Pterobilin
Identifierare | |
---|---|
3D-modell ( JSmol )
|
|
ChemSpider | |
PubChem CID
|
|
UNII | |
|
|
|
|
Egenskaper | |
C33H34N4O6 _ _ _ _ _ _ _ | |
Molar massa | 582,6536 |
Densitet | 1,3±0,1 g/cm 3 |
Om inte annat anges ges data för material i standardtillstånd (vid 25 °C [77 °F], 100 kPa).
|
Pterobilin är ett blått gallpigment som finns i Nessaea spp., Graphium agamemnon , G. antiphates , G. doson och G. sarpedon . Det är ett av endast ett fåtal blå pigment som finns i alla djurarter, eftersom de flesta djur använder iris för att skapa blå färg. Andra blåa pigment av animaliskt ursprung inkluderar phorcabilin, som används av andra fjärilar i Graphium och Papilio (specifikt P. phorcas och P. weiskei ), och sarpedobilin, som används av Graphium sarpedon .
Syntetiska vägar
Pterobilin 1 är en kemisk prekursor till sarpedobilin 3 i larverna i den fjärde instaren av G. sarpedon genom en dubbel cyklisering av de centrala vinylgrupperna i de intilliggande kväveatomerna. Hos fjärilsarten Pieris brassicae produceras den med början med acetat och sedan vidare till glycin , sedan δ-aminolevulinsyra , sedan coproporfyrinogen III , till protoporfyrin IX och slutligen till pterobilin.
Pterobilin 1 kan fototransformeras till Pterobilin 2 och 3 in vitro . Pterobilin 1 kan också termiskt omarrangeras in vitro till forkabilin 2.
Biokemiska roller
Pterobilin i P. brassicae tros spela en roll i fotoreceptionen för de olika tidpunkterna för mätning av diapaus . Hos vuxna P. brassicae- fjärilar anses föreningen ha en roll i värmeöverföring , eftersom vingfjällen där pterobilin ackumuleras skiljer sig morfologiskt på ett sätt som skulle underlätta fotoreception.
Se även