Setesvein

Setesvein eller setesvenn är namnet på medeltida och förreformatoriska väpnade sidor som agerade som lokala representanter för en biskop eller för en feodalherre i Norge . Setesveins mellan 1350 och 1537 är vanligtvis förknippade med den katolske ärkebiskopen , på vars vägnar de utövade administrativa och militära funktioner i sina respektive distrikt. Clerical setesveins var särskilt talrika i Nordnorge , där de utgör en viktig del av den regionala överklassens historia.

Etymologi och definition

Ordet setesvein består av sete , som betyder 'säte, bostad', och svein , som betyder 'ung tjänare' eller 'sida' . Den härstammar från fornnorska setusveinn . Under danskt inflytande stavades ordet sædesvend , varifrån den moderna, men idag mindre använda formen setesvenn härstammar. Medan svein betraktas som norsk nynorsk och svenn huvudsakligen används i norskt bokmål (inklusive riksmål ), är formen setesvein dominerande i båda språken.

I allmänhet var en svein eller en huskarl ( huskarl ) en sida som bodde vid en domstol, medan en setesvein var knuten till en domstol, men hade egen bostad; alltså ordet sete . Johan Fritzners ordbok över fornnorska definierar en setusveinn som en huskarl som står i en lånars eller biskops tjänst utan att bo på sin herres bostad eller hov.

Bland annat nämns setesveins i flera Diplomatarium Norvegicum- dokument och i Hirds Codex . Exempel är:

  • RB 7119: þeir sem Noregs konungar hafa áðr leitt í sínum lögum nökkura setusveina at hafa
  • DN III, 477 (35812): engin várra skal fleiri húskarla ok setusveina hafa en sem lögbók ok hirðskrá vátta
  • DN VIII, 592 (58323)
  • DN IX, 69413: alle the knaber therinde och sædescwenne

Historia

Fram till 1350

En svein var ursprungligen en beväpnad page som var i tjänst hos och vistades vid en hövdings hov . Därefter separerade de i en sekulär och en prästerlig sektion. Under högmedeltiden (1130–1350) och senmedeltiden ( 1350–1537) var en sida normalt en person som hade kommit in på en biskops eller en feodalherres domstol . Det var brukligt att unga män av lägre adel och av lokala och rika familjer tjänstgjorde vid ärkebiskopens hov (som en svein ) tills han återvände till sitt distrikt, där han agerade som sin herres representant (som en setesvein ).

I Celestine III:s påvliga bulle den 15 juni 1194 fick sekulära officerare av ärkebiskopen frihet från alla skatter och militära plikter. Enligt Sättargjerd från 1277 (en konkordat mellan kyrkan och kungen ), som godkändes av påven Gregorius X , hade citat behövs ärkebiskopen rätt att ha 100 setesveins, [ ] och detta utan att betala skatt. Likaså kunde varje biskop ha 40 setesveins. [ citat behövs ]

Under digerdöden ( ca 1348–1353) ställdes setesveins i tjänst för sekulära adelsmän (riddare) under direkt kontroll av kungen. Detta representerade slutet på gruppen av sekulära setesveins.

1350–1537

Under senmedeltiden satt prästsetsvennar främst längs kusten, från Sogn i Västnorge till Finnmark i Nordnorge . Deras funktion var att förvalta ärkebiskopens gods, till exempel genom att driva in skatter. Dessutom handlade de, dels själva och dels för ärkebiskopens räkning. På 1530-talet fanns det minst 69 setesveiner i Norge, varav 49 i Nordnorge. Anledningen till deras många närvaro i denna region var det viktiga fisket och den tillhörande exporten till Kontinentaleuropa.

Även om de inte var adliga ex officio , hade setesveins i allmänhet samma sociala och ekonomiska ställning som lägre adel. Det är känt att några setesveiner fick "ädel frihet" av ärkebiskopen. Clerical setesveins rekryterades främst bland lägre adel och mycket rika bönder. [ citat behövs ]

Liksom adeln åtnjöt setesveins full skattefrihet för sina sätesgårdar . De hade frihet från leidang (militärtjänst); dock kunde ärkebiskopen beordra dem till militärtjänst för ärkestiftet.

Efter reformationen 1537, när ärkebiskopen gick i exil och den katolska kyrkan i Norge upplöstes och ersattes av den norska kyrkan , förlorade setesveins den rättsliga grund som deras ställning vilade på. Dessutom skickade kung Christian III soldater för att plundra kusten och straffade och konfiskerade varor från setesveins som hade stött ärkebiskopen.

Efter 1537

Under de följande åren fortsatte de flesta setesveins att vara handlare och speditörer. Några av dem förblev tydligen lokala företrädare för kyrkan, nu under den nya, lutherska superintendenten och kannikerna i Nidaros . Medlemmar av denna klass av ex-setesveins var kända som pages ( norska : knape, knabe ; lit. 'pojke') och är idag kända under den icke-officiella termen page adel ( norska : knapeadel, knabeadel ). De hörde till den övre samhällsklassen i Nordnorge på 1500- och 1600-talen och flera nordländska släkter härstammar från dem. Deras sociala betydelse och deras inverkan på kulturen har varit betydande i regionen.

Information och statistik

I en lista från 1533, som heter Sancte Oluffz domkirkis Szeteswenne (Setesveins of the Cathedral of St. Olaf ), finner man att Olav Engelbrektsson , ärkebiskop av Nidaros hade 69 setesveiner. Slutar med 'etc.', listan är tydligen ofullständig.

1533 års lista: Statistik

Område Distrikt siffra Ref.
Nordnorge Finnmark 18
Troms och Senja 16
Vesterålen och Lofoten 5
Salten och Helgeland 10
Mellersta Norge Fosen 3
Gauldalen 1
Västra Norge Nordmøre 2
Romsdal 1
Nordfjord 1
Sogn 1
Östra Norge Gudbrandsdalen 1
Opplanda 9
Utomlands Island 2

1533 års lista: Namn och platser

Följande lista bygger huvudsakligen på Ludvig Ludvigsen Daaes framställning av 1533 års setesveinslista. Presentationen är en del av en artikel som heter Den Throndhjemske Erkestols Sædesvende og Frimænd ( 1890). Daaes presentation innehåller ytterligare kommentarer och referenser. Dessa finns inte med i listan nedan.


Namn (original ortografi)

Namn (modern eller alternativ ortografi)

Plats (original ortografi)

Plats (modern ortografi)
Kommentarer Ref.
Mogns Laffrinsen Mons Lavransson Wordøyn Vardøya
Halword Søgnn Hallvard — Wordøyn Vardøya Listan innehåller ytterligare information.
Henrik Ysackson Henrik Isaksson Wordøyn Vardøya
Oluff Keelsson Olav Kjellsson Matkowr Makkaur
Erlend Skott Erlend Skotte Umgong Omgang 'Skott' betyder ' man från Skottland '.
Peder Iffversson Per Ivarsson Umgong Omgang Hans namn stryks ut i listan.
Jon Goutisonn Jon Gauteson Skitningsberg Skjøtningsberg
Oluf Alffzon Olav Alvsson Skitningsberg Skjøtningsberg Listan innehåller ytterligare information.
Reider Andersson Reidar Andersson Kelwiken Kjelvika
Lasse Jute Lasse Jyde Tuffuenes Låtar 'Jute' betyder ' man från Jylland '.
Laffrens Bentsson Lavrans Bentsson Tuffuenes Låtar Hans namn stryks ut i listan.
Welick Tuffuenes Låtar Hans namn stryks ut i listan.
Saxe Helmisøynn Hjelmsøya
Mogns Olufson Mons Olavsson Ingen Ingøya
Stein Halvordson Stein Hallvarsson Ingen Ingøya
Andor Siurdson Andor Sjursson Söderwer Sørvær
Peder Booson Söderwer Sørvær
Jacop Jakop Söderwer Sørvær
Peder Hemmingson Per Hemmingsson Trumsen Troms Listan innehåller ytterligare information.
Matz Scriffuer Mats Skriver Trumsen Troms
'Scriffwer', med andra stavningar, är ett efternamn och ett yrke som betyder ' författare '. Listan innehåller ytterligare information.
Torstein Engelbretson Torstein Engelbrektsson Trumsen Troms En bror till ärkebiskop Olav Engelbrektsson .
Jon Skarffw Jon Skarv Trumsen Troms Hans namn är utstruket i listan.
Ammund Amund Trumsen Troms
Oluf Ericsson Olav Eiriksson Trumsen Troms
Uppenbarligen lagts till i listan senare. Listan innehåller ytterligare information.
Aslak Engelbrictson Aslak Engelbrektsson Trondenes Trondenes
Listan innehåller ytterligare information. En bror till ärkebiskop Olav Engelbrektsson .
Oluf Tordson Olav Tordsson Trondenes Trondenes
Oluf Engelbrictson Olav Engelbrektsson Trondenes, Roglen Trondenes, Rogla
Oluf Amundson Olav Amundsson Trondenes Trondenes
Nils Seborg Trondenes Trondenes Hans namn är utstruket i listan.
Oluf Halvordson Olav Hallvardsson Trondenes Trondenes Hans namn är utstruket i listan.
Lasse Jenson Lasse Jensson Trondenes Trondenes Listan innehåller ytterligare information.
Oluf Halvordson Olav Hallvardsson Torsken Torsken
Nils Seborgh
Jens Jwte Jens Jute 'Jwte' betyder ' man från Jylland '.
Oluf person Olav Persson Andenes Andenes
Rasmus Scriffwer Rasmus Skriver Westeraalen Vesterålen 'Scriffwer', med andra stavningar, är ett efternamn och ett yrke som betyder ' författare '.
Sylvester Sylvester Lofothen Lofoten Listan innehåller ytterligare information.
Jens Nilsson Jens Nilsson Røster Røst
Iver Jonson Ivar Jonsson Løddingen Lødingen
Jon Haagenson Jon Håkonsson Salten Salten
Nils Degen Nils Degn Salten Salten 'Degen' betyder ' diakon '.
Knudt Torleffzon Knut Torleivsson Salten Salten
Jens Jwte Jens Jute Salten Salten
'Jwte' betyder ' man från Jylland '. Listan innehåller ytterligare information.
Stefan Andersson Stefan Andersson Gildeskaalen Gildeskål Listan innehåller ytterligare information.
Michil Teyste Mikkel Teiste Rødøyn Rødøy Teiste var en adlig släkt.
Peder Gouteson Per Gauteson Rødøyn Rødøy Listan innehåller ytterligare information.
Stig Stig Rødøyn, Nesøyn Rødøy, Nesøya Listan innehåller ytterligare information.
Olwff Kuse Olav Kusse Alstehough Alstahaug
Kusse var en adlig familj. Listan innehåller ytterligare information.
Nils Smydht Nils Smidt Alstehough Altstahaug 'Smidt', med andra stavningar, är ett släktnamn som betyder ' smed '.
Anders Amundson Anders Amundsson Fosen Fosen
Jacob Syndmør Fosen Fosen Listan innehåller ytterligare information.
Haftor Keelson Havtor Kjellsson Fosen Fosen Listan innehåller ytterligare information.
Nils Nils Qvernes, Ykersøyn Kvernes , Ekkilsøy Listan innehåller ytterligare information.
Nils Benctson Nils Bentsson Qvernes Kvernes
Elef Eiliv Søndmør, Sunnes Sunnmøre , ... Listan innehåller ytterligare information.
Esbjørn Erichsen Asbjørn Eiriksson Romsdalen Romsdalen Listan innehåller ytterligare information.
Jens Klokkegyther Nordfjord Nordfjord
Gunnar Ragnesson Gunnar Ragneson Sogn Sogn
Erik Eirik Gouldalen, Vinsnes Gauldalen , Vinsnes Listan innehåller ytterligare information.
Erre Doffre Dovre
Østen Kloot Øystein —
Oluf Siurdsøn Olav Sjursson Haghe ?
Oluff Olav
Henning Munk Henning Munk Lwm Lom Listan innehåller ytterligare information.
Tord Vidersonn Tord Vidarsson
Hans namn stryks ut i listan. Listan innehåller ytterligare information.
Endrit Jensson Eindride Jensson Listan säger 'Endrit Jensson Anno MDXXXV'.
Søffwerin Søren Gyle ? Listan innehåller ytterligare information.
Oluff Lagmand
Olav lagmann (norsk) Ólafur lögmaður (isländsk)
Ysland Ö En 'lagmand' var en lagman .
Jørgen Halsteinsson Jørgen Halsteinsson

Litteratur

  •   Benedictow, OJ & Mykland, Knut (1977). Norges historie 5 : Fra rike til provinsen 1448–1536 . ISBN 978-82-02-03429-0 .
  • Daae, Ludvig Ludvigsen: Den Throndhjemske Erkestols Sædesvende og Frimænd , s. 1–27 i Historisk Tidsskrift , vol, III, serie 1. Kristiania , 1890.
  • Hamre, Lars: Setesvein , s. 161–164 i Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder , vol. 15. Köpenhamn , 1970.
  •   Sigurðsson, Jón Viðar (1999). Norsk historie 800–2000 : Norsk historie 1300–1625 : eit rike tek form . ISBN 978-82-521-5545-7 .
  •   Ytreberg, Nils Andreas (1980). Nordlandske handelssteder : virke, hverdag, reiseliv, fest . ISBN 978-82-7028-460-3 .