Rimini (album)

Rimini
Studioalbum av Fabrizio De André
Släppte	31 mars 1978
Genre	Folk , rock
Längd	40:29 _ _
Märka	Ricordi BMG
Producent	Tony Mimms
Fabrizio De André kronologi
Volym 8 (1975) Rimini (1978) Fabrizio De André (1981)

Professionella betyg

Granska poäng
Källa	Betyg
All musik	länk

Rimini är ett album utgivet av den italienske sångaren/låtskrivaren Fabrizio De André . Den gavs ut första gången 1978 på Ricordi och släpptes sedan på nytt av BMG . Låtarna skrevs av Fabrizio De André och Massimo Bubola . Två av dem är De Andrés första utflykter till öppet politiska teman, som kommer att bli ett återkommande ämne för honom under senare år. Albumet är också det enda i De Andrés produktion som innehåller två helt instrumentala spår utan texter och utan sång. (2011 års hyllningsalbum Sogno nr 1 innehåller ett instrumentalt spår, men det är en ominspelad version av ett stycke som ursprungligen spelades in med talade texter.)

Lista för spårning

1. "Rimini" (4:08)
2. "Volta la carta" (3:49)
3. "Coda di lupo" (5:24)
4. "Andrea" (5:31)
5. "Tema di Rimini" (1:52)
6. "Avventura a Durango" (4:51)
7. "Sally" (4:49)
8. "Zirichiltaggia" (2:18)
9. "Parlando del naufragio della London Valour" (4:41)
10. "Folaghe" (2:58)

Alla låtar skrevs av Fabrizio De André och Massimo Bubola , förutom "Avventura a Durango", baserad på musiken från " Romance in Durango ", av Bob Dylan och Jacques Levy .

Sångerna

• "Rimini" är en mjuk, trumlös ballad i
  ¹² ₈ , inklusive en stråkorkester och en kör . Dess texter målar ett ironiskt porträtt av en servitris som arbetar på en bar i Rimini , som skämdes för att ha en olaglig affär med en livräddare , för att senare göra abort. Hon beskrivs först i en fantasimiljö (en piratdotter, som seglade med Christopher Columbus ) och sedan som hon verkligen är (en livsmedelsaffärsdotter som arbetar som servitris).
• "Volta la carta" ("Vänd kortet") använder en musikalisk ram inspirerad av en irländsk jig med den metriska strukturen och bilderna av ett populärt italienskt rim, för att berätta historien om en ung flicka vid namn Angiolina, som efter en kort förlovning till en carabiniere , går igenom en romantisk fling med en utländsk, möjligen militär, flygplanspilot. Enligt ett uttalande av medförfattaren Bubola på den åttonde och sista DVD:n ( Poesia in forma di canzone - "Poesi som sånger") i dokumentärserien Dentro Faber på 8 DVD ["Inside Faber", om De Andrés liv och karriär] , som släpptes 2011, är raden "den utländska pojken har en orkesterskiva som snurrar snabbt och pratar om kärlek" tänkt som en grävning hos James Last , vars översentimentaliserade orkesterframställningar av klassiska stycken och poplåtar började bli populära i Italien mot slutet av sjuttiotalet, efter att ha varit stora hits över hela Europa. Precis som andra singer-songwriters från eran, ogillade De André och Bubola starkt Last.
• "Coda di lupo" ("Vargens svans") handlar om en imaginär indianpojke , vars livshistoria används som förevändning för att beskriva konflikten mellan extrema vänsterpolitiska rörelser i Italien och det italienska kommunistpartiet , det största i Europa. , vilket resulterade i att de förra misslyckades och de röda brigadernas upplösning i slutet av sjuttiotalet. Samma tema utforskas igen i albumets näst sista spår.
• "Andrea" (ett mansnamn på italienska) är en folkballad om en homosexuell soldat vars älskare, en lockigt mörkhårig ung man, dödades i Trento under andra världskriget . I slutet av låten, som är satt till en passionerat melodisk medelhavslåt, överväger Andrea självmord genom att kasta sig i en djup brunn. Berättelsen är dock inte färdig i låten, vars sista rader får Andrea att undra om brunnen är "djupare än [han] själv". När De André introducerade låten i liveframträdanden kommenterade De André skämtsamt om den poetiska aspekten av namnet som Platon gav homosexuella människor, dvs "månens barn".
• "Tema di Rimini" ("Rimini-tema") är en orkestersegue från "Andrea", som återger det musikaliska temat från "Rimini" med ett annat tempo och taktart.
• "Avventura a Durango" är, som nämnts ovan, en översättning av Bob Dylans "Romance in Durango", från hans album Desire från 1976 , om en mördare som försöker fly till Durango med sin fru Magdalena [Margarita i originaltexten] - bara för att till slut bli dödad av en prickskytt . De André och Bubola sjunger refrängen på napolitanska och ersätter Dylans sydamerikanska spanska repliker.
• "Sally" är en melodisk ballad i
  ¹² ₈ med ett framträdande instrumentalt mellanspel spelat på ett dragspel , om ett barns rädsla för det okända samtidigt som det attraheras av det, ett tema som De André kommer att utforska vidare i senare sånger.
• "Zirichiltaggia" är De Andrés första låt någonsin som inte är på italienska. Ett mycket snabbt country / bluegrass -nummer helt skrivet på galluresiska , det består av ett komiskt gräl mellan två sardiska herdar (båda framförda av De André, med vari-speed och andra effekter för att låta som två olika personer) över en arvstvist, som, enligt Bubolas senare minnen bevittnade De André faktiskt vid den tiden. Dess titel översätts bokstavligen till "Ödlornas håla", men den finns inte i texten, som dock innehåller ordet zirichelti , dvs ödlor.
• "Parlando del naufragio della London Valour" (" Pratar [om] förlisningen av London Valour") handlar om ett skeppsvrak i april 1970 när en storm körde ett brittiskt lastfartyg, SS London Valor , på hamnmolnen i Genua med förlust av 20 liv. De André avstår dock från att berätta om det faktiska skeppsbrottet och använder det istället som en metafor för "normaliseringsprocessen" inom Italien 1977-'78, orsakad av de väpnade protestgruppernas misslyckande, särskilt Röda brigaderna, efter kidnappningen och mordet av Aldo Moro . Texterna innehåller också cyniska porträtt av olika karaktärer, som kanske eller inte kan identifieras med faktiska personer. Samma drastiska förändringar i italienska ideologier skulle också vara huvudämnet för en senare sång, "La domenica delle salme" [dvs. "Corpses Sunday", med en ordlek på palmsöndagen ], inom albumet Le Nuvole från 1990 .
• "Folaghe" ("Coots"), albumet närmare, är en tyst instrumental ledd av en twang-gitarr , avsedd att representera sotharnas lugna rörelse på en sjö.

Personal

• Fabrizio De André - Gitarrer, sång
• Mario Battaini - Dragspel
• Giuliano Bernardi - Mandolin
• Giuliano Bernicchi - Trumpet
• Virginio Bianchi - Ocarina och fagott
• Attilio Casiero - Mandolin
• Bruno Crovetto - Bas
• Tullio De Piscopo - Trummor
• Lella Esposito - Röster
• Sergio Farina - Gitarrer
• Dori Ghezzi - Röster
• Vincenzo La Puma - Lyrisk tenor
• Riccardo Pellegrino - Violin
• Mario Pomarico - Ocarina och fagott
• Vanda Radicchi - Röster
• Gian Piero Reverberi - Keyboards
• Gilverto Zilioli - Gitarrer
• Marco Zoccheddu - Gitarrer