poetry of Sydor Rey), Wiadomości: tygodnik (London), vol. 23, nr 39 (1174), 29 september 1968, sidan 4. (En recension av Reys diktsamling Własnymi słowami (1967); se även Reys svar, "W obronie własnej" (I självförsvar), brev till redaktör, Wiadomości: tygodnik (London), vol. 23, nr 45 (1180), 10 november 1968, sid 6.)
•   Richard Sokoloski, "'... Något som binder oss': Brev från Paweł Mayewski till Tadeusz Różewicz", The Polish Review , vol. 45, nr 2, 2000, sid 131–170.