Setesvein
Setesvein eller setesvenn är namnet på medeltida och förreformatoriska väpnade sidor som agerade som lokala representanter för en biskop eller för en feodalherre i Norge . Setesveins mellan 1350 och 1537 är vanligtvis förknippade med den katolske ärkebiskopen , på vars vägnar de utövade administrativa och militära funktioner i sina respektive distrikt. Clerical setesveins var särskilt talrika i Nordnorge , där de utgör en viktig del av den regionala överklassens historia.
Etymologi och definition
Ordet setesvein består av sete , som betyder 'säte, bostad', och svein , som betyder 'ung tjänare' eller 'sida' . Den härstammar från fornnorska setusveinn . Under danskt inflytande stavades ordet sædesvend , varifrån den moderna, men idag mindre använda formen setesvenn härstammar. Medan svein betraktas som norsk nynorsk och svenn huvudsakligen används i norskt bokmål (inklusive riksmål ), är formen setesvein dominerande i båda språken.
I allmänhet var en svein eller en huskarl ( huskarl ) en sida som bodde vid en domstol, medan en setesvein var knuten till en domstol, men hade egen bostad; alltså ordet sete . Johan Fritzners ordbok över fornnorska definierar en setusveinn som en huskarl som står i en lånars eller biskops tjänst utan att bo på sin herres bostad eller hov.
Bland annat nämns setesveins i flera Diplomatarium Norvegicum- dokument och i Hirds Codex . Exempel är:
- RB 7119: þeir sem Noregs konungar hafa áðr leitt í sínum lögum nökkura setusveina at hafa
- DN III, 477 (35812): engin várra skal fleiri húskarla ok setusveina hafa en sem lögbók ok hirðskrá vátta
- DN VIII, 592 (58323)
- DN IX, 69413: alle the knaber therinde och sædescwenne
Historia
Fram till 1350
En svein var ursprungligen en beväpnad page som var i tjänst hos och vistades vid en hövdings hov . Därefter separerade de i en sekulär och en prästerlig sektion. Under högmedeltiden (1130–1350) och senmedeltiden ( 1350–1537) var en sida normalt en person som hade kommit in på en biskops eller en feodalherres domstol . Det var brukligt att unga män av lägre adel och av lokala och rika familjer tjänstgjorde vid ärkebiskopens hov (som en svein ) tills han återvände till sitt distrikt, där han agerade som sin herres representant (som en setesvein ).
I Celestine III:s påvliga bulle den 15 juni 1194 fick sekulära officerare av ärkebiskopen frihet från alla skatter och militära plikter. Enligt Sättargjerd från 1277 (en konkordat mellan kyrkan och kungen ), som godkändes av påven Gregorius X , hade citat behövs ärkebiskopen rätt att ha 100 setesveins, [ ] och detta utan att betala skatt. Likaså kunde varje biskop ha 40 setesveins. [ citat behövs ]
Under digerdöden ( ca 1348–1353) ställdes setesveins i tjänst för sekulära adelsmän (riddare) under direkt kontroll av kungen. Detta representerade slutet på gruppen av sekulära setesveins.
1350–1537
Under senmedeltiden satt prästsetsvennar främst längs kusten, från Sogn i Västnorge till Finnmark i Nordnorge . Deras funktion var att förvalta ärkebiskopens gods, till exempel genom att driva in skatter. Dessutom handlade de, dels själva och dels för ärkebiskopens räkning. På 1530-talet fanns det minst 69 setesveiner i Norge, varav 49 i Nordnorge. Anledningen till deras många närvaro i denna region var det viktiga fisket och den tillhörande exporten till Kontinentaleuropa.
Även om de inte var adliga ex officio , hade setesveins i allmänhet samma sociala och ekonomiska ställning som lägre adel. Det är känt att några setesveiner fick "ädel frihet" av ärkebiskopen. Clerical setesveins rekryterades främst bland lägre adel och mycket rika bönder. [ citat behövs ]
Liksom adeln åtnjöt setesveins full skattefrihet för sina sätesgårdar . De hade frihet från leidang (militärtjänst); dock kunde ärkebiskopen beordra dem till militärtjänst för ärkestiftet.
Efter reformationen 1537, när ärkebiskopen gick i exil och den katolska kyrkan i Norge upplöstes och ersattes av den norska kyrkan , förlorade setesveins den rättsliga grund som deras ställning vilade på. Dessutom skickade kung Christian III soldater för att plundra kusten och straffade och konfiskerade varor från setesveins som hade stött ärkebiskopen.
Efter 1537
Under de följande åren fortsatte de flesta setesveins att vara handlare och speditörer. Några av dem förblev tydligen lokala företrädare för kyrkan, nu under den nya, lutherska superintendenten och kannikerna i Nidaros . Medlemmar av denna klass av ex-setesveins var kända som pages ( norska : knape, knabe ; lit. 'pojke') och är idag kända under den icke-officiella termen page adel ( norska : knapeadel, knabeadel ). De hörde till den övre samhällsklassen i Nordnorge på 1500- och 1600-talen och flera nordländska släkter härstammar från dem. Deras sociala betydelse och deras inverkan på kulturen har varit betydande i regionen.
Information och statistik
I en lista från 1533, som heter Sancte Oluffz domkirkis Szeteswenne (Setesveins of the Cathedral of St. Olaf ), finner man att Olav Engelbrektsson , ärkebiskop av Nidaros hade 69 setesveiner. Slutar med 'etc.', listan är tydligen ofullständig.
1533 års lista: Statistik
Område | Distrikt | siffra | Ref. |
---|---|---|---|
Nordnorge | Finnmark | 18 | |
Troms och Senja | 16 | ||
Vesterålen och Lofoten | 5 | ||
Salten och Helgeland | 10 | ||
Mellersta Norge | Fosen | 3 | |
Gauldalen | 1 | ||
Västra Norge | Nordmøre | 2 | |
Romsdal | 1 | ||
Nordfjord | 1 | ||
Sogn | 1 | ||
Östra Norge | Gudbrandsdalen | 1 | |
Opplanda | 9 | ||
Utomlands | Island | 2 |
1533 års lista: Namn och platser
Följande lista bygger huvudsakligen på Ludvig Ludvigsen Daaes framställning av 1533 års setesveinslista. Presentationen är en del av en artikel som heter Den Throndhjemske Erkestols Sædesvende og Frimænd ( 1890). Daaes presentation innehåller ytterligare kommentarer och referenser. Dessa finns inte med i listan nedan.
Namn (original ortografi) |
Namn (modern eller alternativ ortografi) |
Plats (original ortografi) |
Plats (modern ortografi) |
Kommentarer | Ref. |
---|---|---|---|---|---|
Mogns Laffrinsen | Mons Lavransson | Wordøyn | Vardøya | ||
Halword Søgnn | Hallvard — | Wordøyn | Vardøya | Listan innehåller ytterligare information. | |
Henrik Ysackson | Henrik Isaksson | Wordøyn | Vardøya | ||
Oluff Keelsson | Olav Kjellsson | Matkowr | Makkaur | ||
Erlend Skott | Erlend Skotte | Umgong | Omgang | 'Skott' betyder ' man från Skottland '. | |
Peder Iffversson | Per Ivarsson | Umgong | Omgang | Hans namn stryks ut i listan. | |
Jon Goutisonn | Jon Gauteson | Skitningsberg | Skjøtningsberg | ||
Oluf Alffzon | Olav Alvsson | Skitningsberg | Skjøtningsberg | Listan innehåller ytterligare information. | |
Reider Andersson | Reidar Andersson | Kelwiken | Kjelvika | ||
Lasse Jute | Lasse Jyde | Tuffuenes | Låtar | 'Jute' betyder ' man från Jylland '. | |
Laffrens Bentsson | Lavrans Bentsson | Tuffuenes | Låtar | Hans namn stryks ut i listan. | |
Welick | Tuffuenes | Låtar | Hans namn stryks ut i listan. | ||
Saxe | Helmisøynn | Hjelmsøya | |||
Mogns Olufson | Mons Olavsson | Ingen | Ingøya | ||
Stein Halvordson | Stein Hallvarsson | Ingen | Ingøya | ||
Andor Siurdson | Andor Sjursson | Söderwer | Sørvær | ||
Peder Booson | Söderwer | Sørvær | |||
Jacop | Jakop | Söderwer | Sørvær | ||
Peder Hemmingson | Per Hemmingsson | Trumsen | Troms | Listan innehåller ytterligare information. | |
Matz Scriffuer | Mats Skriver | Trumsen | Troms |
'Scriffwer', med andra stavningar, är ett efternamn och ett yrke som betyder ' författare '. Listan innehåller ytterligare information. |
|
Torstein Engelbretson | Torstein Engelbrektsson | Trumsen | Troms | En bror till ärkebiskop Olav Engelbrektsson . | |
Jon Skarffw | Jon Skarv | Trumsen | Troms | Hans namn är utstruket i listan. | |
Ammund | Amund | Trumsen | Troms | ||
Oluf Ericsson | Olav Eiriksson | Trumsen | Troms |
Uppenbarligen lagts till i listan senare. Listan innehåller ytterligare information. |
|
Aslak Engelbrictson | Aslak Engelbrektsson | Trondenes | Trondenes |
Listan innehåller ytterligare information. En bror till ärkebiskop Olav Engelbrektsson . |
|
Oluf Tordson | Olav Tordsson | Trondenes | Trondenes | ||
Oluf Engelbrictson | Olav Engelbrektsson | Trondenes, Roglen | Trondenes, Rogla | ||
Oluf Amundson | Olav Amundsson | Trondenes | Trondenes | ||
Nils Seborg | Trondenes | Trondenes | Hans namn är utstruket i listan. | ||
Oluf Halvordson | Olav Hallvardsson | Trondenes | Trondenes | Hans namn är utstruket i listan. | |
Lasse Jenson | Lasse Jensson | Trondenes | Trondenes | Listan innehåller ytterligare information. | |
Oluf Halvordson | Olav Hallvardsson | Torsken | Torsken | ||
Nils Seborgh | — | — | |||
Jens Jwte | Jens Jute | — | — | 'Jwte' betyder ' man från Jylland '. | |
Oluf person | Olav Persson | Andenes | Andenes | ||
Rasmus Scriffwer | Rasmus Skriver | Westeraalen | Vesterålen | 'Scriffwer', med andra stavningar, är ett efternamn och ett yrke som betyder ' författare '. | |
Sylvester | Sylvester | Lofothen | Lofoten | Listan innehåller ytterligare information. | |
Jens Nilsson | Jens Nilsson | Røster | Røst | ||
Iver Jonson | Ivar Jonsson | Løddingen | Lødingen | ||
Jon Haagenson | Jon Håkonsson | Salten | Salten | ||
Nils Degen | Nils Degn | Salten | Salten | 'Degen' betyder ' diakon '. | |
Knudt Torleffzon | Knut Torleivsson | Salten | Salten | ||
Jens Jwte | Jens Jute | Salten | Salten |
'Jwte' betyder ' man från Jylland '. Listan innehåller ytterligare information. |
|
Stefan Andersson | Stefan Andersson | Gildeskaalen | Gildeskål | Listan innehåller ytterligare information. | |
Michil Teyste | Mikkel Teiste | Rødøyn | Rødøy | Teiste var en adlig släkt. | |
Peder Gouteson | Per Gauteson | Rødøyn | Rødøy | Listan innehåller ytterligare information. | |
Stig | Stig | Rødøyn, Nesøyn | Rødøy, Nesøya | Listan innehåller ytterligare information. | |
Olwff Kuse | Olav Kusse | Alstehough | Alstahaug |
Kusse var en adlig familj. Listan innehåller ytterligare information. |
|
Nils Smydht | Nils Smidt | Alstehough | Altstahaug | 'Smidt', med andra stavningar, är ett släktnamn som betyder ' smed '. | |
Anders Amundson | Anders Amundsson | Fosen | Fosen | ||
Jacob Syndmør | Fosen | Fosen | Listan innehåller ytterligare information. | ||
Haftor Keelson | Havtor Kjellsson | Fosen | Fosen | Listan innehåller ytterligare information. | |
Nils | Nils | Qvernes, Ykersøyn | Kvernes , Ekkilsøy | Listan innehåller ytterligare information. | |
Nils Benctson | Nils Bentsson | Qvernes | Kvernes | ||
Elef | Eiliv | Søndmør, Sunnes | Sunnmøre , ... | Listan innehåller ytterligare information. | |
Esbjørn Erichsen | Asbjørn Eiriksson | Romsdalen | Romsdalen | Listan innehåller ytterligare information. | |
Jens Klokkegyther | Nordfjord | Nordfjord | |||
Gunnar Ragnesson | Gunnar Ragneson | Sogn | Sogn | ||
Erik | Eirik | Gouldalen, Vinsnes | Gauldalen , Vinsnes | Listan innehåller ytterligare information. | |
Erre | Doffre | Dovre | |||
Østen Kloot | Øystein — | — | — | ||
Oluf Siurdsøn | Olav Sjursson | Haghe | ? | ||
Oluff | Olav | — | — | ||
Henning Munk | Henning Munk | Lwm | Lom | Listan innehåller ytterligare information. | |
Tord Vidersonn | Tord Vidarsson | — | — |
Hans namn stryks ut i listan. Listan innehåller ytterligare information. |
|
Endrit Jensson | Eindride Jensson | — | — | Listan säger 'Endrit Jensson Anno MDXXXV'. | |
Søffwerin | Søren | Gyle | ? | Listan innehåller ytterligare information. | |
Oluff Lagmand |
Olav lagmann (norsk) Ólafur lögmaður (isländsk) |
Ysland | Ö | En 'lagmand' var en lagman . | |
Jørgen Halsteinsson | Jørgen Halsteinsson | — | — |
- ^ Fritzner: setusveinn
- ^ Hamre (1970), sid. 161.
- ^ a b c d e f g h i j k l m n Ytreberg (1980), sid. 17.
- ^ Ytreberg (1980), sid. 18.
- ^ a b c d e f g h i j k l m n o p q r Daae (1890), sid. 5.
- ^ a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u Daae (1890), sid. 6.
- ^ a b c d e f g h i j k l m n o Daae (1890), sid. 7.
- ^ a b c d e f g h i j k Daae (1890), sid. 8.
- ^ a b c d Daae (1890), sid. 9.
Litteratur
- Benedictow, OJ & Mykland, Knut (1977). Norges historie 5 : Fra rike til provinsen 1448–1536 . ISBN 978-82-02-03429-0 .
- Daae, Ludvig Ludvigsen: Den Throndhjemske Erkestols Sædesvende og Frimænd , s. 1–27 i Historisk Tidsskrift , vol, III, serie 1. Kristiania , 1890.
- Hamre, Lars: Setesvein , s. 161–164 i Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder , vol. 15. Köpenhamn , 1970.
- Sigurðsson, Jón Viðar (1999). Norsk historie 800–2000 : Norsk historie 1300–1625 : eit rike tek form . ISBN 978-82-521-5545-7 .
- Ytreberg, Nils Andreas (1980). Nordlandske handelssteder : virke, hverdag, reiseliv, fest . ISBN 978-82-7028-460-3 .