Oensingen
Oensingen | |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Schweiz |
Kanton | Solothurn |
Distrikt | Gäu |
Område | |
• Totalt | 12,03 km 2 (4,64 sq mi) |
Elevation | 465 m (1 526 fot) |
Befolkning
(2018-12-31)
| |
• Totalt | 6,284 |
• Densitet | 520/km 2 (1 400/sq mi) |
Tidszon | UTC+01:00 ( Centraleuropeisk tid ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( Centraleuropeisk sommartid ) |
Postnummer(er) | 4702 |
SFOS-nummer | 2407 |
Omringad av | Balsthal , Kestenholz , Niederbipp (BE), Oberbuchsiten |
Hemsida |
|
Oensingen är en kommun i distriktet Gäu i kantonen Solothurn i Schweiz .
Historia
Oensingen nämns första gången 968 som Oingesingin cum ecclesia .
Geografi
Oensingen har en yta, från och med 2009, på 12,07 kvadratkilometer (4,66 sq mi). Av denna yta används 4,79 km 2 (1,85 sq mi) eller 39,7% för jordbruksändamål, medan 4,49 km 2 (1,73 sq mi) eller 37,2% är skogbevuxen. Av resten av marken är 2,65 km 2 (1,02 sq mi) eller 22,0 % bebyggd (byggnader eller vägar), 0,08 km 2 (20 tunnland) eller 0,7 % är antingen floder eller sjöar och 0,03 km 2 (7,4 tunnland) eller 0,2 % är improduktiv mark.
Av den bebyggda ytan utgjorde industribyggnader 4,6 % av den totala ytan medan bostäder och byggnader utgjorde 8,4 % och transportinfrastruktur 6,1 %. Kraft- och vatteninfrastruktur samt andra specialutvecklade områden utgjorde 2,2 % av arealen Av skogsmarken är 36,1 % av den totala markytan kraftigt beskogad och 1,1 % är täckt av fruktträdgårdar eller små kluster av träd. Av jordbruksmarken används 31,3 % för odling av grödor och 6,7 % är betesmarker och 1,2 % används för alpbetesmark. Allt vatten i kommunen är rinnande vatten.
Kommunen ligger i distriktet Gäu, vid foten av Jurabergen vid utgången från Balsthal-ravinen.
Vapen
Kommunvapnets blazon är Gules a Cross pattee couped Argent .
Demografi
Oensingen har en befolkning (per december 2020) på 6 276. Från och med 2008 är 26,5 % av befolkningen bosatta utländska medborgare. Under de senaste 10 åren (1999–2009) har befolkningen förändrats med 14 %.
Största delen av befolkningen (från och med 2000) talar tyska (3 859 eller 85,4 %), där serbokroatiska är näst vanligast (164 eller 3,6 %) och albanska är tredje (153 eller 3,4 %). Det finns 23 personer som talar franska och 3 personer som talar romanska .
Från och med 2008 var könsfördelningen av befolkningen 51,3 % män och 48,7 % kvinnor. Befolkningen bestod av 1 821 schweiziska män (36,2 % av befolkningen) och 760 (15,1 %) icke-schweiziska män. Det fanns 1 820 schweiziska kvinnor (36,1 %) och 634 (12,6 %) icke-schweiziska kvinnor. Av befolkningen i kommunen var 1 399 eller ca 31,0 % födda i Oensingen och bodde där år 2000. Det var 982 eller 21,7 % som var födda i samma kanton, medan 1 099 eller 24,3 % var födda någon annanstans i Schweiz, och 921 resp. 20,4 % föddes utanför Schweiz.
Under 2008 var det 28 levande födda till schweiziska medborgare och 10 födda till icke-schweiziska medborgare, och under samma tidsperiod var det 29 dödsfall av schweiziska medborgare och 3 icke-schweiziska medborgare som dog. Om man bortser från invandring och emigration, minskade befolkningen av schweiziska medborgare med 1 medan den utländska befolkningen ökade med 7. Det var 3 schweiziska män och 1 schweizisk kvinna som immigrerade tillbaka till Schweiz. Samtidigt var det 24 icke-schweiziska män och 17 icke-schweiziska kvinnor som immigrerade från ett annat land till Schweiz. Den totala schweiziska befolkningsförändringen 2008 (från alla källor, inklusive flyttningar över kommungränser) var en ökning med 25 och den icke-schweiziska befolkningen ökade med 47 personer. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,5 %.
Åldersfördelningen, från och med 2000, i Oensingen är; 354 barn eller 7,8 % av befolkningen är mellan 0 och 6 år och 739 tonåringar eller 16,4 % är mellan 7 och 19. Av den vuxna befolkningen är 331 personer eller 7,3 % av befolkningen mellan 20 och 24 år. 1 470 personer eller 32,5 % är mellan 25 och 44 och 1 078 personer eller 23,9 % är mellan 45 och 64. Seniorbefolkningsfördelningen är 403 personer eller 8,9 % av befolkningen är mellan 65 och 79 år och det finns 142 personer eller 3,1 % som är över 80.
År 2000 fanns det 1 916 personer som var ensamstående och aldrig gifte sig i kommunen. Det fanns 2 123 gifta individer, 255 änkor eller änklingar och 223 individer som är frånskilda.
År 2000 fanns det 1 837 privata hushåll i kommunen och i genomsnitt 2,4 personer per hushåll. Det fanns 574 hushåll som endast består av en person och 132 hushåll med fem eller fler personer. Av totalt 1 874 hushåll som svarade på denna fråga var 30,6 % hushåll som bara bestod av en person och det fanns 22 vuxna som bodde hos sina föräldrar. Av övriga hushåll finns 533 gifta par utan barn, 592 gifta par med barn Det fanns 92 ensamstående föräldrar med barn eller barn. Det var 24 hushåll som utgjordes av icke-närstående personer och 37 hushåll som utgjordes av någon form av institution eller annat kollektivt boende.
År 2000 fanns det 513 småhus (eller 60,0 % av totalen) av totalt 855 bebodda byggnader. Det fanns 165 flerfamiljshus (19,3 %), tillsammans med 109 flerbostadshus som mestadels användes för bostäder (12,7 %) och 68 andra byggnader (kommersiell eller industri) som också hade en del bostäder (8,0 %). Av småhusen är 47 byggda före 1919, medan 56 byggdes mellan 1990 och 2000. Det största antalet småhus (101) byggdes mellan 1981 och 1990.
År 2000 fanns det 1 931 lägenheter i kommunen. Den vanligaste lägenhetsstorleken var 4 rum varav 586. Det fanns 74 enkelrumslägenheter och 578 lägenheter med fem eller fler rum. Av dessa lägenheter var totalt 1 786 lägenheter (92,5 % av totalen) permanentbelagda, medan 97 lägenheter (5,0 %) var säsongsbelagda och 48 lägenheter (2,5 %) stod tomma. Från och med 2009 var byggtakten för nya bostäder 17,7 nya enheter per 1000 invånare. Vakansgraden för kommunen, 2010, var 5,42 %.
Den historiska befolkningen anges i följande diagram:
Kulturarv av nationell betydelse
Den förhistoriska och romerska bebyggelsen på en kulle och det medeltida slottet vid Lehnflue och slottet Neu Bechburg är listade som schweiziska kulturarv av nationell betydelse .
Politik
I det federala valet 2007 var det populäraste partiet SVP som fick 33,45 % av rösterna. De följande tre mest populära partierna var FDP (21,96 %), CVP (18,3 %) och SP (17,74 %). I det federala valet avgavs totalt 1 377 röster och valdeltagandet var 46,8 %.
Ekonomi
Från och med 2010 hade Oensingen en arbetslöshet på 4,5 %. Från och med 2008 var det 68 personer sysselsatta i den primära ekonomiska sektorn och cirka 14 företag involverade i denna sektor. 1 880 personer var sysselsatta i sekundärsektorn och det fanns 85 företag inom denna sektor. 2 944 personer var anställda i den tertiära sektorn , med 228 företag i denna sektor. Det fanns 2 509 invånare i kommunen som var anställda i någon egenskap, varav kvinnor utgjorde 42,7 % av arbetsstyrkan.
var det totala antalet heltidstjänster 4 361. Antalet arbetstillfällen inom primärsektorn var 37, varav 36 inom jordbruket och 1 inom skogsbruket eller virkesproduktionen. Antalet arbetstillfällen i sekundärsektorn var 1 776, varav 1 376 eller (77,5 %) inom tillverkning och 358 (20,2 %) inom bygg. Antalet jobb inom den tertiära sektorn var 2 548. Inom den tertiära sektorn; 936 eller 36,7 % var inom parti- eller detaljhandel eller reparation av motorfordon, 321 eller 12,6 % var inom förflyttning och lagring av varor, 86 eller 3,4 % var på hotell eller restaurang, 31 eller 1,2 % var inom informationsbranschen , 45 eller 1,8 % var försäkrings- eller finansbranschen, 165 eller 6,5 % var tekniska yrkesverksamma eller vetenskapsmän, 54 eller 2,1 % var under utbildning och 594 eller 23,3 % inom hälso- och sjukvård.
År 2000 var det 2 690 arbetare som pendlade in i kommunen och 1 415 arbetare som pendlade bort. Kommunen är nettoimportör av arbetare, med cirka 1,9 arbetare som kommer in i kommunen för varje som lämnar. Av den arbetande befolkningen använde 13,9 % kollektivtrafik för att ta sig till jobbet och 57,3 % använde en privat bil.
Religion
Från folkräkningen 2000 var 1 893 eller 41,9% romersk-katolska , medan 1 242 eller 27,5% tillhörde den schweiziska reformerade kyrkan . Av resten av befolkningen fanns det 201 medlemmar i en ortodox kyrka (eller cirka 4,45% av befolkningen), det fanns 6 individer (eller cirka 0,13% av befolkningen) som tillhörde den kristna katolska kyrkan , och det fanns 63 individer (eller cirka 1,39 % av befolkningen) som tillhörde en annan kristen kyrka. Det fanns 487 (eller cirka 10,78% av befolkningen) som var islamiska . Det fanns 24 individer som var buddhister , 10 individer som var hinduer och 2 individer som tillhörde en annan kyrka. 462 (eller cirka 10,23% av befolkningen) tillhörde ingen kyrka, är agnostiker eller ateister , och 127 individer (eller cirka 2,81% av befolkningen) svarade inte på frågan.
Utbildning
I Oensingen har cirka 1 721 eller (38,1%) av befolkningen slutfört icke-obligatorisk gymnasieutbildning och 418 eller (9,3%) har avslutat ytterligare högre utbildning (antingen universitet eller en Fachhochschule ). Av de 418 som avslutade gymnasieutbildning var 72,0 % schweiziska män, 15,8 % var schweiziska kvinnor, 8,1 % var icke-schweiziska män och 4,1 % var icke-schweiziska kvinnor.
Under läsåret 2010-2011 fanns det totalt 431 elever i Oensingens skolsystem. Utbildningssystemet i kantonen Solothurn tillåter små barn att gå två år på icke- obligatoriskt dagis . Under det läsåret gick det 96 barn på dagis. Kantonens skolsystem kräver att elever går sex år i grundskolan , med några av barnen som går i mindre, specialiserade klasser. I kommunen gick det 335 elever i grundskolan. Gymnasieprogrammet består av tre lägre, obligatoriska skolår, följt av tre till fem års valfria, avancerade skolor . Alla gymnasieelever från Oensingen går i sin skola i en grannkommun.
År 2000 fanns det 186 elever i Oensingen som kom från en annan kommun, medan 138 invånare gick i skolor utanför kommunen.
Oensingen är hem för Gemeinde-Bibliothek Oensingen bibliotek. Biblioteket har (per 2008) 15 633 böcker eller andra medier och lånade ut 53 815 föremål samma år. Det var öppet totalt 235 dagar med i genomsnitt 15 timmar per vecka under det året.
externa länkar
- Officiell webbplats (på tyska)